År 1721-1810. Ur askan efter stormaktstiden blomstrar nu vetenskap och kultur. Carl von Linné börjar klassificera djur och växter, vilket lägger grunden till evolutionsläran. Sverige förlorar Finland till Ryssland och känner behov av nya försvarsanläggningar, vilket resulterar i Karlsborgs fästning. I Sjuhäradsbygden växer textilindustrin, men vid Undenäs kolmilor lurar ännu skogsrået.
Förläggargårdarna i Sjuhäradsbygden har kommit att bli ett signum som speglar den starka tradition som textilindustrin och hantverket haft i denna del av länet. En förläggargård kan enkelt beskrivas som en gård där textil förlagsverksamhet har bedrivits vid någon tidpunkt.
Innan den stora förläggarrörelsen tog fart på 1820-talen fanns det en typ av organisation med så kallade samköpare. Den uppstod i slutet av 1700-talet och kan ses som en föregångare till förläggarna. Samköparna köpte upp färdiga lin- och ullprodukter på landsbygden för att sälja dom vidare och var inte inblandad i produktionen utan sysslade enbart med finansiering och distribution.
Det var under samköparens tid som de äldsta förläggargårdarna byggdes. Fram till början av 1800-talet avspeglades knappast förläggarverksamheten i bebyggelsen utan förläggargårdarnas utformning följde den lokala byggnadstraditionen. Ett exempel är flygelbyggnaden på Ännagården i Kinna vilken uppfördes i slutet av 1700-talet. Lövås i centrala Kinna uppfördes i början av 1800-talet liksom Kronogärdet i Fritsla.
1735 ger Carl von Linné ut den första upplagan av sin bok Systema Naturae. Boken ledde till att Linné blev en av Europas mest hyllade vetenskapsmän. Han skapade ett system för att klassificera och namnge djur och växter. Linnés namnsystem används än i dag. Varje art har ett artnamn och ett släktnamn. Vargen heter till exempel Canis lupus i vilket Canis är släktnamnet och lupus är artnamnet. Sättet att dela in arter efter deras släktskap med varandra banade senare väg för evolutionstanken och att alla levande varelser har ett gemensamt ursprung.
I Evolutionsrummet på plan 3 på Göteborgs naturhistoriska museum kan du lära dig mer om Linné och evolutionsteorin och på djurens namnetiketter kan du se djurens vetenskapliga namn.
Och nu en kik på vad våra konservatorer arbetar med för föremål från tidsepoken!
Vällingklocka
Denna vackra, så kallade vällingklocka har arkeologikonservator Madelene Skogbert jobbat med. Klockan kommer från en hembygdsförening i Värmland och Madelene har rengjort klockan med vatten och även borstat ytan lite. Med hjälp av en så kallad komplexbildare har hon punktvis tagit bort lös korrosion. Slutligen har hon vaxat ytan.
På klockan står det ”G. MEYER FECIT HOLMIAE 1767”. Detta betyder att klockan är gjuten i Stockholm vid det Meyerska styckgjuteriet 1767. Troligen är det Gerhard Meyer d.y. (1704-1784) som tillverkat klockan. Eventuellt skulle det också kunna vara hans son.
Släkten Meyer kom från Tyskland till Sverige på 1630-talet. Det Meyerska styckgjuteriet grundades 1641, nära nuvarande Hötorget, av Gerdt Meyer. År 1799 flyttades gjuteriet ut till Marieberg i Stockholm, där det drevs fram till 1815. Då hade fem generationer i släkten Meyer drivit det.
Gerhard Meyer d.y. göt till att börja med endast klockor – men så småningom blev det också mycket annat, bland annat Gustaf Vasas staty vid Riddarhuset.
I Undenäs utanför Forsvik, två mil nordväst om Karlsborg och med sjön Unden i söder, levde en trollgubbe på 1800-talet. Denna gubbe tros ha fått sina trolldomskunskaper genom ett förbund med djävulen. Gubben, som hette Petter Persson, var född 1793 och bodde på torpet Stenbäcken. Han gick under namnet Stenbocken, ”Stenbäcka gubbe” eller Bocken och ansågs kunna trolla.
När skogsarbetet blev vanligare i Sverige under 1800-talet börjar sägner om ett lika lockande som slugt väsen dyka upp, skogsrået. Kolmilor har det funnits gott om i norra delen av Västra Götaland, därför finns det också en hel del sägner i dessa trakter om när kolare mött skogsrået. Just den här berättelsen handlar om ett skogsrå som hemsöker en kolmila i Undenäs socken.
Karlsborgs fästning är en av Sveriges största och bäst bevarade. I början av 1800-talet behövde Sverige utöka sitt försvar och fästningen byggdes på initiativ av Karl XIV Johan. Sedan 1935 är fästningen ett statligt byggnadsminne som idag är öppen för besökare.
Platsen som överlevde alla bränder – en av Sveriges bäst bevarade 1700-talsmiljöer. Plantaget är en del av Åmåls gamla stadskärna och utgörs av en lummig park omgiven av vackra trähus. Ursprungligen användes platsen som stadens torg.
En trästad med medeltidspräglat byggnadsmönster. Här förenas det förflutna med nutidens behov och särskilt torget är sällsynt välbevarat med sin karaktär från 17- och 1800-talets agrara köpstad, med kyrkan och stadshuset som offentliga institutioner.
Lag, ordning och kulturminnesmärkt historia inryms i Gäsene tingshus från 1700-talet. Byggnaden är nu till största delen museum, och bjuder på både estetiska och kunskapsmässiga upplevelser. Exempelvis finns klottret i arresterna fortfarande kvar.
SVT sänder under 2023/2024 sin största historiesatsning någonsin, Historien om Sverige. I tio avsnitt får tittarna följa med på en resa från de första jägarna och samlarna och in i vår tid. I Västra Götalandsregionen finns många spår från de människor som levt och verkat här genom årtusendena och flera av föremålen och platserna kan du själv besöka.
