Marika Jonsson, doktorand

Poster vars innehåll finns på webbsidan. Blå ruta med ikoner i.

Kort om Marika

Arbete: Utvecklingsledare vid Habilitering & Hälsa kansli
Universitetsanknytning: KTH

Det står i lagen, men vem bryr sig?

Bakgrund

Användandet av digitala vårdtjänster och hälsorelaterad information på webben ökar. För att alla, oavsett funktionsnedsättning, ska kunna använda appar och webbsidor behöver de utformas på ett tillgängligt sätt. Inom EU finns det lagkrav på att offentliga myndigheters appar och webbsidor ska uppfylla en viss nivå av tillgänglighet (1). Lagen kräver att en tillgänglighetsredogörelse publiceras på webbplatsen. Tillgänglighetsredogörelsen ska beskriva om det finns tillgänglighetsbrister på ett vardagligt språk, utan svåra tekniska termer. Den ska vara lätt att hitta. Syftet är att det ska vara lätt för användare att förstå var hinder kan uppstå om man använder webbsidan eller appen.

Om det finns brister ska det finnas information om när bristen kommer att åtgärdas. Tillgänglighetsredogörelsen ska uppdateras regelbundet. Lagen kräver också att användare ska kunna begära otillgängligt material i en annan form för att kunna ta del av innehållet. Dessutom ska användare kunna påtala brister anonymt till myndigheten som publicerar på webbsidan och till Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). DIGG har i uppdrag att granska att lagen följs i Sverige.

Det finns endast lite forskning kring tillgänglighetsredogörelser. Lewthwaite och James(2) har pekat på att tillgänglighetsredogörelser kan bidra till att öka kunskapen om att tillgänglighet är en rättighet. De pekar också på att tillgänglighetsredogörelser kan stärka personer med funktionsnedsättning genom möjligheten att påtala brister och på så sätt påverka utvecklingen av webbsidor och appar.

Syfte

Syfte med denna studie är att

1) utvärdera hur offentlig hälso- och sjukvård i Sverige har implementerat lagkrav kring tillgänglighetsredogörelser på sina webbsidor

2) utforska skillnader mellan tillgänglighetsredogörelse som publicerades när lagen trädde i kraft jämfört med en senare version

3) presentera ett protokoll för att utvärdera tillgänglighetsredogörelser.

Metod

Ett protokoll skapades för att utvärdera om lagkrav kring tillgänglighetsredogörelser uppfylldes och utvärdera om informationen var begriplig. Vi undersökte ett urval av offentlig sjukvårds webbsidor bestående av digitala vårdtjänster på 1177.se, regioners webbsidor och webbsidor tillhörande sjukhus och privata aktörer. Sammanlagt 37 webbsidor undersöktes.

Vi samlade in tidiga versioner av tillgänglighetsredogörelser med Wayback Machine (3). Wayback Machine är ett historisk digitalt internetbibliotek som slumpmässigt tar kopior på öppna webbsidor och sparar dem.

Preliminära resultat

Alla utom en av de 37 utvärderade webbsidorna och hade publicerat minst en tillgänglighetsredogörelse på webbsidan.

Alla tillgänglighetsredogörelser informerade om att det fanns brister i digitala vårdtjänster och webbsidor. Flera av tillgänglighetsredogörelserna hade svåra tekniska termer. Endast 19 av 36 tillgänglighetsredogörelser var lätta att hitta. Ingen av vårdgivarna uppfyllde helt lagkraven kring tillgänglighetsredogörelser.

Ingen uppfyllde heller lagens syfte: att webbsidor och appar är utformade på ett tillgängligt sätt.

Handledare

Jan Gulliksen, Professor KTH, Människa-datorinteraktion
Stefan Johansson, TeknDr och Tillgänglighetsexpert, KTH
Catharina Gustavsson, Docent, Centrum för klinisk forskning Dalarna
Lars Lindsköld, MedDr, Västra Götalandsregionen

Referenser:

  1. DIGG. Om lagen till tillgänglighet till digital offentlig service 2022
  2. S. Lewthwaite and A. James. Accessible at last?: what do new European digital accessibility laws mean for disabled people in the UK? 2020