Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Patient- och personalsäkerhet

Patient- och personalsäkerhet går hand i hand. För att ett bra säkerhetsklimat ska växa fram är det viktigt att man känner tillit till sin chef, att arbetet ger god tillgång till psykosociala arbetsresurser, att arbetskraven är hanterbara och att gruppsammanhållningen är god.

Att arbeta mer utifrån ett helhetsperspektiv av den vård som bedrivs kan bana väg för möjligheten att arbeta med arbetsmiljön som en del av helheten. Det skulle i slutänden gynna patienterna i form av bättre och säkrare vård och omsorg.

I en rapport från Svenska Miljöinstitutet (IVL) understryks att arbetet med patientsäkerhet och arbetsmiljö har likartad systematik. Det finns stora vinster med att integrera arbete inom dessa båda områden. Rapporten handlar specifikt om hemsjukvården men kan med fördel appliceras i alla typer av vårdorganisationer.

Som underlag för rapporten finns studier som visar att en god arbetsmiljö är starkt kopplad till en bättre patientsäkerhet, men IVL har också genomfört intervjuer med hemsjukvårdsverksamheter i tre kommuner där man jämför hur man rent praktiskt går tillväga för att koppla ihop arbetsmiljö med patientsäkerhet. Några slutsatser från rapporten:

  • En hård specialisering på ett område av patientens vård såsom arbetsmiljö, biståndsbedömning och patientsäkerhet tillsammans med ett ”osmidigt” regelverk upplevs begränsa möjligheterna att ”gå utanför ramarna”.
  • Hemsjukvården organiseras ofta i vad som brukar kallas stuprör, det vill säga funktion för funktion, vilket försvårar integrering av olika perspektiv i det här fallet arbetsmiljöperspektivet och patientsäkerhetsperspektivet.
  • En vanlig föreställning är att arbetsmiljölagen är ”underordnad” andra lagar så som hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen. Detta innebär att övriga lagar som styr verksamheten ska prioriteras.
  • Planering av och beslut om vården inkluderar inte på ett naturligt och integrerat sätt arbetsmiljön för de som ska utföra vården.

Rapporten Arbetsmiljö och patientsäkerhet – hinder och möjligheter för att arbeta integrerat, 2020 (Svenska Miljöinsitutet, IVL)

Gröna korset, ett integrerat arbetssätt där man väger ihop patientsäkerhet med arbetsmiljön, 2020 (Södra Älvsborgs Sjukhus, SÄS)

Säkerhetsklimat i vården

Marianne Törner, professor på Arbets- och miljömedicin, Göteborgs Universitet samt Högskolan Väst har bland annat medverkat på ISMs nätverksträffar. Hennes forskning kring säkerhetsklimat i vården ger anledning till eftertanke kring vårdens resurser och organisering.

Suntarbetsliv har tagit fram en film om forskningen. Tillsammans med ett antal frågekort kan du tillsammans med din arbetsgrupp utforska er arbetsplats och hur patientsäkerheten ser ut hos er? Suntarbetsliv erbjuder också tips och verktyg för att kunna arbeta återkommande med frågan om patientsäkerhet.

Forskning på 5 - säkerhetsklimat-patientsäkerhet

Patient- och personalsäkerhet hand i hand

En av slutsatserna som finns att läsa i den populärvetenskapliga rapporten Säkerhetskultur i vård och omsorg-stöd och hinder, är att ett säkerhetsklimat som främjar säkerheten för patienter går hand i hand med ett säkerhetsklimat som främjar säkerheten för personal. För att ett bra säkerhetsklimat ska växa fram i en arbetsenhet inom vård och omsorg är det viktigt att man känner tillit till sin chef, att arbetet ger god tillgång till psykosociala arbetsresurser, att arbetskraven är hanterbara och att gruppsammanhållningen är god. 

"Vi ser över våra rutiner". Det räcker inte!

Ett bra säkerhetsklimat bidrar framför allt till att medarbetarna följer säkerhetsregler och föreskrivna procedurer. Men hög säkerhet är inte bara beroende av att alla nogsamt följer reglerna. Det är också viktigt att alla gör sitt bästa för att uppmärksamma nya säkerhetsproblem och tar initiativ för att undanröja säkerhetsproblem som inte regleras i instruktioner och regler. För sådant delaktigt säkerhetsbeteende visade sig god tillgång till psykosociala arbetsresurser vara viktigt, liksom att sammanhållningen i arbetsgruppen är god. Så länge dessa två förutsättningar är uppfyllda var delaktigt säkerhetsbeteende vanligt även när arbetskraven var höga.

Ett överslimmat system = ett sårbart system

Eftersom både efterfrågan på vård och personaltillgång varierar kortsiktigt, krävs en buffert i kapaciteten så att detta kan hanteras utan att belastningen på befintlig personal blir för hög. Det innebär att en viss överkapacitet i tillgång till resurser är nödvändig inte bara för att klara säkerhet för både patienter och personal, utan också för att verksamheten ska bli effektiv och för att personalen ska känna arbetstillfredsställelse.

"Ett huvud är inte ett huvud"

Det är viktigt att förstå att tillfällig personal som inte känner till arbetsplatsens specifika förhållanden inte på ett helt effektivt sätt kan fylla tomrummet efter ordinarie personal som känner till förhållandena på arbetsplatsen och som är inarbetad i arbetsgruppen.

Senast uppdaterad: 2022-06-28 13:49