Livsmedelskontroller
Livsmedelskontroller genomförs löpande på kaféer, restauranger och livsmedelsbutiker av kommunernas miljöinspektörer. Syftet med kontrollerna är att säkerställa att restauranger och livsmedelsbutiker sköter hygienen i utrymmen där livsmedel hanteras.
Data om Livsmedelskontroller är en datamängd som tillhör området Livsmedel och hamnar på plats 31 i dataverkstadens lista på särskilt viktiga datamängder (den så kallade topp-100-listan) inom regional och kommunal sektor.
Livsmedelskontroller fyller en viktig funktion när det gäller att se till att livsmedelshanteringen i kaféer, restauranger och livsmedelsbutiker är säker och att hygienen är tillräckligt god. Kunskap om hur väl regler efterlevs är viktig för kunderna och om denna kunskap är publik ökar också incitamentet för reglerna efterlevs och att hygienen är tillräckligt god.
Livsmedelsverket är den myndighet som ansvarar för att samla in denna data från Sveriges kommuner. Livsmedelsverket samlar idag in denna data årsvis för statistiska ändamål med det finns flera brister i denna insamling. Exempelvis samlar inte Livsmedelsverket in data om vilka kaféer, restauranger eller livsmedelsbutiker som kontrollerna genomförts på. En annan brist är att insamlingen endast sker en gång per år vilket innebär att det är relativt gamla och inaktuella data som samlas in. En tredje brist är att denna data inte publiceras i form av öppna data eller statistik.
Om denna data istället kunde publiceras löpande, i takt med att livskontrollerna genomförs, så skulle värdet på denna data öka markant och kunna bidra till betydligt större samhällsnytta jämfört med idag. Kommunerna har idag it-system för detta ändamål och det finns även en nationell specifikation framtagen som kan följas för att dela öppna data om Livsmedelskontroller på ett gemensamt sätt. Det betyder att det finns goda förutsättningar för att kommunerna ska kunna dela denna data själva.
Intressenter
Det kan tyckas vara en självklarhet att allmänheten kontinuerligt kan ta del av resultatet från de livsmedelskontroller som kommunernas miljöinspektörer löpande genomför på kaféer, restauranger och livsmedelsbutiker. Det ligger i sakens natur och är en hälsofrämjande åtgärd att tillhandahålla sådan data till sina kommuninvånare och besökare.
I och med att data om genomförda livsmedelskontroller har ett stort allmänt intresse, finns det sannolikt även ett stort intresse av att använda denna data i olika former av digitala tjänster som exempelvis beslutsstöd, turist-/medborgarappar och liknande, forskning och inte minst som en datakälla i kommunernas hälsofrämjande arbete. En källa för datadriven innovation med andra ord som omfattar såväl tjänstepersoner inom offentlig förvaltning, de som utvecklar och säljer olika typer av digitala tjänster och forskare som vill bedriva forskning baserat på denna data.
Press och media är ytterligare datakonsumenter, som kan vilja använda data om genomförda livsmedelskontroller som underlag för granskande journalistik.
Såklart kan även dessa data vara av intresse för innehavarna av kaféer, restauranger och livsmedelsbutiker, som kan påvisa för sina kunder att de sköter hygienen på ett ändamålsenligt sätt.
Avslutningsvis kan det även innebära nytta för Livsmedelsverket och andra offentliga myndigheter i Sverige (och kanske även EU), som skulle kunna använda denna mer dagsaktuella och berikade data som källa för olika former av analyser, digitala tjänster och liknande.
Om datamodellen och att publicera data
Alla kommuner ska enligt lag genomföra regelbundna livsmedelskontroller på kaféer, restauranger och livsmedelsbutiker för att bedöma regelefterlevnad. Detta sker enligt ett standardprotokoll. Alla kommuner har ett it-system som är anpassat för att registrera resultatet av dessa kontroller. De marknadsdominerande it-systemen är Ecos från Sokigo, EDP Vision Miljö från Vertigis och Castor från Prosona. Data samlas med andra ord in och lagras på ett strukturerat, gemensamt sätt av alla kommuner. Den datamodell och specifikation som tagits fram följer denna struktur vilket är en bra grund för enhetlig datadelning.
Datamodellen innehåller 16 obligatoriska attribut (läs fält). Åtta (8) attribut är obligatoriska, givet att vissa kriterier uppfylls, medan övriga endast är rekommenderade att använda. Den relativt stora mängd obligatoriska attribut är möjlig tack vara den höga graden av standardisering som nämnts tidigare.
Eftersom innehavararna av kaféer, restauranger och livsmedelsbutiker har rätt att kommentera resultatet av en livsmedelsinspektion inom två veckor från att inspektionen genomförts, är det vanligt att denna data publiceras med två veckors fördröjning. På så sätt ges innehavaren möjlighet att ex. skriva en kommentar om varför de fått en anmärkning samt om detta bristerna åtgärdats eller inte.
Specifikationen för livsmedelskontroller finns publicerad på Sveriges dataportal, tillsammans med några exempel på hur denna data kan delas;
Livsmedelskontroller som öppna data - specifikation - Sveriges dataportal
Ta med detta som ett krav vid upphandling
För att underlätta publiceringen av öppna data från Livsmedelskontroller är det bra att ställa krav på att sådan funktionalitet finns, när kommunen ska upphandla nya it-system och digitala tjänster för detta ändamål. På så sätt säkerställs att denna funktionalitet finns och vad det kommer att kosta att tillhandahålla denna service till de berörda målgrupperna (se Intressenter).
Det minsta krav som bör ställas är att it-systemet/den digitala tjänsten har stöd för att dela resultatet av Livsmedelskontroller som öppna data, ex. att data från genomförda Livsmedelskontroller ska kunna delas som öppna data enligt den specifikation som beskrivits tidigare. Tillsammans med Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, har dataverkstaden tagit fram kravtexter som kan användas för detta syfte.
Kravtexterna fokuserar dels på att säkerställa att den upphandlande organisationen äger och har tillgång till den data som skapas över tid – i de it-system och digitala tjänster som används för ändamålet. Dessutom är syftet att säkerställa att den upphandlande organisationen har möjlighet att dela denna data med tredje part utan restriktioner, samt att kommunen ska kunna använda andra öppna datakällor i de fall det är tillämpligt, istället för att denna data ska behövas skapas på nytt i de berörda it-systemen och digitala tjänsterna.
Kravtexterna finns publicerade på DIGG:s hemsida;
Förslag på kravtexter till upphandlingar av it-system och digitala tjänster | Digg
Det finns även en video som beskriver syftet med respektive kravtext och hur dessa är tänkt att användas;
Upphandla data? Kravtexter som effektivt stöd | Digg
Koppling till de globala målen
Genom att dela och återanvända öppna data från Livsmedelskontroller skapas bättre förutsättningar för att god hygien upprätthålls på kaféer, restauranger och livsmedelsbutiker. Det bidrar även till bättre kommunal service. Allmänheten ska kunna känna sig trygga när de äter mat som serveras eller säljs på dessa ställen.
Mål som stimuleras i agenda 2030:
3 – God hälsa och välbefinnande
Fredrik Eriksson
