Frikyrkor
I takt med samhällsförändringar och ökande religionsfrihet växte frikyrkorörelsen fram i Sverige under 1800-talet. De fysiska uttrycken blev bönehus, missionshus och frikyrkor.
Jordbrukssamhällets förändring och industrialiseringen under 1800-talet medförde förändrade levnadsvillkor och nya idéströmningar. Inflyttningen till tätorterna tog fart och nya samhällsklasser bildades. Människor förenades i nya intressegemenskaper. Till de folkrörelser som växte fram räknas främst frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen men även idrottsrörelsen. Även om de olika rörelserna hade skilda utgångspunkter så fanns en gemensam strävan mot ett bättre samhälle och dess sociala funktioner blev i många fall desamma.
De äldsta missionshusen var ofta enkla med faluröd träpanel och vita spröjsade fönster. Det var vanligt med rumsindelning bestående av en större och en mindre samlingssal och kök samt ibland en lägenhet för vaktmästaren eller kringresande predikanter. Inom missionskyrkan utvecklades med tiden tydligare arkitektoniska ambitioner med påkostade fönster i kyrksalen, takryttare och andra utsmyckningar.
Inom väckelsen framkom också mer radikala strömningar och med baptismen kom en definitiv brytning med Svenska kyrkan. Man hade inga strävanden att utforma sin miljö efter kyrkliga mönster. En enkel och osmyckad miljö eftersträvades och ett särskilt signum är att kyrkorummet är försett med talarstol och dopgrav. Som en fortsättning på den radikala linjen inom väckelsen fick pingströrelsen sitt genombrott år 1910.
Bengtsfors missionskyrka uppfördes 1958 efter Karlstadsarkitekten Janne Feldts ritningar. Denna modernistiska byggnad är typisk för 1950-talsarkitekturen som ofta präglas av en lek med former och material. Huvudfasaden ger associationer till en dåtida radioapparat som sänder ut sitt budskap. Delar av konstruktionen är synlig med betongstolparna som inramar fackverk av tegel och vertikala ljusinsläpp till kyrksalen. Då kyrkan är en välbevarad och tidstypisk symbol för det moderna samhällets framväxt har den höga kulturhistoriska värden. Att det funnits en frikyrka på platsen ända sedan 1870-talet förstärker värdet, liksom att det är ett verk av en betydande arkitekt inom frikyrkobyggandet. Foto: Carina Carlsson, Kulturförvaltningen.