Juridisk status

Utländska medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket eller Migrationsdomstol.

Från och med den 12 juni 2026 får personer som ansöker om internationellt skydd (asyl) ett nytt slags ansökningskort. Kortet visar att personen har ansökt om asyl och har laglig rätt att vistas i Sverige under tiden ansökan handläggs.

Ansökningskortet innehåller en QR-kod och kortets status uppdateras digitalt av Migrationsverket, på samma sätt som för dagens LMA-kort.

Personer som ansökte om asyl före den 12 juni 2026 behåller tills vidare sina LMA-kort. Dessa kommer successivt att bytas ut mot ansökningskort under sommaren och hösten 2026.

Under en övergångsperiod kommer alltså både LMA-kort och ansökningskort att vara giltiga och förekomma parallellt. Båda korten kan användas för att styrka att personen är asylsökande.

Ansökningskort eller LMA-kort – Migrationsverket

Ansökningskort införs i samband med migrationspakten – Migrationsverket

EU-migranter som varit i Sverige längre än 90 dagar, och inte har annan laglig rätt att vistas i landet, betraktas som tillståndslösa. Innan 90 dagar registreras de som turister.

En förvarstagen person är en utlänning som är frihetsberövad av Migrationsverket eller polisen. Det innebär att personen är inlåst i ett förvar och inte kan röra sig fritt, ofta i väntan på utvisning eller avvisning. I VGR ligger Migrationsverkets förvarsenhet i Kållered, vanligtvis medföljer personen från Migrationsverket till vårdbesök.

Förvarstagna har rätt till samma hälso- och sjukvård som asylsökande.

En kvotflykting är en person som har valts ut av FN:s flyktingorgan UNHCR för vidarebosättning i ett annat land. Personen har redan fått uppehållstillstånd och en kommunplacering innan ankomsten till Sverige. I samband med ankomsten ska personen folkbokföra sig hos Skatteverket.

Kvotflyktingar har rätt till hälso- och sjukvård på samma villkor som andra folkbokförda personer, även innan folkbokföringen är slutförd. Det är viktigt att komma ihåg att en patient inte kan nekas vård på grund av att personen saknar möjlighet att identifiera sig.

EU aktiverade massflyktsdirektivet den 4 mars 2022 för att snabbt ge skydd åt personer som flyr kriget i Ukraina. Direktivet gör att ukrainska medborgare kan få tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd i EU utan individuell asylprövning. Ukrainska medborgare eller de som har skyddsstatus i Ukraina och har lämnat landet efter den ryska invasionen kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige.

Migrationsverket utfärdar uppehållstillståndskort till massflyktingar: Uppehållstillståndskort (migrationsverket.se)

Personer som har haft tillfälligt uppehållstillstånd (i och med massflyktsdirektivet) i minst två år kan folkbokföras.  Det innebär att personen får ett fullständigt personnummer., personer som blir folkbokförda och får fullständigt personnummer omfattas inte längre av massflyktingsdirektivet.

Mer om massflyktingsdirektivet finns att läsa här: Frågor och svar om massflyktsdirektivet (migrationsverket.se)

Att en person saknar giltiga tillstånd att vistas i Sverige kan bero på olika saker. Det kan till exempel handla om att någon har fått avslag på sin asylansökan eller att uppehållstillståndet gått ut. Begreppet innebär inte nödvändigtvis att personen saknar identitetshandlingar, såsom pass, id-kort eller motsvarande.

En person kan inte uppvisa något som intygar att den är tillståndslös, man alltid får alltid gå på personens berättelse.

Personer som lever i Sverige utan giltiga tillstånd saknar ofta en fast postadress, men många har en mobiltelefon. Patientens adressuppgifter uppdateras automatiskt inte i våra system eftersom den tillståndslöse inte är folkbokförd.

Verksamheten ansvarar för att det finns en rutin för kontaktväg för exempelvis provsvar och återbesökstider samt kontaktväg så att patienten vid behov kan få kontakt med vårdenheten.