Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Medarbetarskap

Ledarskap och medarbetarskap är direkt beroende av varandra. Det går inte att utveckla "det goda ledarskapet" utan att också utveckla "det goda medarbetarskapet" och tvärtom. Vad kännetecknar ett utvecklat medarbetarskap och hur kommer man dit?

Medarbetarskap som begrepp

Begreppet medarbetarskap kan ges olika innebörd och har förändrats över tid. I grunden handlar det om en filosofi som bygger på att de anställda bör ha en aktiv och ansvarstagande roll, där dessa har möjlighet till lärande och utveckling, gemenskap och samarbete, liksom utmaning och stöd.  Medarbetarskap kan utvecklas lättare där det finns tillit, trygghet, stabilitet, måltydlighet, uppskattning och ett bra ledarskap. Att utveckla medarbetarskapet är en långsiktig och aktiv process.

ISM:s forskning om medarbetarskap

Caroline Bergman, tidigare doktorand på ISM, publicerade 2018 en licentiatavhandling om medarbetarskap. Syftet var att öka kunskapen om vilka förutsättningar som är betydelsefulla för att utveckla ett medarbetarskap utifrån ett medarbetarperspektiv. Avhandlingen bygger på två studier inom det s.k. HIP-projektet, Hälsofrämjande i praktiken, varav den ena handlade om arbetsplatsträffar och det andra om hur medarbetarna uppfattade begreppet medarbetarskap.

Begreppet medarbetarskap har undersökts via fokusgruppsintervjuer med nästan 70 medarbetare inom olika professioner i hälso- och sjukvården. Tillsammans bidrar de med värdefull kunskap om hur medarbetarskapet formas i en kollektiv process, där chefen inte är involverad, men kan ge viktiga förutsättningar. Processen kan snarare relateras till team och teamklimat, där viktiga beståndsdelar är tillit, möjlighet att komma till tals och bidra till bättre samarbete samt relationen både till chefen och organisationen i sin helhet.  

Studien av ett tiotal arbetsplatsträffar inom hälso- och sjukvård visade på stora variationer i hur dessa organiserades i antal, längd, möblering samt form av kommunikation; om information eller dialog dominerade. Den mesta mötestiden ägnades åt det kliniska arbetet. Medarbetarna såg APT inte bara som ett forum för information, utan även en möjlighet till delaktighet och inflytande.

HIP-projektet

Så skapar ni bättre arbetsplatsträffar – Intervju med Caroline Bergman i tidningen suntarbetsliv.

Material för hälsofrämjande APT

Utifrån forskningen om arbetsplatsträffar har ett häfte tagits fram med verktyg och rekommendationer med hänvisning till forskningsstudien.

Hälsofrämjande arbetsplatsträffar

Att utveckla medarbetarskap

För att utveckla ett medarbetarskap krävs goda förutsättningar inom följande områden: förtroende och öppenhet, gemenskap och samarbete, engagemang och meningsfullhet samt ansvarstagande och initiativförmåga.

Förtroende och öppenhet tar tid att bygga upp och kräver kontinuitet. För att få till stånd förtroende och öppenhet är dialog viktig, både medarbetare emellan och mellan medarbetare och chef. En god dialog kännetecknas av att deltagarna öppet framför vad de tycker, att man lyssnar på varandra och att det växer fram en fördjupad förståelse utifrån detta. Inte heller gemenskap och samarbete utvecklas av sig själv. En grupp består av de relationer som vuxit fram.

Vid organisationsförändringar underskattar man ofta värdet av ett väl fungerande samarbete. Det måste få ta både tid och resurser för att få relationer att växa fram. Det kan t.ex. stimuleras av sociala aktiviteter, som att då och då göra något roligt och trivsamt tillsammans som bidrar till en bättre stämning och samhörighet. Inte minst viktigt är att mötas i vardagen t.ex. på fikaraster. Inom hälso- och sjukvården är det personliga engagemanget och känslan av meningsfullhet ofta stark. Men det skall inte behöva vara upp till den enskilde att ensam ta ansvar för detta. Organisationen behöver utveckla incitament och belöningssystem, som stärker dessa värden.

Att delta i visionsarbetet för den egna arbetsplatsen eller organisationen stärker engagemang och känslan av mening. Ansvarstagande och initiativförmåga stimuleras genom ömsesidiga åtaganden. Vi behöver samtala om vad det innebär. Det är inte så enkelt som att ”dela ut paket” med olika ansvar. Ett ömsesidigt åtagande bygger på att man gör sig beroende av varandra. Att fastslå, tydliggöra och utveckla det gemensamma uppdraget är en annan central aktivitet i detta utvecklingsarbete.

Medarbetarskap på 60 minuter, Tengblad 2010

Senast uppdaterad: 2019-08-09 14:30