Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Intensivinlärning på beteende-terapeutisk grund för små barn med autism, IBT

Forskning om inlärning

Intensivinlärning på beteende-terapeutisk grund, IBT baseras på vetenskap om tillämpad beteendeanalys, som i sin tur bygger på inlärningsteori.
Behandlingen är internationellt etablerad och har god evidens för barn i förskoleåldern med autism. IBT handlar om att förstå hur och varför barnet gör saker vi uppfattar som problematiska, eller varför barnet inte gör det vi vet att barnet kan. Målet är att lära barnet färdigheter som att kommunicera sina behov, samspela med andra och utföra vardagliga bestyr som till exempel att klä på sig. Flera tekniker och metoder används för att lära sig att så självständigt som möjligt något utföra något som först verkade omöjligt. Felfri inlärning, förstärkning och generalisering är exempel på tekniker. Ju tidigare IBT påbörjas, desto bättre förutsättningar att närma sig andra barn med ökad inlärningstakt.

Så går IBT till

IBT är en krävande insats. Behandlingen består av pedagogiska insatser och inleds med en prövotid på 4-6 månader. Förskolans medverkan i insatsen är en förutsättning. Föräldrar och förskolepedagoger handleds för att självständigt kunna skapa motiverande inlärningssituationer och övningar. För att öva med barnet på samma sätt möts barnet, föräldrar, förskolepedagog och behandlare från habiliteringen varannan vecka. Alla barn är olika, och varje inlärningsprogram anpassas till barnet med kort- och långsiktiga mål för inlärning.

Föräldrar och pedagoger håller koll på vad barnet ska lära sig och hur de kan instruera, hjälpa och motivera under övningarna. Övningarna sker där barnet är mest; hemma och på förskolan men också i andra sammanhang beroende på vad barnet behöver öva på. Under prövotiden ökas antalet övningar och övningstid efter hand. För att få 20–25 timmars övning per vecka krävs mycket anpassning, kreativitet, kommunikation och teamarbete.

Tillsammans

Föräldrar, förskolepedagoger och habilitering planerar IBT tillsammans utifrån samtligas förutsättningar. Förskolans medverkan är betydande för insatsens utfall.

Exempelvis:

  • Klä på sig själv
  • Äta med sked under lunchen
  • Beskriva vad hen vill leka med
  • Gå bredvid utan att springa iväg
  • Tvätta händerna
  • Sjunga vid samlingen
  • Säga hej till kompisen
  • Öva på ordförråd
  • Förstå orsak-verkan
  • Vänta på tur vid rutchkanan
  • Be om hjälp

Lär i små steg

Vardagliga förmågor består av många olika delar. Lär in komplexa uppgifter steg för steg. Delarna sätts ihop för att klara vardagen.

Motivation och förstärkning

Utan motivation ingen inlärning! Inom IBT används flera strategier för att motivera barnet att lära sådant som är svårt, eller inte tillräckligt intressant. Positiv förstärkning får barnet att vilja lära sig!

Felfri inlärning

Anpassas övningar till barnets nivå kan barnet lyckas varje gång. Genom att lyckas lär sig barnet vad som fungerar. Svårighetsgraden höjs gradvis. Det kallas felfri inlärning och är en tillfällig insats som minskas tills att barnet kan själv.

Generalisering

En färdighet är bemästrad först när barnet själv kan utföra den i alla viktiga miljöer och situationer med alla personer och material. Vi övar stegvis för att uppnå målet.

Mål

Målet är att barnet utvecklar förmågor som behövs i vardagen, ökar sin förståelse och kan agera på olika sätt. Efter IBT avslutas ska barnets nätverk ha teknik och strategier för att fortsatt stödja barnets utveckling. Kan barnet kommunicera, samspela med andra, klara vardagliga färdigheter och bättre hantera utmaningar minskar risken för utåtagerande, utanförskap och psykisk ohälsa.

Senast uppdaterad: 2021-10-18 10:44