Jonas Fogels, doktorand
Kort om Jonas forskning
Arbete: Audionom vid audionommottagningen Göteborg
Universitetsanknytning: Göteborgs Universitet, Oslo Universitet
Att mäta vardagliga kommunikationsmiljöer för personer med grav hörselnedsättning.
Bakgrund
Personer med grav hörselnedsättning har inte bara svårt att höra i bullriga miljöer utan har även svårigheter med taluppfattning i tysta ljudmiljöer, även med sina hörhjälpmedel (Flynn, Dowell, & Clark, 1998). Patienter med grav hörselnedsättning lider ofta av kommunikationssvårigheter som påverkar sociala interaktioner och delaktigheten till omvärlden och leder på olika sätt till kostnader för såväl individ som samhälle (World Health Organisation, 2017: Olusanya, Davis, & Hoffman, 2019).
Det kan ibland vara svårt att mäta ifall dessa kommunikationssvårigheter har minskat eller ökat efter hörselrehabilitering eftersom utvärderingen sker på kliniken och inte i patienternas vardag (Dawes, Powell, & Munro, 2011).
Syfte
Projektet avser att undersöka den vardagliga kommunikativa omgivningen och dess ljudmiljöer för personer med grav hörselnedsättning. Vi vill undersöka olika variabler från patienternas vardagskommunikation och dess ljudmiljöer genom att använda ett objektivt mätverktyg för detta ändamål.
Design och deltagare
- Prospektiv tvärsnittlig valideringsstudie.
- 30 vuxna personer med besvärsfri hörsel som rekryteras genom annonsering.
- 30 personer med grav hörselnedsättning kommer att rekryteras via Kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning.
Metod
Deltagarna bär på en ljudmätare minst 12 timmar under två dagar och inspelningarnas data analyseras sedan i mjukvaruprogrammet LENA Pro. För att validera att datan är korrekt analyserad kommer 10 minuter per inspelning att analyseras samt jämföras med LENAs automatiska beräkningar.
Klinisk nytta
Idag utvärderas patienter inom hörselvården med tester som ibland kan behöva kompletteras med andra typer av utvärderingsmetoder. En komplettering skulle kunna vara mätning av olika kommunikationsvariabler i vardagen för att öka kunskapen om patientens sociala tillvaro. För att kunna göra detta krävs dock en validering av analysverktyget LENA Pro.
Handledare
Radi Jönsson överläkare, Ulrika Löfkvist docent, Andre Sadeghi docent