Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Simon Tillander, magisterstudent

Poster vars text finns nedan. Bild på ett öra med en hörapparat i och en slag runt omkring.

Kort om Simons projekt

Arbete: Audionom vid Audionommottagningen Vänersborg
Universitetsanknytning: Göteborgs universitet

Likvärdiga resultat med automatisk verifiering?

Nya automatiserade metoder för att kvalitetssäkra hörapparatanpassningar föreslås kunna förenkla och frigöra tid vid kliniskt arbete, dock saknas oberoende studier av effektiviteten hos dessa metoder. 

Bakgrund

En viktig del i varje hörapparatanpassning är att verifiera hörapparatens förstärkning i patientens öra. Detta görs genom en så kallad hörselgångsmätning (förkortas REM), vilket ingår i Hörselverksamhetens vårdprocess. Utan denna mätning kan vi inte veta säkert om vi försett patienten med optimal hörbarhet för tal. Metoden för detta är idag en högst teknisk och i många fall tidskrävande procedur som innefattar placering av en tunn probeslangsmikrofon i patientens hörselgång med och utan hörapparaten påslagen. Utifrån mikrofonens uppmätta resultat görs eventuella justeringar av hörapparatens ljudinställningar för olika frekvenser för att uppnå bästa möjliga hörbarhet för patienten. Procedurens komplexitet förklaras delvis av att mätning och justering inte utförs i samma program, utan sköts parallellt i två olika program. Justering kan också kräva mycket tid innan ett optimalt resultat uppnås.

Aktuellt

Sedan 2017 har det gjorts tillgängligt flera varianter av automatiska procedurer för samtida mätning och justering i ett och samma program. Syftet med detta är att göra metoden mindre komplicerad och mindre tidskrävande, för att på så vis frigöra mer klinisk tid till andra viktiga moment. Vetenskapliga evidensen för dessa automatiska procedurer är fortfarande oviss, och således har de inte anammats av klinisk verksamhet.

Följande planerade studie, vilken genomförs som ett magisterprojekt, avser jämföra utfallet som erhålls då hörapparaterna anpassats med automatiserad metod å ena sidan, och med konventionell metod å andra sidan. Som utfallsmått kommer patientens taluppfattning i fritt fält (HINT) mätas.

Potentiell nytta

Om en automatiserad metod ger likvärdigt resultat mot den vedertagna metoden kan den användas för att spara klinisk tid och eventuellt göra utförandet enklare. Den planerade studien skulle bidra med evidens för denna frågan som idag inte är tillräckligt studerad.

Handledare

Maria Hoff, doktorand, Göteborgs universitet
Lennart Magnusson, docent, Göteborgs universitet

Kontaktuppgifter

E-post: simon.tillander@vgregion.se

Senast uppdaterad: 2020-11-20 09:18