Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp räddar liv vid stark misstanke om hjärtsvikt
Västra Götalandsregionen har följt upp det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet för patienter med hjärtsvikt i flera år och har kunnat se att för patienter som fått vård enligt vårdförloppet för nydebuterad hjärtsvikt, så har dödligheten efter sex månader minskat med 24 procent.
Just nu får drygt 18 000 hjärtsviktspatienter behandling enligt det vårdförloppet för hjärtsvikt. De har hela 33 procent lägre risk att avlida inom ett år jämfört med patienter som ännu inte deltar. En viktig förklaring är att de tre gånger oftare får den rekommenderade kombinationen av fyra läkemedel mot hjärtsvikt. Det visar hur kraftfullt ett mer strukturerat och standardiserat omhändertagande kan vara – faktiskt mer effektivt än någon enskild behandling vi hittills haft.
Konkret innebär det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet ett antal insatser som startar med ett ultraljud för hjärta och därefter en bokad tid på en teambaserad hjärtsviktsmottagning inom en månad från att patienten sökt vård. Därefter startar behandlingen så fort som möjligt och inom 180 dagar har patienten fått alla sina läkemedel och en uppföljande undersökning.
- Vid misstanke om hjärtsvikt är ett strukturerat omhändertagande viktigt. Om en läkare på en vårdcentral misstänker hjärtsvikt och skickar en remiss som innebär det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet för nydebuterad hjärtsvikt, så blir det en snabb och bra väg till en hjärtmottagning, menar Carmen Basic, överläkare i kardiologi på Östra sjukhuset.
- Innan vårdförloppet infördes hade samma vårdinsatser gjorts men det hade tagit olika lång tid på olika ställen och riktigt alla delar hade inte funnits med i behandlingsplanen. Nu finns en checklista och det är bara att boka in allt som ingår i förloppet, menar Carmen Basic som har disputerat inom hjärtsvikt och dessutom är koordinator i det regionala processteamet (RPT) för hjärtsvikt i Västra Götalandsregionen.
Inom Västra Götalandsregionen så hade två procent av patienterna med hjärtsvikt hjärtrehabilitering hos sjukgymnast före år 2021 men nu har 65 procent av patienterna det. Så många fler får idag göra ett syreupptagningstest för att därefter träna hos sjukgymnast.
En annan skillnad är att det tidigare fanns ett långdraget upptrappningsschema för olika läkemedel inom rekommenderad hjärtsviktsbehandling. Nu får dessa patienter i stället sina läkemedel betydligt tidigare och en snabbare gradvis ökning av dosen till rätt nivå. Så det som tidigare tog upp till minst ett halvt år sker mycket snabbare.
Förbättringsarbetet sker på lokal nivå
Alla Sveriges regioner ska arbeta jämlikt och följa vårdförloppen som tas fram. Det praktiska arbetet sker lokalt i regionerna när nya arbetssätt införs. Vi kan däremot ännu inte mäta och samla in kvalitetsmått från alla Sveriges regioner. Önskvärt är att mäta tiden från misstanke fram till att ett diagnostiskt hjärtultraljud görs, och ledtiden från sviktdiagnos till det första besöket på teambaserad hjärtsviktmottagning, när läkemedel är insatta samt när patienten fått sjukgymnastik.
- Så det som vi så stolt visade på den europeiska kardiologkongressen i Madrid i augusti 2025, var siffror på regional nivå hos Västra Götalandsregionen. Under tiden bygger vi en kontinuerlig kvalitetsmonitorering, med hjälp av regionala statistiker som hjälper oss mäta på lokal nivå på våra sjukhus. Denna typ kvalitetsmonitorering är unik och den första i Sverige såvitt vi vet, säger Michael Fu, professor i kardiologi, ordförande av RPT hjärtsvikt i Västra Götalandsregionen samt ordförande av den nationella arbetsgruppen för hjärtsvikt, Kardiologföreningen.
Vårdplaner görs med patienterna
I samband med att hjärtsviktdiagnos ställs, upprättas en gemensam vårdplan tillsammans med vårdpersonal. Det är en dokumenterad överenskommelse där beslut tas tillsammans med läkare och annan personal om vilken utredning som ska göras samt om vad som blir en lämplig behandlings- och uppföljningsplan.
- Patientdelaktigheten är viktig och för att förbättra den så behöver vi i vården ge bra information till patienten. Så därför jobbar vi med patientinformation som ska vara densamma inom hela Västra Götalandsregionen. Patienterna i målgruppen kommer därför snart få övergripande information i en trycksak, vilket kan verka lite gammalmodigt i en digital kommunikationsvärld men det finns fortfarande många som inte är vana vid digitala verktyg och som inte har bank-id, säger Michael Fu.
Ett nytt avsnitt i vårdförloppet om kronisk hjärtsvikt
Inom det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet har det beslutats om en kompletterande del för kronisk hjärtsvikt och här finns fyra nyckelåtgärder:
- Uppdatera behandlingen både farmakologiskt och vid behandling med medicintekniska apparater
- Regelbunden uppföljning med minst en årlig kontroll för att se följsamheten till egenvård och egenmonitorering
- Planerat återbesök för patienter som varit inlagda på sjukhus
- Tillgång till palliativ vård
Nu arbetar RPT Hjärtsvikt, tillsammans med regionutvecklare från avdelning Stöd och utveckling av vårdens processer inom VGR, med att ta fram en sambandskarta. Syftet är att strukturera en effektiv och smidig integrering av hjärtsvikt – oavsett om det gäller nydiagnostiserade eller kroniska patienter – i ett gemensamt sammanhållet vårdförlopp.
Egenmonitorering
Vi har haft en arbetsgrupp som har tagit fram en regional riktlinje om egenmonitorering för patienter som har hjärtsvikt. Monitoreringen gäller de som behöver upptrappning av läkemedel, har känt hjärtsvikt och för dem som har haft ett vårdtillfälle på grund av försämring av sin hjärtsvikt. Även blodtryck, puls och vikt mäts hemma och rapporteras i ett system där det även finns en chattfunktion för frågor och kommunikation med vårdpersonal.
Egenmonitoreringen erbjuds på sjukhus och i primärvården i Västra Götalandsregionen men eftersom egenmonitorering kräver mobilt bank-id så är det inte aktuellt för alla patienter.
- Det finns ett politiskt beslut att vi ska arbeta mer med egenmonitorering och det finns många fördelar med det, även om vi inte ser några tydliga mortalitetsvinster. Egenmonitorering kan även vara vårdkonsumerande så vi behöver använda det på ett smart sätt, påpekar Carmen Basic.
Kontaktuppgifter
Michael Fu, ordförande RPT Hjärtsvikt, michael.fu@vgregion.se
Carmen Basic, koordinator RPT Hjärtsvikt, carmen.basic@vgregion.se