Fakta
Film är en fantastisk källa till kunskap om livet och världen. Men det är viktigt att komma ihåg att all film – även dokumentärfilm och filmer som bygger på verkliga händelser – är någons berättelse. Det innebär att filmskaparna har gjort en rad medvetna eller omedvetna val som framvisar vissa saker, men långtifrån alla, och att en enda film alltså bara kan visa en eller några sanningar. Samtidigt finns det en rad konkreta fakta gällande just klimat och miljö som inte är ”berättelser” eller ”en tänkbar sanning” – utan just fakta.
Här är några av dessa:
- Vi är mitt uppe i en skenande klimatkris som en enhällig forskarkår världen över har otvetydiga bevis för. Redan på 1970-talet varnade enstaka forskare för det läge vi nu befinner oss i.
- Dagens klimatförändringar är nästan uteslutande skapade av människan. De tog fart i och med den industriella revolutionen och påskyndats ytterligare sedan åren efter andra världskriget – en period som brukar kallas ”den stora accelerationen”.
- Den främsta orsaken till klimatförändringarna är en pågående global uppvärmning av atmosfären, den s k växthuseffekten, till följd av höjd koldioxidhalt. Växthuseffekten i sin tur leder till att haven värms upp, de stora isarna smälter och permafrosten tinar – allt mer förödande konsekvenser.
- Fossila bränslen (kol, olja, naturgas), transporter, skövling av skogar och ohållbara jordbruks- och djurindustrier tillhör de områden som bidrar mest till klimatkrisen.
- För att komma tillrätta med klimatkrisen måste hela världen samarbeta, eftersom jordens alla ekosystem hänger ihop och är beroende av varandra. Vi i Sverige påverkas t ex av avskogningen av Amazonas, liksom befolkningen i Indonesien påverkas av svenskars flygresor, köttätande och klädkonsumtion.
- Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder kom överens om 2015 och i korthet går ut på att jordens medeltemperatur inte ska stiga mer än 1,5 grader över temperaturnivån som gällde före industriell tid. För att klara det målet måste vi minska växthusutsläppen med nästan hälften till 2030.
- Människor i de rika länderna har störst klimatavtryck, d v s de bidrar mest till klimatkrisen. I Sverige lever vi som om vi hade 4,2 jordklot och redan i april månad har vi släppt ut den mängd växthusgaser som vi får för att nå målen i Parisavtalet.
- Runtom i världen arbetar många människor på olika sätt för att bromsa klimatkrisen och för att vi ska nå målen i Parisavtalet – och i detta arbete är FN är en central sammanhållande och pådrivande aktör. Men det krävs stora insatser på många olika nivåer och områden: nationer, regioner, städer, politiker, företag, forskare, organisationer, myndigheter och vanliga, enskilda individer måste alla hjälpas åt.
- FN är kanske det enskilt viktigaste organet för att på olika sätt sprida kunskap om och agera mot klimatkrisen globalt. FN:s generalsekreterare António Guterres är tydlig i sitt budskap: ”Världen har inte råd med förseningar, obeslutsamhet eller halvmesyrer”. På FN:s webbsida ”Climate Action” finns mängder av fakta, inspiration och nyheter om miljö, klimat och klimataktivism.
- Klimatkrisen slår olika hårt mot olika folkgrupper i världen, och hårdast drabbas ofta de redan mest utsatta som i väldigt liten grad bidragit till växthuseffekten. Därför finns behov av klimaträttvisa som låter de rika länderna ta betydligt större ansvar för att t ex minska sina utsläpp. Fattiga länder måste också ha möjlighet att höja sin levnadsstandard, exempelvis genom utbyggd infrastruktur och välfärd.
- Den nuvarande svenska klimatpolitiken får hård kritik från många håll, bland annat från EU och Klimatpolitiska rådet, eftersom den leder till ökade koldioxidutsläpp och saknar konkreta och realistiska planer för hur vi ska nå målen i Parisavtalet.