Hanna Göthberg
Behöver vårdprogrammet för skolungdomar med läpp, käk och gomspalt uppdateras? – Fokus på öron och hörseluppföljning
Forskare: Hanna Göthberg audionom, PhD, Radoslava Jönsson, överläkare, PhD och Christina Persson, logoped, Professor
Bakgrund:
Utifrån morfologiska avvikelser i framför allt gommen utvecklar barn med läpp-, käk- och gomspalt (LKG) ofta öronkatarr och konduktiv hörselnedsättning, vilket kan påverka tal- och språkutvecklingen. Hos små barn ses en tydlig påverkan på öron och hörsel, men det är oklart i vilken grad hörsel- och öronstatus förbättras med stigande ålder samt om prediktiva faktorer, såsom ex. spalttyp, påverkar utfallet. Barn och ungdomar i åldrarna 0–19 år med LKG följs regelbundet av LKG-teamet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset enligt ett standardiserat vårdprogram.
Syfte:
Att undersöka om hörsel- och öronstatus i barndomen kan predicera hörsel- och öronstatus i tonåren och ung vuxen ålder samt om hörsel- och öronstatus samvarierar med spalttyp, ålder, förekomst av komorbiditet, kön, ålder vid genomförd gomplastik och typ av kirurgi vid respektive ålder.
Metod:
Detta är en delstudie inom en större kvantitativ kohortstudie av barn och ungdomar med LKG. Delstudien fokuserar på perioden 7–19 års ålder. Kohorten har följts longitudinellt avseende hörsel- och öronstatus inom ramen för det standardiserade vårdprogrammet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Projektets betydelse:
Om vi kan identifiera prognostiskt gynnsamma faktorer som förutsäger vilka barn och ungdomar som sannolikt tillfrisknar från sina öron- eller hörselproblem, skulle uppföljningen kunna individualiseras på gruppnivå. Detta skulle möjliggöra en minskning av uppföljningsfrekvensen för patienter med låg risk för kvarstående problem och därigenom reducera burden of care för denna patientgrupp. Samtidigt skulle resurser kunna omfördelas och fokuseras på de barn som har fortsatt behov av vård och uppföljning.
Hanna Göthberg, legitimerad audionom och PhD
