Färgelanda kommun

  • 1 av 10

    Edstenafors kvarn och kraftstation

  • 2 av 10

    Högsäters kyrka

  • 3 av 10

    Gravkors vid Rännelanda kyrka

  • 4 av 10

    Sommarfähus Bräckan

  • 5 av 10

    Högsäters valskvarn

  • 6 av 10

    Ödeborgs kyrka

  • 7 av 10

    Rösäters hembygdsgård

  • 8 av 10

    Ödeborgs fornsal

  • 9 av 10

    Mor Lenas stuga Lerdal

  • 10 av 10

    Lerdals kyrka

Här kommer vi samla kulturmiljöunderlag som Kulturförvaltningen (tidigare Förvaltningen för kulturutveckling, tidigare Västarvet) producerat gällande Färgelanda kommun.

Färgelanda kommun - en översikt

Terrängen i Färgelanda kommun är starkt kuperat, vilket även gäller Kroppefjäll, trots dess karaktär av högplatå. Kommunen präglas av sjöar och relativt breda dalgångar med nordsydlig riktning, vilka skär in i de omgivande, delvis fjällartade, skogsområdena. 

Färgelanda kommun är en blandad skogs- och jordbruksbygd. Den senare omfattas huvudsakligen av Valbodalen där en koncentration av ren jordbruksbebyggelse finns. Här, liksom vid Lerdalsälven, ligger gårdarna placerade i krönlägen med åker- och betesmarken i slänten ned mot vattnet. 

I anslutning till det öppna landskapet och insprängt i västra delens höglänta skogsområden finns mindre jordbruksenheter. Här är mindre och oregelbundna åkrar, betesmarker och skogspartier vanliga. De små brukningsenheterna dominerar och gårdsbebyggelsen är här mera terrängbunden och ofta grupperad efter den så kallade västsvenska gårdstypen.

Inom kommunen finns fyra utpräglade tätorter som Stigen, Ödeborg, Högsäter och Färgelanda. Dessa har en varierad bebyggelse av en- och flerfamiljshustyp uppförda framförallt från sekelskiftet och framåt i tiden. 

Allmänt om byggnadsinventeringarna

Om äldre kulturmiljöunderlag

Synen på vilken typ av bebyggelse som anses vara kulturhistoriskt värdefull har breddats sedan 1970-talet. Det gör att kulturmiljöunderlag från 1970- och 80-talen generellt har ett mer begränsat urval än dagens. Till exempel finns den moderna bebyggelsen i allmänhet inte representerad i det äldre materialet.  

Utöver detta kan sådant som tillmättes kulturhistoriskt värde i en tidigare bedömning ha förvanskats idag, framförallt på grund av ovarsamma renoveringar. 

De äldre byggnadsinventeringarna har ändå ett fantastiskt dokumentationsvärde och ger en uppfattning om vilka slags kulturmiljöer och objekt som finns/funnits runtom i Västra Götaland. 

Vadå socknar? 

De flesta byggnadsinventeringar är uppdelade efter de gamla sockenindelningarna. En socken är en äldre benämning på en landsortsförsamling och består av flera intilliggande byar och tätorter kring en sockenkyrka. Inom kulturarvssektorn används sockenindelningarna flitigt och de historiska arkiven är ordnade på detta sätt. 

Från och med den 1 januari 2016 används distrikt som geografisk indelning av kommunerna i Sverige, främst i folkbokföringen och fastighetsregistret. Dessa distrikt motsvarar till stor del de gamla socknarna. 

Karta över Färgelandas åtta distrikt.pdf 

Mitt hus består av fjorton pixlar!... 

Kontakta oss om du vill ha en högupplöst version av någon av rapporterna. De äldsta rapporterna saknar bilder på enskilda fastigheter, men originalfotografier från de äldre byggnadsinventeringarna finns i bildarkivet på Kulturlagret i Vänersborg.  

Kulturlagret på Vänersborgs museums webbplats

Byggnadsinventeringar & kulturmiljöprogram

Följande byggnadsinventeringar finns hos oss, och kan begäras ut som allmän handling via kultur@vgregion.se.

Kulturhistorisk bebyggelseinventering av Dals-Eds socken, Dals-Eds kommun, 1971.

Kulturhistorisk bebyggelseinventering av Dals-Eds kommun, Håbol och Nössemark socknar, 1975.

Kulturhistorisk byggnadsinventering av samtliga socknar i Dals-Eds kommun, 2013.