Hälsofrämja i tonår
Hälsosamtalet inom skolans elevhälsa är basen för hälsofrämjande. Ungdomars möjligheter att påverka sin hälsa ska även tas upp vid andra vårdkontakter, som exempelvis på ungdomsmottagning eller vid kontakter med vårdcentral och specialmottagningar.
Att arbeta hälsofrämjande med ungdomar behöver fokuseras på att öka tilltron till att kunna påverka sin hälsa (empowerment). Man ska samtidigt vara medveten om att den unge inte har optimala möjligheter att se konsekvensen av sina beslut, läs mer om ungdomens utveckling.
När puberteten startar inleds ungdomars frigörelse, som ska leda till ökad autonomi. Det betyder att vårdnadshavarnas möjlighet att påverka minskar, och att andra tonåringar och vuxna utanför familjen kan bli förebilder.
Vårdnadshavarna har fortsatt en stor betydelse genom att att styra vilken mat, snacks och dryck de köper hem, hur mycket pengar de ger möjlighet att handla för på egen hand. Dessutom har de fortfarande en stor betydelse för att skapa rutiner, såsom måltidsordning, aktiviteter och skärmtid.
Bemötandet av ungdomar är av stor betydelse och behöver ske med stor försiktighet (1). Särskilt viktigt är det att vara uppmärksamh på risk för störd kroppsuppfattning, för ätstörningar hos unga som inte har obesitas eller tydlig övervikt och som oroar sig för hög vikt. Risk för att drabbas av ätstörning (typ bulimi eller binge eating) är ökad vid övervikt, medan risken för att drabbas av anorexi vid obesitas är lägre än för de som har normal vikt (2).
En viktig insats för att hälsofrämja för ungdomar kan vara att erbjuda en möjlighet till föräldrasamtal om hälsa, i föräldragrupper.
Uppgift för EMI (Elevhälsans medicinska insats)
- Att påverka skolans arbete i hälsofrämjande riktning (som expert)
- Utföra hälsobesök, med hälsosamtal och mätning av längd och vikt
Från Socialstyrelsens Vägledning för elevhälsan:
Skolan ska enligt grundskolans och motsvarande skolformers läroplaner sträva att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet.
Det är i dag väl känt att regelbunden fysisk aktivitet och goda matvanor har positiv effekt på barns och ungdomars hälsa, både på kort och lång sikt. Barns och ungdomars matvanor och fysiska aktivitet påverkas av omgivningen, och därför har skolan och därmed elevhälsan en viktig och unik roll eftersom elevhälsan träffar i stort sett alla barn och ungdomar. Skolan har alltså förutsättningar för att skapa miljöer som stödjer hälsosamma matvanor och regelbunden fysisk aktivitet.
Skolbaserade insatser som är inriktade på goda matvanor och fysisk aktivitet ger effekt på själva levnadsvanorna, men verkar ha sämre möjlighet att påverka förekomsten av obesitas.
Bland annat handlar det om att:
- öka antalet tillfällen för fysisk aktivitet
- öka insatserna som förbättrar elevers rörelseförmåga och motorik
- utveckla skolämnet idrott och hälsa, till exempel genom ökad satsning på hälsoundervisning, utbildningsmaterial och lärarutbildning
- förbättra skolmåltidens näringsmässiga innehåll
- påverka såväl matkultur som utformning av utemiljöer för att stödja barnen till att äta mer hälsosamt och vara mer fysiskt aktiva
- ge stöd till lärare och personal i att införa hälsofrämjande strategier och utveckla läroplaner
- ge föräldrastöd som uppmuntrar till goda matvanor, fysisk aktivitet och mindre stillasittande
- stärka elevers delaktighet och självkänsla. För att åstadkomma sådana miljöer är det viktigt att elevhälsan deltar i skolans värdegrundsarbete och arbetet mot kränkande behandling. Dessutom kan elevhälsan delta i undervisning om goda och hälsofrämjande levnadsvanor.
- sammanställa aggregerad och avidentifierad information från hälsosamtalen som underlag till hälsofrämjande skolutveckling, EHDV (Elevhälsodatabas Väst)
Referenser
- Patientföreningen Obesitas Sverige (Obesitas Sverige)
- House ET, Gow ML, Lister NB, Baur LA, Garnett SP, Paxton SJ, Jebeile H. Pediatric weight management, dietary restraint, dieting, and eating disorder risk: a systematic review. Nutr Rev. 2021 Sep 7;79(10):1114-1133.