Immunläkemedel testas som ny behandling vid tidig diabetes typ 1

 Per-Anders står framför en gul tegelvägg, han bär svarta glasögon och en rock.
Per-Anders Jansson, professor i molekylär och klinisk medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt medicinsk rådgivare på Gothia Forum.

Nu inleds en stor klinisk studie där ett läkemedel som är godkänt som behandling för psoriasis testas på patienter med nydiagnostiserad typ 1-diabetes. Förhoppningen är att läkemedlet kan bevara den insulinproduktion patienten fortfarande har kvar. Ett stort antal sjukhus i hela landet ingår i projektet, som leds av professor Marcus Lind vid Göteborgs universitet.

Hela intervjun med professor Marcus Lind vid Göteborgs universitet har publicerats i Akademiliv. 

När man drabbas av typ 1-diabetes har budskapet varit detsamma under många år, det är en sjukdom du får leva med hela livet. Du får komma till en mottagning där du får lära dig att mäta ditt blodsocker och hur man tar insulin. Läkemedlet som nu studeras i en omfattande klinisk studie skulle kunna fungera som en bromsmedicin. Det skulle innebära en enorm förändring av livskvalité för patienten.  
– Ju längre man kan behålla sin egen insulinproduktion desto enklare blir det att kontrollera blodsockret och risken för följdsjukdomar minskar, säger Per-Anders Jansson.  

En av flera samarbetspartners i studien är Per-Anders Jansson, professor i molekylär och klinisk medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt medicinsk rådgivare på Gothia Forum. 
– Jag blev tillfrågad av Marcus att vara med som ett bollplank och samtalspartner för studiens olika delar, utifrån min erfarenhet av att ha diabetespatienter när jag var kliniskt aktiv som diabetolog. 

Gothia Forum bidrar med forskningsstöd på olika sätt. Från ansökan till etikprövningsmyndigheten, hur protokollet ska se ut, samverkansmonitorering till ansökan hos Läkemedelsverket. 

– Det var en omfattande ansökan till Läkemedelsverket eftersom det är ett biologiskt läkemedel. Läkemedlet används redan till patienter med psoriasis men trots det kommer frågor och kommentarer, säger Per-Anders Jansson och fortsätter.  
– I det arbetet var det Maria Matson Dzebo, projektledare på Gothia Forum, som kunde svara med de förtydliganden som krävdes. 

Samverkansmonitorering är en tjänst som utvecklats av Kliniska Studier Sverige för samordnad monitorering av prövarinitierade multicenterstudier med prövningsställen på olika platser i landet. 
– Samverkansmonitorering använder vi när det är stora studier, säger Nicholas Drakenhammar, kvalitetssamordnare på Gothia Forum och koordinerande monitor i studien. 
Vid samverkansmonitorering koordineras monitoreringen via en nod, i det här fallet Gothia Forum. Monitoreringen genomförs sedan av lokala monitorer nära prövningsstället. Den koordinerande monitorn ansvarar för alla initieringsmöten på alla prövningsställen, och ser till så att allting finns på plats för att studien ska kunna starta.  
– Alla monitorer skickar sina rapporter via mig, och jag håller kontakt med både monitorerna och sponsorn, säger Nicholas Drakenhammar. 

I dagsläget är det 16 prövningsställen som deltar eller planeras starta inom kort, Gothia Forum ansvarar för monitoreringen på Uddevalla sjukhus, Östra/Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Centrum för klinisk prövning, CTC, inom Gothia Forum, Södra Älvsborgs sjukhus i Borås och Hallands sjukhus i Varberg. 
– Tanken är att vi inte ska behöva resa runt i hela Sverige och därför har man delat upp det på flera monitorer för att täcka upp hela landet. Det finns både för- och nackdelar med det säger Nicholas och fortsätter. 
– Nackdelen är att vi behöver utbilda fler monitorer, det är inte en monitor som har koll på allt. Fördelen är att fler monitorer som sammantaget har stor erfarenhet och kunskap av kliniska studier kontinuerligt ser över studien. Sedan blir det upp till den koordinerande monitorn att förmedla informationen mellan de olika noderna, avslutar Nicholas Drakenhammar.