Sofie Fredriksson, senior forskare

Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka om och i så fall hur de hörselrelaterade symtomen ljudkänslighet och ljudtrötthet orsakar nedsatt arbetsfunktion (bland annat arbetsförmåga, sjukskrivning), samt att nå nyanserad kunskap om och exempel på åtgärder som kan möjliggöra fortsatt arbete för drabbade.

Delstudie 1 – epidemiologisk studie: Orsakar ljudkänslighet och/eller ljudtrötthet nedsatt arbetsfunktion (efter korrigering för förväxlingseffekter)? Hur påverkar grad av besvär och symtomens varaktighet risken för nedsatt arbetsfunktion? Har personal i kommunikationsintensiva kontaktyrken (t.ex. förskollärare) en mer förhöjd risk för nedsatt arbetsfunktion än den generella befolkningen? Öka bullerstörning, stress eller utmattningssyndrom risken ytterligare för nedsatt arbetsfunktion? 

Delstudie 2 – kvalitativ studie: Hur beskriver de som drabbats av ljudkänslighet och/eller ljudtrötthet påverkan på arbetsfunktion, och hur kan deras erfarenheter nyansera förståelsen för hur nedsatt arbetsfunktion kan manifesteras? Vilka erfarenheter av och exempel på preventiva åtgärder i arbetsmiljön eller förändringar i privatlivet, som möjliggjort fortsatt arbete, finns bland de som drabbats av ljudkänslighet och/eller ljudtrötthet? Vilka behov och erfarenheter av hörselrehabilitering beskrivs av de som drabbats av ljudkänslighet eller ljudtrötthet, generellt och i förhållande till arbetsfunktion? 

Bakgrund, kunskapslucka och tidsplan

Våra tidigare studier visar att buller och stress i arbetet kan orsaka hörselrelaterade symtom som ljudkänslighet och ljudtrötthet. Risken är mer än fördubblad bland förskollärare (prevalens 40-70%) jämfört med den generella befolkningen (prevalens 20-30%). I kommunikationsintensiva kontaktyrken, t.ex. i förskolan, kan ljudmiljön vara oförutsägbar och tidvis högljudd och den psykosociala miljön stressande med höga emotionella krav. Det antas kunna trigga obehag och smärta av ljud och ökat behov av återhämtning, särskilt för de som drabbats av ljudkänslighet eller ljudtrötthet. Sjukskrivning pga. utmattningssyndrom är vanligt i dessa yrken och ljudkänslighet ingår i diagnoskriteriet. Det är känt att personer med hörselnedsättning upplever sämre arbetsförmåga och är mer sjukskrivna än andra. Det saknas dock kunskap om detsamma gäller de som drabbas av ljudkänslighet eller ljudtrötthet. 

Projektet bedrivs som en av två parallella studier under drygt 2 år, 2021 –2023, inklusive två kortare postdok-vistelser i England för Sofie Fredriksson samt deltid klinisk tjänstgöring vid Audionommottagningen i Göteborg. 

Metod

Delstudie 1, en epidemiologisk studie:med longitudinell uppföljning av 10 067 kvinnor födda 1989–1936, hälften förskollärare, hälften slumpmässigt utvalda, med enkätundersökning och registerdata för sjukskrivning. Analys inkluderar binär och ordinallogistisk regression. Förväxlingseffekter inkluderar bland annat ålder, annan hörselskada och socioekonomi. Delstudie 2 en kvalitativ studie baserat på semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, 4 grupper med cirka 5 deltagare vardera. Urval från delstudie 1. Induktiv tematisk analys används för att identifiera teman och mönster i data.