Behovskartläggning ledde till ny funktion för bättre munhälsa inom Rättspsykiatrin, SU

Charlotte Hveem, verksamhetsutvecklare vid Rättspsykiatrin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Charlotte Hveem, verksamhetsutvecklare vid Rättspsykiatrin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Inom Rättspsykiatrin (SU) lider många patienter av problem med munhälsan och tillhör därför riskgrupper för tandproblematik. Det kan handla om rökning, diabetes eller metabolt syndrom. 2018 framkom det dock att inte alla har intyg för nödvändig tandvård. Charlotte Hveem, verksamhetsutvecklare vid Rättspsykiatrin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, såg vikten av att kartlägga hur patienternas behov bättre kan mötas och sökte därför medel från Innovationsfonden.

Projektet beviljades medel för 2020 och målet har varit att alla patienter ska få likvärdiga förutsättningar att själva sköta sin profylax så bra som möjligt. Syftet var därför att genomföra en behovsanalys kring patienternas verkliga behov gällande munhälsa, samt kartlägga på vilket sätt patienterna vill ta del av de insatser de har behov av.

Behovsanalysen har genomförts tillsammans med Folktandvården och patientrepresentanter. Detta genom enkäter, patientintervjuer, fokusgrupper, observationer och journalgranskningar. Dessutom har medarbetare från både rättspsykiatrin och Folktandvården intervjuats om synen på samverkan i frågor som rör patienternas munhälsa, säger Charlotte Hveem.

Behovskartläggningen resulterade i en helt ny funktion

Utifrån kartläggningen startade verksamheten ett pilotprojekt som har utvärderats tillsammans med Folktandvården, forskningsenheten CELAM samt företrädare för brukarorganisationer. Numera är funktionen "Munhälsoombud" införd vid varje enhet på Rättspsykiatrin, SU.

– Funktionen ansvarar att följa upp arbetet med munhälsa vid respektive enhet. Ett syfte är att garantera att patienterna får samma möjlighet till god munhälsa, oavsett vilken enhet de vårdas vid, säger Charlotte och fortsätter:

 

– Rehabenheternas medarbetare och läkare har dessutom utbildats i tandvårdsstöd samt bedömningsinstrument. De före- och eftermätningar om självskattad kunskap vi har gjort visar på en markant kunskapshöjning.

Medel från Innovationsfonden viktig möjliggörare

De medel som beviljades från Innovationsfonden har bl.a. gått till arbetstid, utbildningar och utbildningsmaterial, vilket Charlotte menar har lagt grunden för hela projektet:

– Verksamheten har verkligen Innovationsfonden att tacka för att projektet har blivit så lyckat. Vår innovationscoach Marianne Fredriksson Sten har dessutom varit en helt otrolig resurs – tack vare hennes erfarenheter inom området, kontaktnät, positiva syn på projektet samt flexibilitet, så har vi hamnat rätt trots att vi har prövat oss fram flera gånger, säger Charlotte.

Vad är det viktigaste för att innovationsarbete ska möta vårdens behov?

Charlotte menar att det inom projektet fanns ett behov av nya arbetssätt för bättre munhälsa hos enheternas patienter, men att man inte visste exakt hur behoven såg ut.

– Det viktigaste med innovationsarbete tror jag är vetskapen om att vi aldrig kan veta hur behoven ser ut förrän vi sätter oss in i det och exempelvis genomför behovskartläggningar av olika slag. Att inleda ett projekt utan några svar är inget negativt – det främjar snarare ett undersökande förhållningssätt som leder till innovativa lösningar och arbetssätt.

 

– Mycket av det vi redan gör är väldigt bra, men ingen blir uppfinnare genom att göra mer av samma sak. Och det här är något vår innovationscoach verkligen har hjälpt oss med, avslutar Chrarlotte.

 

Vill du söka medel från Innovationsfonden?

Utlysningen för 2021 är fortfarande öppen. Fram till 3 februari kan du ansöka om
50 000 - 100 000 kr. Läs mer och ansök här!

Läs mer om tidigare beviljade projekt

Frågor? Kontakta innovationsfonden@vgregion.se