År 1921-1995. Sverige går från fattigt bondland till ett av världens rikaste länder. Vi kikar närmare på fritidshus, självbetjäningsbutiker och nysilver, lär oss mer om evolutionshistoria möter 1900-talets människor genom Tanumfödde Anders ”Knäpp” Karlssons fotografier och lyssnar till arbetsvisor från spinnerifabriken i Rydal. Vi får också en helt ny kulturpolitik.
Vill du veta hur det såg ut i Tanums socken och flera andra delar av Västra Götalandsregionen under första hälften av 1900-talet? Linda Aronsson, programsekreterare på Vitlycke museum, tipsar då om fotografen Anders ”Knäpp” Karlsson och hans foton från denna tid.
– Anders Karlsson var faktiskt en avlägsen släkting till min pappa. Fotona är ifrån 1920- till 1960-talet och skildrar bland annat arbetare, fest och hur folk bodde, säger Linda Aronsson.
Anders ”Knäpp” Karlsson föddes 1893 i Tanums socken och var en så kallad gåramålare – en självlärd och kringvandrande konstnär (fotograf i det här fallet) som försörjde sig genom att sälja sina alster, ofta föreställande gårdar och hus.
Någon gång mellan 1917 och 1920 köpte Anders Karlsson sin första kamera i Hugo Svenssons fotoaffär i Göteborg för att därefter bosatta sig i Skaraborg. Hans fotoresor gick genom Varaslätten, Falbygden, Dalsland och Vänerbygden för att därefter bosätta sig i allt från Falbygden, Alingsås, Häljestena, Blomberg på Kinnekulle, Rudskoga i Värmland till slutligen Götlunda socken i Västergötland där han avled 1967.
”Hur man än väljer att kategorisera Anders ”Knäpp” Karlsson så är det ofrånkomligt att hans bilder har en lockelse. De är underfundiga, roliga, överraskade och de kastar oss i händelser. Vi möter människor från förr på ett sätt som vi inte sett dem förut. De känns levande. De verkar ha roligt. Vi kan se fattigdomen och den tuffa vardagen, men Anders fotografier fångade också något annat – glädjen i det enkla med vänner, familj, barn och djur.”
Källa: Digitalt museum
Den här veckan berättar vi om tre olika 1900-talsfenomen i byggnadssverige.
Ett fenomen som påverkat bebyggelsen både i större städer och mindre orter är självbetjäningsbutiken, där försäljningen flyttade från att ske över disk till varuhyllor och utgångskassa. År 1955 bestod endast 5 % av landets livsmedelsbutiker av självbetjäningsbutiker, i slutet av 1960-talet var siffran 70 %. Pådrivande i utvecklingen var bland annat utvecklingen av kyl- och frysmöjligheter vilket gjorde det möjligt att lagra mer varor, vilket ledde till större lokaler.
Det var svårt att ställa om äldre byggnader till den nya typen av handel, vilket ledde till nya byggnader med ofta främmande och avvikande uttryck i den äldre miljön. Än idag finns många av dessa ”lådor” kvar med flacka tak, mexi-fasader och parkeringsytor för bil. En del av vårt moderna kulturarv!
Till bilden av det moderna Sverige och det väldfärdsamhälle som växte fram under 1900-talet, hör alla våra fritidshus. Fenomenet blev vanligt från 1930-talet, i takt med ökad semester och förbättrad ekonomi där resan har gått från sportstugor till sommarstugor och fritidshus.
Redan under 1900-talets första år började krav framföras att städerna skulle ingripa mot de bostadsproblem som hade sina rötter i den ökade inflyttningen till städerna under 1800-talet. På 1920-talet presenterades förslag på att, med hjälp av statliga subventioner, ställa krav på bostädernas utförande. År 1933 tillsattes den bostadssociala utredningen, som i sitt slutbetänkande 1945 formulerade målsättningen att skapa goda och hygieniska bostäder till överkomligt pris för alla medborgare.
Trots att bostadsfrågan debatterades flitigt under 1900-talets första hälft var trångboddheten och låg bostadsstandard fortfarande stor vid seklets mitt. För att råda bot på bostadsbristen och öka takten på bostadsbyggandet blev bostadsproduktionen med tiden alltmer storskalig och industrialiserad. Kulmen nåddes i samband med det storskaliga och statsunderstödda ”Miljonprogrammet”, som drog igång 1965 med målet att under tio år producera en miljon bostäder.
Sven Westerberg (1902–1986) föddes i Rydal och arbetade som textilarbetare på Rydals fabrik. Efter konfirmationen började han arbeta som avtagare vilket innebar att byta ut fulla garnspolar till tomma, på spinnmaskinerna.
Sven växte upp med mamma Ada, syster Ebba och morföräldrar i ett rum och kök i en av bolagets arbetarbostäder. När Sven gifte sig med barndomskamraten Torborg köpte de en egnahemstomt av bolaget för 100 kr. Bolaget stod för nästan allt i samhället; skola, samlingslokaler, bostäder och grishus.
– Det var viktigt att ha en gris till det egna hushållet, men också vanskligt ifall den dog. Solidariteten i fabriksmiljön var stark. Det fanns en grisförening för att förlusten, om en gris dog, skulle kunna delas på flera. Bolaget skänkte också pengar till en musikkår som Sven spelade i, berättar Emma Johansson, folkmusikproducent på Kulturförvaltningen.
På fabriken sjöngs även arbetsvisor. I filmen nedan kan du höra en spinnvisa från Rydals fabrik, insjungen av Sven Westerberg 1981. Visan gjordes av flickor som arbetade som gånglagare, de som fäste förgarnet på den tomma spolen. Bild och film kommer från Rydals museum.
Och vad har våra konservatorer för sig på temat 1900-tal då? Jo, från Hallands Konstmuseum kommer några eleganta föremål från 1930-talet, inköpta till museet med medel från Svea Larsons donationsfond.
De är tillverkade i alpacka och tenn: bonbonjär (dosa med lock för karameller), rund ask, en karott (serveringsskål) och delar ur en kaffeservis. Några av föremålen har detaljer i trä eller rotting.
Designern Sylvia Stave (1908-1994) formgav föremålen under den period då hon var konstnärlig ledare för den välkända firman C.G. Hallbergs Guldsmedsaktiebolag i Stockholm. Hennes stil var sparsmakat dekorerad och funktionalistisk i sitt uttryck och tydligt influerad av Bauhaus-skolan. Stave ställde bland annat ut på världsutställningen i Paris 1937 och finns representerad i ett flertal samlingar, till exempel på Nationalmuseum i Stockholm.
– Benämningen alpacka syftar ursprungligen på en specifik nysilverlegering framtagen i Österrike. Kanske kommer det av packtong eller packfong som den äldre kinesiska föregångaren av nysilver kallades i Europa, efter hur det kinesiska ordet låter för oss, säger Carl Brädde, metallkonservator på SVK.
Nysilver är generellt en legering av koppar, nickel och ibland zink som ger en vitmetall som liknar silver, utan att egentligen innehålla silver. Däremot kan föremål i denna legering utöver det vara silverpläterade, som i det här fallet, täckta av en tunn hinna silver på ytan. Nysilver har länge varit populärt som en mer ekonomisk ersättning för silver, inte minst under 1900-talet då det har använts för allt från matsilver till smycken.
På bilden nedan syns SVK:s praktikant Lauriane Boudeau från Institut National du Patrimoine i Paris lägga sista handen på ett av föremålen. Under behandlingen har föremålen främst rengjorts, stabiliserats och i vissa fall retuscherats något på slitna trädetaljer.
Ur rasbiologins mörka kapitel växer på 1900-talet en mer modern syn på människans evolution fram. Forskare upptäcker DNA och 2022 får Svante Pääbo Nobelpriset efter det att han och hans forskargrupp lyckas kartlägga arvsmassan hos neandertalare och även upptäcker en helt ny människotyp; denisovamänniskan.
Moderna människor med kroppar som vår egen har funnits i ungefär 200 000 år, men vi har en lång historia som påverkar oss än i dag.
– I våra kroppar bär vi med oss hela vår långa evolutionshistoria. Våra käkar har sitt ursprung i gälbågarna hos en fisk och fjunen på våra armar vittnar om att våra förfäder än gång hade päls. De spegelneuroner i hjärnan som gör så att vi kan lära genom härmning och känna empati finns också hos våra släktingar primaterna, säger Lotta Backman, pedagog på Göteborgs naturhistoriska museum.
I museets samlingar finns föremål insamlade under snart 200 år. Djuren i samlingarna används av forskare från hela världen för att lära sig mer om naturen, men också om hur vårt moderna samhälle påverkar den. Djur från naturvetenskapliga samlingar har till exempel använts för att spåra miljögifter och på så sätt bidrar de till en renare miljö för oss.
På Göteborgs naturhistoriska museum hittar du följande utställningar på temat:
1974 blir ett år då en kulturpolitisk proposition förändrar svensk kulturpolitik i grunden. Detta efter att kulturpolitiken för första gången utreddes i sin helhet och utmynnande i en syn på kultur och politik som präglade Sverige under en lång tid och på flera sätt än idag.
Den nya kulturpolitikens flaggskepp skulle bli den geografiska spridningen av kultur, kultur i hela landet. Alla län skulle ha en länsteater, ett länsmuseum, ett länsbibliotek och så vidare.
I Västra Götaland bildades till exempel Älvsborgsteatern, som 1977 blev en del av Regionteater Väst. Regionteater Väst presenterar idag dans och teater för barn och unga i hela regionen.
– Regionteater Väst är vår samarbetspart i Skapa dans, en koreografitävling för unga mellan 14-22 år. Förra årets regionala vinnare var Mariia Vashchenko från Lödöse, berättar Eyrun Thorhallsdottir, danskonsulent på Kulturförvaltningen.
Idag är skansen lättillgänglig och lugn, men när den byggdes 1940–1943 var läget annorlunda. Försvarsanläggningens uppgift var att försvåra ett tyskt anfall från Östfold, och skyttevärnen berättar historien om en tid då Sverige hotades av invasion.
Det 40 meter djupa kalkstensbrottet kan sägas vara Västsveriges svar på Grand Canyon. Sedan brytningen lades ner 1979 har brottet gått från stökig och högljudd industrimiljö till ett lugnt, naturskönt område som är populärt för utflykt och vandring.
Den mäktiga svetshallen från 1946 har spelat en avgörande roll i Uddevallas stadsutveckling. För varje ny fas i Uddevallavarvets utveckling byggdes nya bostäder och stadsdelar och under den 40 år långa varvsepoken fördubblades stadens befolkning.
Ett monument över rekordårens byggande, ritat av arkitekten Ralph Erskine då Tibro var Sveriges möbelcentrum. Arkitekturen är djärv med platta tak, ovanliga fönsterformer, asymmetriskt placerade balkonger, loftgångar och ett ovanligt material- och färgval. Idag uppskattat för sina ovanliga planlösningar i boendet.
De fyra skorstenarna utgör en klassisk siluett som berättar om Stenungsunds industriella utveckling. De första två byggdes samtidigt som ortens kraftverk 1959 och är 153 meter höga. 1966 tillkom ytterligare två skorstenar på Vetteberget.
Lyktstolparna togs fram i en tävling inför jubileumsutställningen 1923. Och de belyser inte bara vår väg om natten – de berättar också om vägen vi vandrar. Det är alltså ingen slump att vi hittar Amor med sin båge på stolparna i Slottsskogen.
En välbevarad retroskatt som fångar en omtyckt epok. Kvarteret Amiralen i Nossebro, Essunga, var en gång hjärtat i kommunen med bland annat polisstation, varmbadhus och kommunkontor. Idag är det en del av Essunga kommuns retrosatsning.
Ett massivt spannmålslager som vittnar om jordbrukets omvandling. Lagerhuset från 1918 är ett av nio svenska superlager som anlades för att undvika hungerkriser, ritade av arkitekten Gunnar Asplund. Idag är lagret i Vara landets största innanför kusterna.
Koffa – Vänerns eget storsjöodjur
Enligt sägnen finns det ett särskilt väsen i Vänern, kallad Koffa, i vattnen kring Torsö och Brommö. Bertil Larsson, född 1904, berättade 1976 om en Torsöbo som trodde på Koffa. Denne hade enligt egen utsago dragit upp en lake med halsduk.
Internet gör entré och spökena följer med
Under 1990-talet gör Internet sin entré i svenskarnas hem och sedan dess sprider sig vårt muntliga kulturarv vidare genom digitala forum, bland annat i form av så kallad creepypasta. Vad skiljer dessa från den gamla tidens vandringssägner? Och vad händer när fakta blir fel på internet?
Magi och folktrons väsen idag?
Kunskapsmässigt framställs Sveriges historia ofta som en framgångssaga. Okunskap påstås över tid ha ersatts med kunskap, magi med vetenskap. Lämnade vi vårt magiska tänkande och tron på troll och oknytt när vi gick in i det moderna 1900-talet? Det verkar inte så.
Kyrkklockan sprack under flickans begravningsringning
Fram till 1947 fanns det i Hyssna nya kyrka två kyrkklockor, som tidigare tjänstgjort i den gamla 1100-talskyrkan på samma ort. När den lilla flickan Karin dog i ung ålder, sprack kusligt nog kyrkklockan med samma namn, vid flickans begravningsringning.
SVT sänder under 2023/2024 sin största historiesatsning någonsin, Historien om Sverige. I tio avsnitt får tittarna följa med på en resa från de första jägarna och samlarna och in i vår tid. I Västra Götalandsregionen finns många spår från de människor som levt och verkat här genom årtusendena och flera av föremålen och platserna kan du själv besöka.
