Audionomen hittar balans mellan människa och teknik

Det var musikintresset som fick honom att söka in på audionomutbildningen. Och när han väl tagit steget in blev han kvar. 

– Jag gick på musikgymnasium och visste att jag ville göra något med ljud, men jag visste inte riktigt vad audionom innebar. När jag började var det väldigt roligt och jag kunde greppa det ganska snabbt, berättar Petter Pettersson. 

I dag jobbar han sedan tio år tillbaka på audionommottagningarna i Skövde och Falköping. Hit kommer personer på egenremiss eller remiss från en annan vårdgivare, alltid med samma bakgrund: problem med hörseln som påverkar vardagslivet. 

På mottagningen finns utprovningsrum och ljudisolerade mätrum. Som audionom börjar Petter Pettersson med att mäta patientens hörsel och göra ett audiogram. Det kan, enkelt förklarat, få fram det som kallas hörtrösklar och på vilken nivå en person kan höra ljud. 

Vid en konstaterad hörselnedsättning får patienten följa upp, diskutera fortsatt rehabilitering och prova ut hjälpmedel. Ett område där teknikutvecklingen just nu går fort.

– Mina äldre kollegor har ju jobbat med analoga hörapparater men det har inte jag. Hörapparaterna i dag är digitala och uppkopplade till en app i datorn där man kan justera och göra inställningar, det går även att göra på distans när patienten är hemma, berättar han. 

En aspekt som gör att audionomyrket kan passa någon som både gillar att träffa människor och följa med i den tekniska utvecklingen. I yrket behöver han fokusera på bra lösningar för varje enskild individ.

– Under tidens gång har jag förstått att jag gillar att träffa patienter väldigt mycket. Här träffar jag till exempel äldre personer som jag aldrig hade språkat med annars. Sen är det mitt uppdrag att få människor att använda tekniken som kan hjälpa dem och det underlättar om man gillar ny teknik, säger han. 

Patienterna kan ha olika bakomliggande orsaker till sin hörselproblematik. Petter Pettersson har specialkompetens inom tinnitus, och har i sitt arbete bidragit till forskning på området genom att samla in data hos patientgruppen. 

– Vi fick en förfrågan om vi ville vara med och samla in data och jag sa ja, jag är ganska öppen och svarar helst ja, säger han. 

Under eftermiddagen väntar ett möte med en patient som har en grav hörselnedsättning. Ett tillstånd som även påverkar de närstående. Teamet runt patienterna är tvärprofessionellt och i många fall går kuratorer in och stöttar där det behövs. 

Västra Götalandsregionen arbetar sedan 2025 enligt ett nationellt vårdförlopp för grava hörselnedsättningar. Att se hur en hörselnedsättning kan påverka en hel familj kan göra att man känner sig maktlös, berättar Petter Pettersson. 

Men han ser också hur anpassningsbara människor är, att det går att vänja sig även vid de svåraste situationerna i livet. 

– Den som har oskadad hörsel tar så mycket för givet. Har man en nedsättning är det mycket kommunikation man står utanför. 

I de fall när de vanliga hörhjälpmedlen eller kommunikationsstrategierna inte räcker till för en patient, kan det bli aktuellt med cochleaimplantat. Ett hjälpmedel som genom elektrisk stimulering av hörselnerven kan ge möjlighet att uppfatta ljud och tal trots grav hörselskada eller dövhet.

Petter Pettersson arbetar med utredningar för cochleaimplantat och följer patienter i hela processen.  

– Det kan vara patienter som har det jättetufft och får operera in implantat som faktiskt funkar för dem, vilket inte är självklart. Det är så roligt när de berättar att de plötsligt kan höra ljud de inte hört på trettio år, eller prata med sina barn i telefon igen.