Optikern som ser hela människan

Uppdaterad:
Publicerad:
Ingen beskrivning tillgänglig

När optiker Claes Boman har en patient i mottagningsrummet på syncentralen tittar han inte bara på ögonen. Han studerar hela människan. – Jag måste veta hur patienterna använder sin syn för att kunna hjälpa dem till en bättre vardag, säger han.

Den som varit hos en optiker för synundersökning känner igen det mesta i Claes Bomans mottagningsrum: en syntavla på en skärm, undersökningsstolen, skrivbordet, instrument och provbågar.

Men till syncentralen kommer inte patienter i första hand för ny styrka på glasögonen.

– Hit kommer man på remiss från ögonläkare, som bedömt att det finns en bestående synnedsättning på en sådan nivå att man behöver hjälp från syncentralen. Vi gör en kartläggning för att ta reda på vad patienten kan se, och vad som verkar fungera eller inte fungera i vardagslivet, berättar han. 

Claes Boman började sin yrkesbana i verkstaden på en optikerbutik, med att tillverka glasögon. Där fick han upp ögonen för yrket som han senare valde att utbilda sig till. 

Efter några år som optiker i butik ville han testa något nytt och hamnade på syncentralen i Borås. Här har han jobbat i tjugo år nu. Patienterna kan ha olika bakomliggande sjukdomar, men gula fläcken, glaukom eller diabetesorsakade synbesvär finns bland de vanligaste.

Hjälper till acceptans

Alla patienter som kommer hit har en sak gemensamt: deras vardagsliv begränsas av synnedsättningen, som kan befinna sig på skalan från måttlig till blindhet. 

– Mitt jobb här handlar väldigt mycket om information till patienten. De behöver ofta hjälp att förstå och acceptera sin synnedsättning, och sen guidar jag dem vidare i vad nästa steg kan bli för dem, säger han. 

Vid synundersökningen gör han en bedömning av ögats synfunktion och status. Men som optiker på syncentralen gäller det att se bortom rutinundersökning och styrkor på glasen.

Att studera hur patienten beter sig i vissa moment kan ge många ledtrådar till hur den synförmåga som finns kan optimeras, berättar han.

– När jag visar en bild och ser att min patient kanske upprepande vrider på huvudet åt ett håll, kan det handla om begränsningar i synfältet. De kanske kisar eller på annat sätt visar att de inte ser, och med den informationen kan vi jobba vidare sen. 

På syncentralen arbetar en optiker i team. När Claes Boman utfört en undersökning tar en synpedagog vid med de behov som ringats in. En patient kan till exempel behöva hjälp med förstoring av text, inställningar i dator och telefon eller förslag på hur hemmet kan anpassas för den begränsade synförmågan. Vissa kan också behöva insats från en kurator.

Utreder synfunktion och provar ut hjälpmedel

Habilitering & Hälsa har nio optiker i Borås, Vänersborg, Göteborg och Skövde. Våra optiker träffar både barn, unga och vuxna. Optiker på Syncentralen utreder synfunktion vid synnedsättning, och bedömer behov av synhjälpmedel. De provar ut och anpassar hjälpmedel som underlättar vardagen.

"Alltid någon att bolla med"

Att kunna samarbeta med flera olika professioner är en av de stora fördelarna med att jobba på syncentralen, tycker Claes Boman. 

– Jag trivs verkligen bra. En av de bästa delarna är att jag dels har andra optikerkollegor. Men här jobbar man ju även med flera andra yrkesgrupper i team, du har alltid någon att bolla med, säger han.  

Syncentraler finns på fyra orter i Västra Götaland: Göteborg, Borås, Skövde och Vänersborg. Hit kommer patienter i alla åldrar. Claes Boman träffar både barn, yrkesverksamma och äldre patienter – alla med olika förutsättningar att ta till sig insatser. 

Att kunna hjälpa en patient att läsa igen kan vara ett exempel på när jobbet är extra roligt, säger Claes Boman. Men ett hjälpmedel som är självklart för någon kan vara svårt för en annan och ofta handlar patientkontakten om att lyssna, vara pedagogisk och göra individuella justeringar. 

– Om ett förstorande hjälpmedel kan hjälpa någon är det såklart bra. Men en stor del av vårt arbete handlar om kompensatoriska strategier. Om du inte kan läsa kanske ljudbok funkar. Det är inte att göra synen bättre men att hitta det som funkar. Vi måste vara bra på att byta riktning och där kommer teamarbetet in, vi gör det bäst när vi samarbetar, säger han. 

Specialistvård i vardagen