Tortyr
Patienter som överlevt tortyr finns inom hela hälso- och sjukvården och tandvården, både vuxna och barn. Primärvården har en viktig roll i att identifiera och behandla symtom, samordna insatser och remittera vidare.
I Sverige finns stora grupper människor med flyktingbakgrund från delar av världen där tortyr är vanligt förekommande. I en studie från 2016, genomförd av Svenska Röda Korset, uppgav exempelvis drygt 30 procent av nyanlända från Syrien att de hade utsatts för tortyr.
Tortyr är ett brott mot mänskliga rättigheter. Förbudet mot tortyr finns i flera internationella konventioner, exempelvis Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, som gäller som lag i Sverige.
En definition av vad tortyr innefattar finns i artikel 1 i FN:s tortyrkonvention. Enligt denna definition innebär tortyr att en person, antingen i sin roll som offentlig auktoritet eller på order av offentlig auktoritet, medvetet utför handlingar som leder till allvarlig smärta eller svårt fysiskt eller psykiskt lidande för den som utsätts.
Definition av tortyr
Tortyrmetoder som används kan vara fysiska, psykiska eller sexuella, ofta i kombination med varandra.
Konsekvenserna av tortyr kan vara både fysiska, psykiska och psykosociala och samsjuklighet är vanligt. För barn är de psykologiska konsekvenserna ofta mer långvariga än de fysiska, och deras tillit till vuxna kan vara skadad.
Att ställa frågor om tortyr
I mötet med tortyröverlevare är bemötande, respekt och kontinuitet särskilt viktigt, både i vårdkontakter och i användningen av tolk.
Dokumentation av upplevelserna och skadorna är central – både för vården, i asylprocessen och för eventuella framtida rättsliga processer.
Det finns olika sätt fråga om tortyr – för konkreta tips på hur du går till väga och vad du gör med svaret, läs gärna SKR:s vägledning: Vägledning när du möter tortyröverlevare (uppdragpsykiskhalsa.se)
Dokumentation om tortyrskador är särskilt viktig för asylsökande eftersom de kan behöva ett läkarintyg om tortyr för asylprocessen.