Energi, klimat och kyrkans kulturarv

En vit kyrka med rött tak och ett spetsigt kyrktorn
 Förvaltningen har under flera år verkat i olika projekt för att öka kunskapen om hur kyrkans kulturarv kan skyddas. Se byggnadsantikvarie Nils-Olof Sellin berätta om hur arbetet gått till.

Svenska kyrkan förvaltar kanske det största kulturarvet i Sverige. Och det är ett kulturarv som ständigt måste vårdas i kamp mot tidens tand, eller i själva verket, klimatet. Både inom- och utomhusklimatet påverkar kyrkorna och dess inventarier.

Under de senaste åren har förvaltningen, tidigare Västarvet, arbetat med flera projekt om energi, klimat och kulturarv på uppdrag av Göteborgs stift. Det första projektet utfördes i Mark-Bollebygds kontrakt 2009 – 2011. Ett annat projekt, som utfördes 2017, omfattade kyrkor i Bohuslän och Halland. Totalt har nästan hälften av Göteborgs stifts drygt 400 kyrkor medverkat i något projekt. 

Västsvenska kyrkor extra utsatta

De projekt kulturmiljöenheten har bedrivit på uppdrag av Göteborgs stift vilar på tre grundstenar – energi, klimat och kulturarv. Över dem svävar både det kristna budskapet om ett gott förvaltarskap, och klimathotet. Svenska kyrkans biskopar har gemensamt uppmanat stift och församlingar att minska sin energiförbrukning och sina utsläpp. Utredningen Kulturarv för framtida generationer från 2016 visar att särskilt Västsverige kommer att bli betydligt varmare, fuktigare och blåsigare.

Eftersom Göteborgs stifts kyrkor i stor utsträckning ligger kustnära blir påfrestningarna på grund av ökad vind och regn ännu mer påtagliga här.

 

Det ställer extra stora krav på klimatskalet, byggnadens regnkappa, att den är tät och att vatten förs bort ifrån byggnaden på ett säkert sätt.

– Det kan vara så att takavvattning och dagvattensystem kan behöva dimensioneras upp i framtiden, berättar Nils-Olof Sellin, som arbetade med att inventera kyrkorna i projekten.

Viktigt att mäta fukt och temperatur

Det senaste projektet omfattade ett 60-tal kyrkor och några församlingshem i Bohuslän och Halland.

– Jag har inventerat alla byggnader och bland annat tittat på hur de värms upp, vilken belysning, ventilation med mera som finns. Jag har också studerat hur byggnaderna påverkas av fukt – från kryputrymme eller källare, till vind och torn. Och jag har intervjuat vaktmästarna, som är de som känner kyrkorna bäst och fått värdefull information, säger Nils-Olof Sellin.

Förvaltningens roll har varit att genomföra projektet tillsammans med några samarbetspartners – ansvariga antikvarier i Bohuslän och Halland som gjort skadeinventeringar, en energikonsult, som hjälpt till med energitekniska beräkningar, samt Uppsala universitet, Campus Gotland, som utifrån registrerade värden över fukt och temperatur tagit fram lättlästa klimatdiagram. 

– Att mäta är att veta! Min första uppgift var därför att placera ut klimatloggrar i kyrkorna. De har hängt uppe i drygt ett år och samlat in värden varje timma. Utifrån dessa värden har sedan Högskolan på Gotland tagit fram lättlästa diagram, säger Nils-Olof Sellin.

Vår gemensamma ambition är att de rapporter vi tar fram ska bli litet av en väckarklocka och en kunskapshöjare, för större förståelse för sambandet mellan energi, klimat och kulturarv i pastoratens fortsatta uppdrag - att förvalta det kulturarv som är hela svenska folkets.

Om att mäta fukt och temperatur

Den svarta kurvan visar temperaturen, den röda relativa fuktigheten, den mossgröna relativa fuktigheten i relation till risken för mögel, den heldragna, röda kurvan. I nedanstående diagram har alla mätvärden plottats. 

Diagrammet ovan visar hur det kan se ut i en intermittent uppvärmd kyrka, där man haft en relativt låg temperatur då kyrkan inte använts och höjt den snabbt till förrättningarna. Relativa fuktigheten har då legat på relativt bra värden under värmesäsongen. Under sensommar och höst har den dock kommit upp i värden som överskrider risken för mögelbildning, vilket framgår av den nedre figuren.

I den här kyrkan har temperaturen legat tämligen konstant på en hög nivå. Vi ser att den relativa fuktigheten får mycket låga värden vintertid. Risken är då stor att trä ska spricka och färg och guld flagna av.

Förutom att mäta temperatur och relativ luftfuktighet är det centralt för analysarbetet att mäta energianvändningen för respektive byggnad. Här finns ibland problem med att flera byggnader ligger under samma elmätare eller fjärrvärmemätare. Att installera undermätare och läsa av dessa en gång per år är därför en viktig rekommendation till pastoraten.

Vanliga åtgärder efter inventering

Leda bort vatten från tak och mark

  • Välfungerande hängrännor, stuprör, dränering och dagvattenledningar
  • Undvika fukthållande jord och växter nära socklar och fasader
  • Se till att marken lutar ut ifrån byggnaden

Införa goda kontrollrutiner

  • Regelbundet kontrollera kryputrymmen, källare, vindar, torn för att hinna upptäcka och åtgärda i tid

Effektivisera energianvändningen

  • Täta dörrar och fönster – men inte så mycket att självdragsventilationen äventyras
  • Tilläggsisolera vindsbjälklag
  • Effektivisera belysningen

Installera avancerat styrsystem

  • Bra klimat för byggnad och inventarier
  • Kort uppvärmningstid – mindre risk för torkskador
  • Ofta lägre energianvändning
  • Om bokningssystem ansluts erhålls bättre funktion och större tillförlitlighet

Komplettera eller byta värmesystem

  • Komma ifrån oljeförbränning i enlighet med Svenska kyrkans miljöpolicy
  • Komplettera med luft-luft-värmepump som kan svara för grundvärmen
  • Effektivare ur både energi- och arbetssynpunkt

 

KONTAKT

Marie Odenbring Widmark
Antikvarie/samordnare Kulturmiljö
Tfn: 070-692 82 45
E-post: marie.odenbring@vgregion.se

Christina Bernérus
Miljösamordnare, Enheten för församlingsstöd
Svenska Kyrkan, Göteborgs stift
031-771 30 22
christina.bernerus@svenskakyrkan.se