Vad är arkitekturpedagogik och vem är arkitekturpedagog?
Arkitekturpedagogik handlar om att ge unga verktyg till att upptäcka sin närmiljö och att tolka den för att de i förlängningen ska kunna vara med och påverka. För att kunna vara medskapande behövs det en förståelse för och kunskap om arkitektur. Genom arkitekturpedagogik inspireras barn och unga till ett kritiskt och kreativt sätt att tänka kring arkitektur och miljö.
Arkitekturpedagogik möjliggör konstruktiva samtal om stadsutveckling och erbjuder metoder att arbeta med demokrati i praktiken. Arkitekturpedagogik är att knyta samman kunskapen om barn och deras behov med kunskap om arkitektur och planering. Detta utgör en specifik form av medborgardialog, anpassad för barn och unga. En förutsättning för att förstå barns perspektiv är att ge barnet möjlighet att bidra med sina egna erfarenheter och sina egna idéer. För att detta ska bli verklighet krävs en kompetens, som arkitekturpedagogen har.
Arkitekturpedagogen är en utbildad arkitekt eller designer med kunskap om att arbeta i processer med barn och unga som medskapare. För att nå alla barn och unga samarbetar arkitekturpedagogen ofta med skolan och förskolan. Samarbetet leder till ett ömsesidigt lärande och hållbara resultat. I processer med dialog och delaktighet är arkitekturpedagogen en länk mellan planerare/förvaltare och skolan.
Kulturförvaltningen och Göteborgs stad samordnar tillsammans ett nätverk som består av arkitektur- och designpedagoger. Det är arkitekter och designers med kompetens att ha en dialog om den byggda miljön och involvera barn och unga i designprocessen.
Nätverket träffas vid flera tillfällen varje år. Vid dessa träffar får deltagarna möjlighet att dela sina erfarenheter från genomförda projekt, öka sina kunskaper om olika metoder och diskutera aktuella frågor inom fältet.
Vi har, ofta tillsammans med andra, arbetat fram ett antal metoder för delaktighet när barn och unga är med i utvecklingsprocesser. Nedan kan du läsa mer om dem.
Arkitektur handlar inte bara om byggnadsverk ritade av välkända arkitekter, utan lika mycket om de rum som vi dagligen rör oss i. Arkitektur är mer än bara fysisk miljö, det handlar också om att skapa känslor hos människor som upplever den.
Trygghetsvandringar är en metod för att arbeta med delaktighet när man ska bygga om, förändra eller förbättra en miljö. Riktade målgrupper som till exempel barn, vuxna, eller äldre får titta över bland annat trafik- och boendemiljöer, med fördel tillsammans med en arkitekturpedagog.
Ungas delaktighet i formandet av sin närmiljö stod i fokus då Sverige, Norge och Danmark tillsammans tog fram metoden REBUS och genomförde 12 pilotprojekt på skolor och förskolor.
Designpedagogen Dawn Hang Yue Wong och arkitekturpedagogen Vici Hofbauer fick i uppdrag att utveckla en ny metod för arkitekturvandringar för stadsdelen Örgryte-Härlanda i Göteborg. Här blir barn delaktiga i att upptäcka, undersöka och reflektera över de offentliga rummen i sin närmiljö.
"Man reparerar inte – man bygger nytt" är en tanke som man vill utmana i projektet Trä äger. Genom att lära om byggande, trähusen och trästaden görs frågor om resurstänkande, god hushållning och hållbar utveckling konkreta.
Bygg staden tillsammans med barn och unga
Denna folder förklarar hur du tillsammans med en arkitektur- eller designpedagog, kan involvera barn och unga i planeringen av den fysiska miljön. Processen från idé till färdigt förslag beskrivs här genom sex olika steg som kan ligga till grund när du förbereder ett delaktighetsprojekt med barns perspektiv.
Att behöva ligga på sjukhus kan vara skrämmande och obehagligt oavsett om man är vuxen eller barn. Man längtar hem till sina egna grejer och sin egen miljö, bort från oro och sjukdom. I skriften Lekande läkande rum beskrivs hur unga patienter får vara med och forma sin vårdmiljö och vilken betydelse det får för dem.