Anna Rensfeldt Flink, doktorand

Poster vars text finns nedan.

Kort om Annas forskning

Arbete: Logoped vid habilitering Frölunda barn och ungdom
Universitetsanknytning: Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs Universitet

Presentation av en kvalitativ del av en studie som kombinerar både kvalitativa och kvantitativa metoder.

Presentation av en kvalitativ del av en studie som kombinerar både kvalitativa och kvantitativa metoder. 

Bakgrund

Barn med flerfunktionsnedsättning (ffn) har svår intellektuell funktionsnedsättning i kombination med omfattande motoriska funktionsnedsättningar. Barnen kommunicerar med ickespråkliga, medvetna eller omedvetna handlingar. Forskning om kommunikationsstöd till målgruppen är begränsad, men det finns stöd för att när föräldrar till barn med ffn använder en responsiv (ungefär lyhörd och bekräftande)  kommunikationsstil så samvarierar det med att barnen tydligare riktar sin uppmärksamhet och tar fler initiativ i kommunikationen. Det finns också stöd för att barn med ffn kan ha nytta av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) (till exempel olika kommunikationshjälpmedel) i kommunikationen. AKKtiv KomIgång är en kommunikationskurs för föräldrar till barn med olika kommunikationssvårigheter. Föräldrarna lär sig att anpassa sin kommunikation till barnet, att använda gynnsamma kommunikationsstrategier (med tonvikt på responsivitet) och att tillämpa AKK. I en studie kombinerades både kvalitativa och kvantitativa metoder för att identifiera effekter av kursen. Den kvalitativa delen utgår från frågeställningen: Hur upplever föräldern deltagandet i kursen och hur upplever föräldern att deltagandet relaterar till eventuella beteendeförändringar i kommunikationen med barnet? 

Metod

Föräldrar till barn med ffn som stod på kö till kursen AKKtiv KomIgång tillfrågades om deltagande. Två föräldrar samtyckte till medverkan och en av dessa inkluderades i den kvalitativa delen av studien. ”Jenny” intervjuades tre gånger: före KomIgång-kurs, direkt efter kursen och efter ytterligare ett år. Intervjuerna transkriberades och analyserades med reflexiv, tematisk analys. Den longitudinella, tematiska analysen sökte efter mönster av förändring samt mönster av stabilitet i förälderns narrativ, med utgångspunkt från forskningsfrågan. Vidare: resultaten av intervjudelen relaterades i den större studien till kvantitativa analyser av barnets och förälderns kommunikation med varandra före, under och efter kursen (totalt 11 filmade tillfällen). Dessa kombinerade resultat kommer att presenteras i en vetenskaplig publikation. 

Preliminära resultat

En tematisk karta skapades (se bild). Det övergripande temat handlade om förälderns anpassning av sin kommunikation till barnet som en pågående process där kursen infogades som en egen, integrerad process utan tydlig slutpunkt. Kursprocessen relaterades till tidigare och parallella interventioner och erfarenheter. Kursens effekt på föräldern handlade om dels ”inre” förändringar: ny kunskap och ändrade tankar och dels om faktiska beteendeförändringar, där ökad tillämpning av AKK på egna villkor och utifrån egna övertygelser var den tydligaste, konkret beskrivna förändringen. Föräldern var osäker på hur/om hon på ett påtagligt sätt hade förändrat sitt beteende avseende kommunikativa strategier. 

Citat från deltagare

“Jamen det är som att det är i varenda por i, i varenda cell jag har liksom så känner jag att […] jag kan på ett annat sätt, upplever jag vara (..) jamen likaväl som att nån pratar engelska med någon att jag känner att jag, jag vet hur jag ska, hur jag ska kommunicera med ’Hanna’.”

”Jag vet ju att jag liksom tog det med hem, olika saker. Och så tänkte jag: ’ja, det där måste jag testa med ’Hanna’, nu vill jag liksom börja’, men jag hade ju inte en sån konkret, formulerad, liksom fråga eller metod eller vad man nu säger, som jag har nu.”

Handledare

Jakob Åsberg Johnels, docent, Malin Broberg, professor, Gunilla Thunberg, docent, Göteborgs Universitet

Kontaktuppgifter

anna.rensfeldt.flink@vgregion.se