Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Diagnoser en logoped arbetar med

LKG är en förkortning för läpp-, käk- och gomspalt.

Läppar, käkar och gom bildas hos fostret av delar som successivt växer samman. Ibland sker en ofullständig slutning och en spalt bildas. Spalten kan vara allt ifrån total, det vill säga gå genom både läpp, käke och gom till att endast drabba delar av läppen eller delar av gommen.

Logopeden träffar det nyfödda barnet och dess föräldrar under BB-vistelsen för råd och uppföljning vad gäller sugförmåga/matning och för information om fortsatt vård. Logopeden ansvarar därefter för fortlöpande uppföljningar av barnets tal- och språkutveckling och vid behov svårigheter gällande ätförmåga. Många olika yrkesgrupper, till exempel plastikkirurg, tandläkare, logoped och öron-, näs- och halsläkare samarbetar för att ge barnet en samordnad behandling.

 

Redigerat utifrån Svenska Logopedförbundets information.

Såväl barn, ungdomar som vuxna kan ha läs- och skrivsvårigheter, dyslexi. Att läsa och skriva är i högsta grad språkliga förmågor.

Logopeden har genom sina kunskaper om språket och om de färdigheter som anses vara en förutsättning för en normal läs- och skrivutveckling, möjlighet till att särskilja olika typer av läs- och skrivsvårigheter och diagnosticera dessa. Detta kan även ske i samarbete med psykolog och/eller specialpedagog.

Utredningen mynnar ut i ett utlåtande med beskrivning av patientens styrkor och svagheter. Utlåtandet innehåller även rekommendationer och förslag på åtgärder och anpassningar.

 

Redigerat utifrån Svenska Logopedförbundets information.

Varje människa har en unik röst. Rösten avslöjar hur vi mår: om vi är spända, glad, arga eller ledsna. Röstens funktion och hur rösten låter beror till stor del på hur stämbanden ser ut och fungerar.

Många människor upplever röstbesvär, framför allt de som har ett röstkrävande yrke eller på fritiden måste ha en väl fungerande röst. Röstbesvär kan till exempel innebära heshet, en klumpkänsla eller sveda och värk i halsen, att inte orka tala så länge eller så starkt. Kraftig belastning av rösten kan ibland ge skador av olika slag på stämbanden. Sjukdomar kan också påverka röstens funktion och ge övergående eller bestående skador på stämbanden.

En stämbandsundersökning hos en halsläkare eller foniater visar om stämbanden fungerar normalt eller om de har någon skada. Logoped bedömer därefter rösten genom att lyssna på och analysera hur den låter samt utreda hur röstbesvären är relaterade till röstkrav, levnadsvanor och medicinska förhållanden.

Behandlingen av röstbesvär innebär att kroppsmedvetenhet, andnings- och röstfunktion tränas. Parallellt med denna träning förs också samtal kring de faktorer som kan tänkas utlösa eller förvärra besvären. Behandlingen kan ske individuellt eller i grupp.

 

Redigerat utifrån Svenska logopedförbundets information.

"Stamning innebär en störning i talets rytm där personen vet precis vad han ska säga men för ögonblicket är oförmögen att säga det på grund av ofrivillig repetition, förlängning eller avbrott av ett helt ljud.” (Världshälsoorganisationen/WHO).

Till stamning hör också känslor och reaktioner förknippade med stamning. Den som stammar kan undvika vissa ord, bli mer tystlåten i vissa sammanhang och ibland undvika situationer helt och hållet av rädsla för att stamningen ska höras. Stamning är vanligare hos pojkar/män.

Stamning är ett komplext fenomen som påverkar styrningen av talmotoriken. Vad stamning beror på vet vi inte säkert i dag men forskning pågår runt om i världen. De vanligaste teorierna är att stamning kan ha antingen kroppslig orsak, psykologisk orsak eller orsakas av flera samverkande faktorer. Stamning debuterar vanligen i två till femårsåldern. Det är vanligt att stamningen kommer och går i perioder. Spontanförbättringen är som störst de första 6 månaderna efter det att barnet börjat stamma. När barnet har stammat i mer än 5 år är det mera sällsynt att stamningssymptomen helt försvinner.

Sök hjälp så tidigt som möjligt om du som förälder är orolig eller om ditt barn är besvärat av sin stamning. Om du stammar själv sök hjälp om du upplever att stamningen ger dig problem.

Logopedbehandlingen får olika inriktningar beroende på ålder och individuella behov. Huvudmålet med behandlingen är att hantera stamningen så gynnsamt som möjligt genom att våga prata och våga stamma. Ibland kan behandlingen innehålla arbete med taltekniker för att förändra sättet att stamma på.

Råd från stammande personer till dig som lyssnar:

  • Låt den som stammar prata till punkt
  • Ha tålamod
  • Om du är osäker-fråga den som stammar hur du ska göra

 

Redigerat utifrån Svenska logopedförbundets information

Tumörer på stämband, i svalg eller i munhåla leder många gånger till att rösten, talet och/eller sväljförmågan påverkas.

En liten tumör på ett stämband behandlas vanligtvis enbart med strålning. För personer som har stora tumörer på stämband och i struphuvud kombineras strålbehandling och operation. I vissa fall måste hela struphuvudet tas bort. Detta kallas laryngektomi. Laryngektomin leder till att den normala rösten försvinner. Logopeden hjälper patienten att lära sig använda sin matstrupe som röstkälla. Behandlingen kan också innebära att andra kommunikationshjälpmedel provas ut, till exempel röstförstärkare eller röstgenerator.

Tumörer i munhålan behandlas ofta med både strålbehandling och operation. Strålbehandlingen ger många gånger en kvarstående muntorrhet. Efterföljande operation kan påverka tal- och/eller sväljförmågan.

Logopeden utreder och behandlar tal- och sväljsvårigheterna. Behandlingssamarbete sker bland annat med öron-, näs- och halsläkare, dietist och kurator för att ge stöd i återgången till ett så normalt liv som möjligt.

Samarbete finns också med de patientföreningar som finns för denna grupp.

 

Redigerat utifrån Svenska logopedförbundets information.

En del barn har svårigheter med att tillägna sig tal och språk. Svårigheterna kan se ut på många olika sätt och visa sig i olika åldrar. En del barn kommer inte igång med att prata, en del har svårt att utveckla ordförråd och grammatik, åter andra har svårt med uttalet eller att förstå talat språk eller uppvisar svårigheter i att samspela.

Oftast kan man inte förklara varför barnet har svårigheter med tal- språk eller kommunikation, men det är känt att ärftliga faktorer spelar in och att det ibland även förekommer neuropsykiatrisk problematik.

Hos en logoped kan barnet få sina svårigheter utredda och behandlade. Stor vikt läggs även på bemötande och anpassningar i barnets vardagliga miljö.

Ta kontakt med logoped om du märker:

  • att ditt barn är senare i talet än sina jämnåriga eller
  • att vuxna och barn inte förstår vad ditt barn säger eller
  • att ditt barn inte förstår vad omgivningen säger eller
  • om du själv är orolig för ditt barns språk

 

Tips på språkstimulerande övningar, lekar, länkar och appar

 

 

Redigerat utifrån Svenska Logopedförbundets information.

Får man en stroke eller annan skada i hjärnan finns en stor risk att hjärnans språkfunktioner skadas.

Afasi är en språkskada. Afasi kan påverka samtliga språkliga förmågor; att tala, förstå tal, läsa och skriva men i olika grad beroende på var hjärnan skadats och hur utbredd skadan är.

Logopeden utreder, diagnostiserar och behandlar afasi. Behandlingen inriktas på att utifrån den enskilda personens förutsättningar bygga upp en helhetsfunktion vad gäller kommunikationen med omgivningen.

Logopeden informerar anhöriga och personal samt hjälper dem hur de på bästa sätt kan kommunicera med den drabbade personen.

 

Redigerat utifrån Svenska logopedförbundets information.

Dysartri är en talstörning till följd av nedsatt eller påverkad muskelfunktion i talmuskulaturen. Dysartri är en motorisk störning och påverkar inte förståelsen för språket. Personer med dysartri kan ha en påverkan på andning, röst och artikulationsförmåga på grund av svaghet, bristande samordning och koordination i musklerna. Detta gör att talet blir mer eller mindre otydligt vilket stör kommunikation.

Orsaken kan vara en skada eller sjukdom i hjärnan eller nervsystemet till följd av t ex stroke, Multipel Skleros (MS) och Parkinsons sjukdom.

Logopeden bedömer typ och grad av dysartri och hjälper personen att använda talresurserna så effektivt som möjligt. Det kan också bli aktuellt med alternativ och kompletterande kommunikationssätt/eller olika kommunikationshjälpmedel.

 

Redigerat utifrån Svenska logopedförbundets information.

Dysfagi är ett annat ord för ät- och sväljsvårigheter. Vid dysfagi kan man ha svårt att tugga eller svårt att ha kontroll över mat och dryck i munnen. Man kan även ha svårigheter att sätta i gång sväljningen. Felsväljningar kan leda till att mat och dryck hamnar i luftstrupen.

Både barn och vuxna kan drabbas av dysfagi. Orsakerna kan vara en skada i hjärnan eller nervsystemet, tumörer eller olika missbildningar i munnen, svalget eller matstrupen.

Logopeden gör en bedömning, ibland tillsammans med öron-, näs- och halsläkare. Därefter kan logopeden hjälpa till att underlätta ätandet och måltidssituationen genom att lära ut olika sväljningstekniker, ge råd kring matning och föreslå anpassningar av matens och dryckens konsistens.

Logopeden kan samarbeta med arbetsterapeut, dietist och fysioterapeut för att göra måltidssituationen så optimal som möjligt för personen med dysfagi.

 

Redigerat utifrån Svenska logopedförbundets information.


Senast uppdaterad: 2021-07-08 08:51