Bollebygds kommun
-
1 av 13
-
2 av 13
-
3 av 13
-
4 av 13
-
5 av 13
-
6 av 13
-
7 av 13
-
8 av 13
-
9 av 13
-
10 av 13
-
11 av 13
-
12 av 13
-
13 av 13
Bollebygd är en av våra yngsta kommuner. Den ingick tidigare i Borås kommun men bröts sig ur och blev egen 1995. Men mer känt är kanske Ballbomöblerna och tumstocken, allt tillverkat i Bollebygd. Ballbomöblerna tillverkades ofta i så kallade snickarstugor som var vanligt förekommande på gårdarna. På den här sidan hittar du byggnadsinventeringar och kulturmiljöprogram som Kulturförvaltningen (tidigare Förvaltningen för kulturutveckling, tidigare Västarvet) producerat för kommunen sedan 1970-talet.
Bollebygd är en del av Sjuhäradsbygden och bildade tillsammans med Töllsjö och Björketorp Bollebygds härad.
Utmärkande för topografin och bebyggelsestrukturen är de höglänta och moräntäckta barrskogsområdena vilka genomlöps av Nolån och Söråns dalgångar. Här och var öppnar sig skogen kring mindre gårdar och byar. Odlingslandskapet är väl i hävd med öppna hagmarker, stenmurar, hamlade träd och lövhagar. Kommunen är sent koloniserad så det finns få fornlämningar registrerade.
Där dalgångarna möts ligger centralorten Bollebygds äldsta centrum med kyrka och prästgård. Öster om har tätorten vuxit fram kring tingshus, gästgiveri och järnvägsstation. Järnvägen mellan Göteborg-Borås invigdes 1894 och stationer uppfördes både i Bollebygd och Hultafors.
Hultafors var från början bara en anhalt för ångloken. Men sedan Hultafors klimat- och vattenkuranstalt, senare Hultafors sanatorium, hade etablerats 1908 ökade behovet av tågtransporter. 1907–1909 byggdes ett nytt stationshus i engelsk stil, ritat av arkitekten Yngve Rasmussen. Stationen är idag skyddad som byggnadsminne.
Hultafors tumstockfabrik startade sin verksamhet vid samma tid. Kurorten, järnvägen och tumstocksfabriken gjorde Hultafors till ett blomstrande samhälle.
Mellan Bollebygd och Hultafors ligger samhället Olsfors. Här uppfördes en träkyrka 1913–1916 med i socknen insamlade medel men det var först under efterkrigstid som samhället började växa.
Idag är Bollebygd en av landets snabbast växande kommuner och det är stor efterfrågan på bostäder. Det bor cirka 9500 personer i Bollebygds kommun och cirka 4500 i tätorten.
Allmänt om byggnadsinventeringarna
Om äldre kulturmiljöunderlag
Synen på vilken typ av bebyggelse som anses vara kulturhistoriskt värdefull har breddats sedan 1970-talet. Det gör att kulturmiljöunderlag från 1970- och 80-talen generellt har ett mer begränsat urval än dagens. Till exempel finns den moderna bebyggelsen i allmänhet inte representerad i det äldre materialet.
Utöver detta kan sådant som tillmättes kulturhistoriskt värde i en tidigare bedömning ha förvanskats idag, framförallt på grund av ovarsamma renoveringar.
De äldre byggnadsinventeringarna har ändå ett fantastiskt dokumentationsvärde och ger en uppfattning om vilka slags kulturmiljöer och objekt som finns/funnits runtom i Västra Götaland.
Vadå socknar?
De flesta byggnadsinventeringar är uppdelade efter de gamla sockenindelningarna. En socken är en äldre benämning på en landsortsförsamling och består av flera intilliggande byar och tätorter kring en sockenkyrka. Inom kulturarvssektorn används sockenindelningarna flitigt och de historiska arkiven är ordnade på detta sätt.
Från och med den 1 januari 2016 används distrikt som geografisk indelning av kommunerna i Sverige, främst i folkbokföringen och fastighetsregistret. Dessa distrikt motsvarar till stor del de gamla socknarna.
Distrikten i Bollebygds kommun.pdf
Mitt hus består av fjorton pixlar!...
Kontakta oss om du vill ha en högupplöst version av någon av rapporterna. De äldsta rapporterna saknar bilder på enskilda fastigheter, men originalfotografier från de äldre byggnadsinventeringarna finns i bildarkivet på Kulturlagret i Vänersborg.
Byggnadsinventeringar & kulturmiljöprogram
Här läggs byggnadsinventeringar och kulturmiljöprogram upp i den takt vi får klart dem för webben. De kan även begäras ut via kultur@vgregion.se.