Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Gör din donationsvilja känd

Informationsmaterial om organdonation

Just nu pågår den så kallade Donationsveckan. Då uppmärksammas behovet av organ- och vävnadsdonation och vikten av att göra sin egen donationsvilja känd.

2019 genomfördes cirka 800 organtransplantationer i Sverige. De organ som transplanteras är njure, lever, hjärta, lungor, bukspottkörtel och tunntarm. I oktober i år väntade 859 personer på transplantation.

– Behovet är varje år större än tillgången på organ. Utan donation blir det ingen transplantation, säger Christina Grivans, donationsansvarig läkare på Kungälvs sjukhus.

Organdonation från levande donator kan ske i vissa utvalda fall och då i form av en njure eller del av levern, till exempel från förälder till barn. Ungefär en tredjedel av njurdonatorerna kommer från en levande givare.

Viktigt ta ställning

Övriga organ som behöver transplanteras kommer från avlidna donatorer.  Det är bara de som avlider på en intensivvårdsavdelning som kan bli aktuella för organdonation och av dessa är det endast cirka fem till sju procent som avlider under sådana omständigheter att organdonation skulle vara möjlig. I dessa fall är det sjukvårdens skyldighet att utreda personens inställning till donation.

– Därför är det så viktigt att ta ställning och göra sin vilja känd så att de närstående inte behöver tolka din vilja i en för dem svår stund. Teoretiskt är det möjligt att donera upp till åtta organ, säger Christina Grivans

I Sverige 2019 blev 191 avlidna personer organdonatorer.

Donation av hornhinnor möjlig oavsett ålder

Vad gäller vävnader transplanteras omkring 1 300 stycken varje år i Sverige, varav cirka 800 är hornhinnor. En hornhinnedonation kan rädda synen eller reparera en skadad del i ett öga, och en sådan donation kan ske oavsett ålder.

Andra exempel på vävnader som transplanteras är hjärtklaffar, cell-öar från bukspottkörteln, hud och benvävnad.

– Till skillnad från organdonation är vävnadsdonation möjlig vid de flesta dödsfall.

Alla kan ta ställning

Alla kan ta ställning till organ- och vävnadsdonation oavsett ålder, medicinska åkommor, levnadsvanor eller andra bakgrundsfaktorer. Ingen behöver själv avgöra om man kan bli donator.

– Om det skulle bli aktuellt med donation gör sjukvården en medicinsk bedömning om det föreligger några hinder. Sjukvården prioriterar alltid att rädda liv innan donation kan komma ifråga, säger Christina Grivans.

2019 var den äldsta organdonatorn i Sverige 85 år.

Enligt undersökningar är 8 av 10 svenskar positiva till organ- och vävnadsdonation, men bara 2 av 10 har registrerat sig i Socialstyrelsens donationsregister. Fler kvinnor än män har registrerat sig.

– Det är viktigt att vi tar vara på den donationsvilja som finns – att den inte går till spillo för att den inte uppmärksammas, säger Christina Grivans.

”Tala med dina närstående”

Hon trycker på att alla sätt att göra sin vilja känd på är lika viktiga, och att det alltid är den senast kända uppgiften som gäller. Vid den samtyckesutredning som görs vid ett dödsfall där donation kan komma ifråga, pratar sjukhuspersonalen alltid med närstående, även om man har hittat en uppgift i donationsregistret.

– Vi frågar de anhöriga om den senast kända inställningen till donation. Därför vill jag verkligen trycka på att man talar med sina närstående om de här frågorna. Det är viktigt att man gör sin vilja känd – oavsett om det är ja eller nej.

Så gör du din vilja känd:

  1. Informera dina närmaste om hur du ställer dig till att donera dina organ och vävnader.
  2. Anmäl din vilja till donationsregistret

Båda sätt är giltiga och det är alltid den senast kända uppgiften som gäller.

 

Senast uppdaterad: 2020-11-02 16:17