Ny rapport undersöker befintliga AI-lösningar för hälso- och sjukvården

Uppdaterad:
Publicerad:

Avdelningen för Vårdens digitalisering i Västra Götalandsregionen har publicerat en rapport som undersöker hur artificiell intelligens (AI) används i hälso- och sjukvården. Även de större IT-leverantörernas lösningar har analyserats för att få en bättre uppfattning om hur de kan användas via nätbaserade tjänster. Rapporten baseras på en förstudie av Lars Lindsköld och Marcus Österberg och resultatet visar att användning av AI-teknik vid egenvård har stor potential inom den närmsta framtiden.

Artificiell intelligens i relation till Machine Learning

Artificiell intelligens (AI) är ett paraplybegrepp som rymmer bland annat Machine learning (ML). ML handlar om digitala lösningar som t ex kan förstå mänskligt tal eller uppfatta visuella ting. Idag är AI är ett hett ämne och begreppet används flitigt i många sammanhang. Rapporten från Vårdens digitalisering handlar främst om lösningar och möjligheter inom Machine learning.

-       Med vår förstudie ville vi undersöka vad som är färdigt och paketerat inom AI/ML som vi kan dra nytta av i VGR. Vi vill kunna använda det som redan är gjort på det som är ogjort, det vill säga matcha vad leverantörer på olika nivåer har och applicera på våra datakällor, säger Marcus Österberg.

Tre användningsområden har studerats

Avdelningen för Vårdens digitalisering, med Lars och Marcus som projektledare, fick finansiering från Innovationsfonden för att kunna utföra förstudien och publicera rapporten. Förstudien kretsade kring tre fokusområden; att med hjälp av AI/ML kunna bearbeta och förstå anamnes eller patientberättelser, lösningar för röst- och konversationsbaserat användargränssnitt och lösningar för bildigenkänning (computer vision) och deep learning.

Rapporten framhåller naturlig språkförståelse (NLP) – eller Natural Language Processing som det heter på engelska – som en särskilt intressant och genomförbar teknik inom den närmsta framtiden. Tekniken kan användas som beslutsstöd vid egenvård/självtriage, samt att skapa olika informationstjänster baserade på individens besvär.

-       Med hjälp av en teknik som kallas naturlig språkförståelse (NLP) är det möjligt att analysera en patientberättelse och automatiskt koppla detta till de medicinska kodverk, vårdplaner och riktlinjer som finns. Detta skulle sedan kunna generera en behandlingsrekommendation. Under förstudien har vi t ex matchat anamnes från thorax mot ett kodverk inom primärvården, säger Lars Lindsköld.

Som ett nästa steg vill Avdelningen för Vårdens digitalisering inleda en dialog med bland annat NLP-forskare från Chalmers tekniska högskola, för att undersöka möjligheterna till ett framtida samverkansprojekt inom ämnet.

-       Vi hoppas kunna sammanföra flera parters intressen med ett gemensamt nästa steg, nära vårdverksamheten, så det blir verkstad och omställning i verkligheten, avslutar Lars Lindsköld.

Rapporten finns tillgänglig online