Konsekvenser för hälsan av ökad arbetsbelastning under Covid-19

COVID-19-pandemin har resulterat i stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Medarbetare som arbetar med gravida, födande och nyfödda har påverkats kraftigt av ändrade arbetsrutiner och personalbrist, men kunskapen om de långsiktiga konsekvenserna av pandemin på arbetsmiljö och hälsa är fortfarande begränsad. Resultatet av studien visar på ett samband mellan ökad arbetsbelastning under COVID-19 pandemin och förändringar i medarbetarnas arbetstillfredsställelse, arbetslivskonflikter, stress och utbrändhet.

Detta är en sammanfattning av en artikel som har publicerats i tidskriften International Journal of Gynecology & Obstetrics (2023).

Titel

The COPE Staff study: study description and initial report regarding job satisfaction, work-life conflicts, stress and burnout among Swedish maternal and neonatal healthcare workers during the COVID-19 pandemic

Författare

Magnus Åkerström, Verena Sengpiel, Emina Hadžibajramović, Ylva Carlsson, Sofia Graner, Ola Andersson, Maria Jonsson, Elin Naurin, Malin Veje, Anna Wessberg samt Karolina Linden.

Bakgrund

COVID-19-pandemin har inneburit en stor omställning för hälso- och sjukvården och många verksamheter har genomgått flera förändringar. Vården av gravida, födande och nyfödda kan varken prioriteras ned eller skjutas upp utan måste organiseras för att möta det aktuella vårdbehovet även när verksamheten är under en ökad press. Medarbetare inom dessa verksamheter har påverkats kraftigt av ändrade arbetsrutiner och personalbrist under pandemin, och tidigare studier har beskrivit ökade nivåer av stress och oro. Men kunskapen om de långsiktiga konsekvenserna av pandemin är fortfarande begränsad och i dagsläget saknas det även kunskap om bakomliggande mekanismer som kan ha bidragit till effekten på både hälsa och arbetsmiljö.

För att stärka hälso- och sjukvården inför framtiden är det därför viktigt att kartlägga hälsa och arbetsmiljö hos vårdpersonal både under pandemin och de kommande åren samt att identifiera förebyggande åtgärder.

Syfte

Syftet var att beskriva studiedesignen för den longitudinella COPE staff-kohortstudien om arbetsförhållanden för medarbetare som arbetar med eller nära gravida, födande och nyfödda, samt presentera baslinjedata om arbetstillfredsställelse, arbetslivskonflikter, stress och utbrändhet under pandemin.

Metod

I början av 2021 fick samtliga som arbetar med gravida, födande och nyfödda i Sverige möjligheten att besvara en enkät med frågor om hur de upplevde sin arbetssituation under COVID-19-pandemin. Enkäten utformades för att undersöka hur de anställda påverkades av sina arbetsförhållanden under och efter pandemin och uppföljningar har skett, eller kommer att ske årligen till och med år 2024.

Under 2021 genomfördes även individuella intervjuer med chefer samt fokusgruppsintervjuer med barnmorskor och läkare vilka kommer att nyttjas i kommande studier för att få en djupare förståelse för de förändringar som skedde under COVID-19-pandemin och på vilka sätt dessa påverkade medarbetares hälsa och arbetsmiljö.

I denna delstudie undersöktes sambandet mellan upplevd arbetsbelastning under COVID-19-pandemins tredje våg och medarbetarnas arbetstillfredsställelse, arbetslivskonflikter, stress och utbrändhet.

Resultat

Resultatet visar att de genomsnittliga nivåerna av arbetstillfredsställelse, arbetslivskonflikter, stress var något förhöjda jämfört med tillgängliga referensdata framtagna före pandemin. De genomsnittliga nivåerna för arbetstillfredsställelse och utbrändhet motsvarade tillgängliga referensdata framtagna före pandemin och totalt låg 4% över det kliniska gränsvärdet för utbrändhet. Andelen medarbetare som hade värden över de kliniska gränsvärdena för någon av underdimensionerna av utbrändhet varierade mellan 3% för kognitiv nedsättning och 18% för utmattning.

Kvinnor rapporterade betydligt högre nivåer av stress och utbrändhet jämfört med män. Även yngre medarbetare uppgav högre nivåer av stress och utbrändhet, samt högre nivåer av arbetslivskonflikter och lägre nivåer av arbetstillfredsställelse jämfört med äldre medarbetare.

Medarbetare med högre arbetsbelastning rapporterade lägre nivåer av arbetstillfredsställelse och högre nivåer av arbetslivskonflikter, stress och utbrändhet. De medarbetare som ökat sin arbetsbelastning till en hög arbetsbelastning under pandemin upplevde i högre grad stress, utbrändhet och utmattning jämfört med övriga.

Slutsatser

Resultatet visar på ett samband mellan medarbetarnas upplevda arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse, arbetslivskonflikter, stress och utbrändhet under COVID-19-pandemin. Det visar också att kvinnliga och yngre medarbetare rapporterade sämre arbetsförhållanden jämfört med manliga och äldre medarbetare. Arton procent av alla medarbetare hade värden över det kliniska gränsvärdet för utmattning. De medarbetare som gått från en låg eller balanserad arbetsbelastning före pandemin till en hög arbetsbelastning under pandemin uppvisade i högre grad symptom på stress, utbrändhet och utmattning jämfört med övriga medarbetare.

Publicerat

International Journal of Gynecology & Obstetrics (2023)

Övriga länkar

Arbetsmiljön för de som arbetar med gravida, födande samt nyfödda barn (COPE Staff)

Arbetsmiljön inom vården under Covid-19-pandemin

Mer utmattning inom kvinno- och nyföddhetsvården under pandemin, GU