Ingrid Bertilsson, doktorand

Poster vars text finns nedan.

Kort om Ingrids forskning

Arbete: fysioterapeut vid Habilitering Skövde
Universitetsanknytning: Lunds universitet

BAS MQ för att mäta effekt av behandling.

Hur väl kan ett bedömningsinstrument med 23 uppgifter mäta kroppskännedom och rörelsekvalité hos en person? Med Raschanalys kan man värdera hur varje uppgift i instrumentet bidrar med att ge denna information. 

Bakgrund 


Att öva kroppskännedom innebär att lära känna sin egen kropp och rörelser mera. Man gör det genom en fysioterapeutsguidade förslag om alternativa sätt att röra sig. Genom dessa upplevelser skapas ökad kroppskännedom som kommer till uttryck i personensrörelsekvalité.  

Body Awareness Scale Movement Quality, BAS MQ, är ett fysioterapeutiskt instrument för att bedöma en persons förmåga till kroppskännedom och för att mäta effekt av kroppskännedomsövande. BAS MQ består av 23 uppgifter, skattade av en fysioterapeut utifrån observationer av rörelsekvalité. Men hur väl passar BAS MQ att använda när man har autism?  

Metod 

I en studie har 136 personer undersökts med BAS MQ: 102 med och 34 utan autism. Resultaten studeras med Raschanalys.  

Raschanalys utgår från den förmåga deltagarna uppvisar och utifrån hur ”svåra” uppgifterna är att uppfylla för just dessa deltagare. Alla uppgifterna i BAS MQ studeras primärt som ett continuum av kroppskännedom, från ”lättare” till ”svårare”, men också var för sig: hur bidrar uppgiften i information om kroppskännedom och rörelsekvalité? För att på djupet förstå kopplas den statistiska informationen till den kliniska bild fysioterapeuten har av att använda BAS MQ för personer med autism. 

Preliminärt exempel 


Uppgiften ”Flexibilitet i balanslinjen” ger ett preliminärt exempel: statistiskt ses en skattning som är förutsägbar (kallat overfit). I kliniken skattas sällan de högsta eller lägsta poängen i denna uppgift –kliniskt förklarat av att personer med autism delvis kan utföra uppgiften, men ofta har svårt med flexibilitet i rörelsekvalité. Overfit förklaras därmed kliniskt av en specifik yttring i rörelsekvalité som ofta förekommer vid autism. 

Handledare 

Catharina Sjödahl Hammarlund, docent Lund Universitet

Kontakt

ingrid.bertilsson@vgregion.se