Risk och sårbarhet

I arbetet med risk- och sårbarhetsanalys (RSA) bidrar kunskap om mötesplatser, nätverk och verksamheter i och omkring kulturlivet till förståelsen av hur lokalsamhället fungerar i praktiken.

Frågorna hjälper till att undersöka hur människor faktiskt möts, rör sig och nås av information i vardagen – sådant som inte alltid syns i traditionella analyser av infrastruktur och verksamheter. Vilka sammanhang blir viktiga när vardagen förändras?

Kultursektorn ansvarar inte för kommunens beredskapsarbete, men kan bidra med lokal kunskap som annars riskerar att saknas i analysen. 

Risk och sårbarhet i praktiken 

Risk- och sårbarhetsanalyser utgår ofta från infrastruktur, samhällsviktig verksamhet och organisatoriska funktioner. Samtidigt finns viktig kunskap om lokalsamhället hos aktörer som verkar nära människors vardag. Den kan bidra till en mer konkret bild av hur människor möts, rör sig och nås av information i vardagen. 

Många av de relationer, nätverk och kontaktvägar som är viktiga i ett lokalsamhälle finns i och omkring kulturlivet. Kultursektorn har inte ansvar för kommunens beredskapsarbete, men kan bidra med kunskap om mötesplatser, lokala nätverk och vardagliga kontaktvägar som annars riskerar att förbises i analysen. 

Arbetet handlar inte om att skapa nya uppdrag för den ideella kultursektorn, utan om att föra in kunskap om lokalsamhället i det befintliga RSA-arbetet. 

Aktörer och sammanhang

Involvera aktörer som bidrar med kunskap om hur lokalsamhället faktiskt används – var människor samlas, rör sig och vistas, och vilka sammanhang som är viktiga i olika delar av kommunen. Till exempel:

Offentliga verksamheter 

  • bibliotek och kulturhus – kan ge en bild av återkommande användning av lokaler och platser  
  • kommunala verksamheter med publika miljöer  

Ideella och andra aktörer 

  • arrangörer och kulturföreningar – har erfarenhet av var och när människor samlas  
  • studieförbund och föreningsliv – verkar i olika delar av kommunen och når olika grupper  
  • lokala nätverk eller mindre synliga sammanhang  

Fokus ligger på att förstå var människor finns, vilka sammanhang som påverkas och vilka sårbarheter som annars riskerar att förbises i analysen. 


Gemensamma frågor

Mötesplatser och vardagsliv 

Fokus i denna del är att undersöka var människor möts i vardagen, vilka platser som har betydelse lokalt och vilka sammanhang som samlar människor över tid. 

  • Vilka kulturverksamheter, mötesplatser och återkommande arrangemang finns i kommunen? (t.ex. bibliotek, kulturhus, festivaler, samlingslokaler eller andra verksamheter där människor möts regelbundet)  
  • Finns det platser där människor ofta samlas spontant eller informellt, utan att det är organiserat av kommunen eller föreningslivet? (t.ex. parker, caféer, utescener eller andra sociala miljöer)  
  • Finns mötesplatser eller verksamheter som är viktiga för människors vardag men som sällan syns i kommunens planering eller analys?  
  • Finns arrangemang, verksamheter eller mötesplatser som regelbundet samlar människor från olika delar av kommunen?  
  • Vilka platser skulle människor sannolikt söka sig till om något oväntat händer i kommunen, därför att de uppfattas som trygga, kända eller tillgängliga?  
  • Finns det tider på året eller perioder då människor samlas, rör sig eller vistas i kommunen på andra sätt än i vardagen? 
    (t.ex. sommarperioder, lov, helger eller större återkommande händelser)  
  • Finns återkommande arrangemang eller sammanhang som tillfälligt förändrar hur människor rör sig, möts eller får information i kommunen?  

Lokala aktörer, nätverk och räckvidd 

Fokus: att undersöka vilka aktörer och nätverk som når människor, skapar förtroende eller fungerar som viktiga kontaktvägar i lokalsamhället. 

  • Vilka föreningar, arrangörer eller kulturaktörer når många människor och skulle därmed kunna vara viktiga för att nå ut med information vid en samhällsstörning?  
  • Finns personer, verksamheter eller sammanhang som många människor har särskilt stort förtroende för när information sprids?  
  • Finns grupper eller delar av kommunen där få deltar i lokala aktiviteter eller mötesplatser och där information därför riskerar att inte nå fram?  
  • Finns verksamheter eller nätverk som når människor som kommunen annars har svårt att nå genom ordinarie kontaktvägar?  

Geografi och lokalkännedom 

Fokus: att undersöka hur mötesplatser, aktiviteter och kontaktvägar ser ut i olika delar av kommunen och vilka grupper som riskerar att nås i mindre utsträckning. 

  • Hur ser tillgången till mötesplatser och aktiviteter ut i olika delar av kommunen?  
  • Finns delar av kommunen där få mötesplatser eller aktiviteter gör att människor har färre lokala kontaktvägar och sammanhang?  
  • Finns fysiska eller praktiska hinder som gör det svårt att ta sig till platser eller ta del av information?  
  • Finns sociala, språkliga eller ekonomiska hinder som gör att vissa grupper inte känner sig inkluderade eller deltar i lägre grad, och därmed riskerar att nås sämre av information eller stöd?  

Kommunikation och informationsvägar 

Fokus: att undersöka hur information faktiskt sprids mellan människor i vardagen och vilka kontaktvägar som fungerar i praktiken. 

Hur sprids information genom kulturverksamheter, arrangemang eller föreningsliv i dag?  

  • Finns nätverk, grupper eller aktörer som snabbt kan nå många människor med information vid en samhällsstörning?  
  • Finns sociala eller vardagliga sammanhang där människor delar information med varandra utan att det sker genom formella kanaler?  
  • Finns det skillnader mellan kommunens egna kontaktvägar och de sätt människor faktiskt nås i vardagen? (t.ex. genom sociala medier, lokala nätverk, arrangemang, föreningar eller personliga kontakter)  

Samverkan och kontaktvägar 

Fokus: att undersöka vilka relationer och kontaktvägar som redan finns mellan kommunen och kulturlivet och hur samverkan fungerar i praktiken. 

  • Hur ser kommunens löpande kontaktvägar till lokala kulturaktörer och arrangörer ut i dag?  
  • I vilka sammanhang möts kommunen och kultursektorn för dialog, planering eller samverkan?  
  • Finns samarbeten eller kontaktvägar som redan fungerar väl och som skulle kunna användas även vid en samhällsstörning? 

Sårbarheter och konsekvenser 

Fokus: att undersöka vilka verksamheter, mötesplatser eller relationer som är viktiga för lokalsamhället men samtidigt sårbara, om resurser, lokaler eller personer försvinner. 

  • Finns mötesplatser eller verksamheter som är viktiga för lokalsamhället men samtidigt sårbara på grund av till exempel lokaler, ekonomi eller beroende av få personer?  
  • Vad skulle konsekvenserna bli för lokalsamhället eller informationsspridningen om en viktig plats eller aktör inte längre kunde fungera?  

Hur kan resultatet användas?

Efter genomgången finns ofta en mer konkret bild av mötesplatser, aktörer och kontaktvägar i kommunen. Det kan till exempel användas för att: 

  • föra in relevanta delar i RSA-arbetet
  • identifiera mötesplatser, nätverk eller kontaktvägar som tidigare saknats i analysen  
  • synliggöra sårbarheter kopplade till relationer, lokaler eller informationsvägar  
  • stärka kunskapen om hur människor nås och rör sig i lokalsamhället  
  • identifiera vilka frågor eller områden som behöver undersökas vidare  

Utgångspunkten är att stärka det befintliga arbetet genom att tillföra kunskap som annars riskerar att saknas.


Enkät till ideella kulturaktörer

Den här enkäten kan användas om kommunen vill komplettera sin bild av lokala mötesplatser, nätverk och informationsvägar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalys. 

Syftet är att bidra till en mer nyanserad förståelse av hur människor möts, rör sig och får information i lokalsamhället. 

Om verksamheten 

  • Vad heter er organisation eller verksamhet?
  • Var i kommunen är er verksamhet främst verksam?
  • Vilken typ av verksamhet bedriver ni? (till exempel kulturförening, arrangör, studieförbund, samlingslokal eller liknande) 

Mötesplatser 

  • Har ni aktiviteter eller mötesplatser där människor samlas regelbundet?
  • Finns det mötesplatser i kommunen som ni upplever är viktiga för att nå många människor i vardagen?
  • Vad är det som gör dessa platser viktiga för människor i vardagen? 
    (t.ex. vilka som kommer dit, hur ofta de används, vilken funktion de fyller)
  • Finns det mötesplatser eller sammanhang i kommunen som ni upplever är viktiga, men som sällan syns i kommunens planering eller arbete? 

Vardagsmönster 

  • Finns det mönster i hur människor samlas, rör sig eller söker information i vardagen som ni tycker är viktiga att känna till? 

Informationsvägar 

  • Hur sprids information vanligtvis till människor genom era verksamheter eller nätverk? (t.ex. sociala medier, telefon, e-post, personliga kontakter eller möten)
  • Finns det sätt som information sprids på som inte syns i kommunens ordinarie kanaler? 

Räckvidd 

  • Vilka grupper deltar oftast i er verksamhet? (till exempel unga, äldre, familjer eller andra målgrupper)
  • Finns det grupper som deltar i er verksamhet men som ni upplever sällan deltar i andra sammanhang?  

Tillgänglighet och deltagande 

  • Har ni erfarenhet av att vissa har svårare att delta i mötesplatser eller aktiviteter?
  • Vad handlar det i så fall om? (t.ex. tillgänglighet, språk, ekonomi eller sociala sammanhang)
  • Finns det arbetssätt eller förutsättningar som gör det lättare för olika grupper att delta?
  • Vad brukar hända i praktiken när vissa inte deltar i eller nås av mötesplatser och verksamheter i lokalsamhället? 

Påverkan och förändringar 

  • Finns det faktorer som påverkar eller riskerar att påverka era mötesplatser, aktiviteter eller nätverk? (t.ex. tillgång till lokaler, ekonomi, bemanning eller situationer som påverkar möjligheten att bedriva verksamhet)
  • Har ni erfarenhet av att verksamheter, mötesplatser eller arrangemang i kommunen har påverkats eller förändrats på ett sätt som fått konsekvenser för hur människor möts eller nås? 

Sårbarhet och lokalkännedom 

  • Finns det mötesplatser, arrangemang eller nätverk i kommunen som skulle vara svåra att ersätta om de inte längre fungerade?
  • Vilken skulle konsekvensen bli om de inte längre fanns?  

Säkerhet och erfarenhet 

  • Har ni rutiner eller någon form av planering för säkerhet vid arrangemang eller aktiviteter? 

Prioritering 

  • Om ni skulle lyfta några få mötesplatser, nätverk eller funktioner som särskilt viktiga att förstå – vilka skulle det vara och varför? 

Fördjupning

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser