Åsa Winzell Juhlin

Handledare: Andre Sadeghi, Sektionen för hälsa och rehabilitering, enheten för audiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, Västra Götalandsregionen, Habilitering & Hälsa 
Ulf Rosenhall, Sektionen för hälsa och rehabilitering, enheten för audiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, Västra Götalandsregionen, Habilitering & Hälsa
Ingmar Skoog, Sektionen för psykiatri och neurokemi, Centre for Ageing and Health (AgeCap), Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet  

Introduktion 

Åldrandets paradox 

Hos äldre personer över 65 år varierar den fysiska och psykiska hälsan mycket mellan olika individer. Hos de som tillhör gruppen ”äldre, 80 och över” är exempelvis nedsatt syn, hörsel och kognition mycket vanligt och progredierar med stigande ålder. Paradoxalt nog så visar forskning att trots sämre hälsa och funktion så upplever personer i högre ålder inte alltid sin hälsa som sämre. Exempelvis uppskattar ofta en person över 85 år sin hälsa som lika bra, eller till och med bättre än en yngre person med färre sjukdomar eller funktionsnedsättningar (Andersen, Christensen, Frederiksen, 2007). 

Använder vi rätt måttstock? 

Hörselnedsättning är mycket vanligt hos äldre och hos 85-åringar bedöms fler än 40% ha en nedsättning som kräver hörsel-rehabiliterande åtgärder (Figur 1). Standardiserad tonaudiometri är det vanligaste för bedömning av hörselnedsättning, men självskattade mått är också välanvänt i såväl forskning som i klinisk verksamhet för att bedöma exempelvis rehabiliterings-behov. Liksom för andra hälsomätningar korrelerar uppmätt och självrapporterad hörsel väl hos yngre äldre (Pedersen & Rosenhall, 1991). Det är däremot mindre känt om skillnaderna mellan tonaudiometri och självrapporterad hörsel ökar med tilltagande ålder. Haanes et al. (2015) observerade betydande skillnader mellan självskattade och standardiserade tester av syn och hörsel hos äldre personer som bor hemma.  

Aktuell studie om självskattad hörsel hos äldre 

I populationsstudierna H70 har hälsan hos olika generationer av göteborgare undersökts sedan 1971. Tonaudiometri och frågor om upplevd hörsel har ingått i undersökningarna sedan början. År 2015 undersöktes nästan 290 st. 85-åringar som ingår denna studie. Den övergripande forskningsfrågan är hur väl uppmätt hörsel korrelerar med en, respektive ett fåtal frågor samt vilka hälsofaktorer som eventuellt påverkar hur vi uppskattar hörsel i hög ålder.  

Förväntad klinisk nytta 

Det finns flera samband mellan hörselnedsättning och flera vanliga åldersrelaterade nedsättningar. Med tanke på en växande åldrande befolkning är det viktigt att tidigt fastställa behov av hörselrehabilitering. Hos personer i hög ålder kan det vara svårt att medverka vid tonaudiometri på grund av fysisk och/eller kognitiv nedsättning. Därför är det viktigt att utveckla enklare metoder för att bedöma hörselförmågan.  

Obehandlad hörselnedsättning hos äldre påverkar risken för 

• Social isolering och ensamhet 
• Depression  
• Fysisk inaktivitet
• Fallolyckor  
• Nedsatt kognition och demens 

Åsa Winzell Juhlin, Audionom, doktorand, Sektionen för hälsa och rehabilitering, enheten för audiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen, Habilitering & Hälsa 

Illustration med pratbubbla: Hur är din hörsel?​ Har du svårigheter att höra när du talar med…​

• en enda person i ett tyst rum?​
• flera personer samtidigt?​
• någon ute, i trafikbuller?

Figur: ​Grad av hörselnedsättning på bästa örat hos 85-åringar födda 1930​

Figuren är konstruerad med tillstånd från författaren utifrån resultat presenterade i Göthberg et al (2021).

Figur 1 visar graden av hörselnedsättning hos 170 kvinnor och 116 män, alla 85 år gamla. På X-axeln ses kvinnor repektive männens grad av nedsättning uppdelat i 4 kategorier: Ingen, lätt, måttlig och svår. Samt en beskrivning att de tillhörande måttlig och svår troligen har behov av hörselrehabilitering. På Y-axeln visas hur många som tillhör de olika graderna i procent. Trenden visar att något fler män än kvinnor har nedsatt hörsel och vidare att över 40 % av såväl kvinnor som män troligen har behov av hörselrehabiliterande åtgärder.

* I kategorin Svår ingår även nedsättningar som klassificeras som mycket svår.