Anna Rensfeldt Flink
Att skapa ett stödjande lärklimat i en gruppbaserad, föräldrariktad insats.
Resultaten i studien tyder på att kliniker som ger interventionen AKKtiv KomIgång ser föräldrars lärande som unika, frivilliga processer som kräver personligt meningsskapande, vilket stöds av öppen kommunikation, icke-hierarkiska relationer och konkret, tillgänglig undervisning.
Bakgrund och syfte
Många interventioner inom barn- och ungdomshabilitering bygger på principen att föräldrar tar till sig kunskap och praktiska strategier som de sedan tillämpar med sina barn för att stimulera till utveckling och underlätta i vardagen. Flera sådana interventioner genomförs grupp. Det kliniska uppdraget är alltså i hög grad pedagogiskt, men den pedagogiska, kunskapsstödjande praktiken är ofta erfarenhetsbaserad. Den här studien syftade till att utforska klinikers erfarenheter av att instruera och utbilda föräldrar i en gruppintervention, och deras erfarenheter av vad som påverkar lärklimatet i interventionen. För att förankra och fördjupa förståelsen och analysen tillämpades ett teoretiskt ramverk: den breda, psykologiska teorin Self-Determination Theory.
Metod
En kvalitativ, deskriptiv studie genomfördes. 13 kliniker medverkade. Klinikerna hade alla erfarenhet av att leda interventionen AKKtiv KomIgång på barn- och ungdomshabiliteringen, och de flesta var logopeder. Klinikerna diskuterade sina erfarenheter i fokusgrupper. Transkriptioner av fokusgruppssamtalen analyserades med praktisk, tematisk analys. Teman och underteman preciserades, och konkreta, lärstödjande strategier identifierades.
Resultat
Två huvudteman formulerades: ”Kliniker strävar efter att skapa en trygg, social miljö” (t.ex. genom att uppmuntra öppenhet och prestigelöshet), och ”Kliniker strävar efter att anpassa undervisningen till varje enskild deltagare” (t.ex. genom att presentera teori på konkreta sätt och hitta personligt relevanta ingångar för varje förälder). Fyra underteman definierades, och 39 lärandefrämjande strategier identifierades och kopplades till dessa.
Exempel på identifierade, lärstödjande strategier: ”Uppmuntra skratt och humor”; ”Ge alla deltagare utrymme att dela med sig”; ”Sammanfatta och lyft fram kärnan i föräldrars yttranden och kommentarer”; ”Förklara teori och strategier genom att knyta an till det som deltagarna har berättat om sig, sina barn och familjens vardag”.
Faktorer som påverkade lärmiljön relaterades till de individuella föräldrarna (tex. deras förväntningar eller tålamod), gruppkonstellationen (där homogenitet på olika sätt var underlättande) och implementeringsförutsättningarna (där digital implementering medförde flera hinder för god lärmiljö).
Faktaruta 1:
Teoretiskt ramverk: Self-Determination Theory
Tes: uppfyllelse av tre psykologiska basbehov formar förutsättningarna för lärande och utveckling.
Autonomi: ”Jag har en känsla av kontroll över handlingar och beslut”
Kompetens: ”Jag känner mig skicklig och kan det jag behöver kunna för att hantera situationen”
Tillhörighet: ”Jag känner mig socialt accepterad och inkluderad”
Faktaruta 2:
Studiens kontext: interventionen AKKtiv KomIgång
Syfte: Öka föräldrars förmåga att stödja och stimulera sitt barns kommunikation.
Målgrupp: Föräldrar till barn med funktions-nedsättning som påverkar kommunikations-förmågan.
Programmets struktur: sju gruppträffar á 2,5 timma. Undervisningen utgår från föreläsningar, filmer, gruppdiskussioner och övningar.
Vägledare/instruktörer: två kliniker varav minst en logoped. Båda har gått en tredagars AKKtiv vägledarutbildning
Författare: Anna Rensfeldt Flink, logoped och medicine doktor Medförfattare: Hannah Johansson, Liam Svensson, logopeder
