Matsvinn
Med matsvinn avses livsmedel som har producerats i syfte att bli mat men som av olika anledningar inte äts upp. Matsvinnet kan uppkomma i hela livsmedelskedjan men i den här specifikationen avgränsar vi oss till det matsvinn som uppstår i de kök som tillagar och serverar mat i regionala och kommunala verksamheter.
Data om matsvinn är en datamängd som tillhör området Livsmedel och hamnar på plats 10 i listan över särskilt viktiga datamängder. Anledningarna till att matsvinn uppstår kan vara många, allt från att livsmedel tappats på golvet, att bäst-före-datum passerats, till att maten helt enkelt inte äts upp utan slängs.
Vi har i dialog med kommunala verksamheter, myndigheter, systemleverantörer och datakonsumenter tagit fram en specifikation för hur data om matsvinn bör sammanställas och delas, exempelvis som öppna data.
I genomsnitt slängs det årligen 127 kg livsmedelsavfall per person i Sverige, varav 33 kg är rent matsvinn som slängs i soporna eller vasken. Det är 33 kg mat som årligen slängs men som faktiskt hade kunnat ätas upp.
I ett globalt perspektiv så slängs närmre en tredjedel av den mat som produceras. Att mäta livsmedelsavfallet och identifiera var det uppstår, ger organisationer möjligheten att kunna sätta in riktade åtgärder för att minska matsvinnet. På så sätt kan minskad miljö- och klimatpåverkan uppnås. Om vi utgår från avfallstrappan; minimera, återanvända, återvinna, utvinna energi och deponera, så är det hela syftet med att dela data om matsvinn. En annan positiv effekt är att det kan leda till minskade inköpskostnader för den egna organisationen.
I Livsmedelsverkets senaste rapport har 184 av landets 290 kommuner rapporterat sitt matsvinn, och framförallt är det på skolorna som mätningarna görs. Bara 60 kommuner har rapporterat matsvinn från äldreomsorgen. Problematiken är att det generellt sätt är lägre matsvinn i skolorna jämfört med äldreboenden. På äldreboenden så slängs i genomsnitt en tredjedel av lunchen som har tillagats, och det är inte bara slöseri med resurser men kan också leda till undernäring. Och om det inte mäts och rapporteras, då blir det svårt att agera och hitta lösningar.
Intressenter
Det finns flera aktörer som är intresserade av data om matsvinn, utöver den egna organisationen. I Sverige har Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket ett gemensamt regeringsuppdrag att minska Sveriges matsvinn. Som en del av uppdraget behöver myndigheterna samla in data från privata och offentliga aktörer om deras matsvinn och livsmedelsavfall. Detta genomförs vanligtvis med hjälp av enkäter, med varierande framgång och svarsfrekvens. Detta är förenat med viss problematik. Dels struktureras denna data på olika sätt hos Sveriges 21 regioner och 290 kommuner, dessutom används inte gemensamma begrepp och definitioner – vilket försvårar insamling och kvalitetssäkring av denna data.
Naturvårdsverket har ansvar att samla ihop och på aggregerad nivå rapportera Sveriges livsmedelsavfall, för hela kedjan, till EU. Naturvårdsverket har i sin tur givit Svenska Miljöinstitutet (IVL) i uppgift att samla in denna data, medan Naturvårdsverket endast sammanställer och rapporterar informationen (läsa data) vidare till EU. Enligt EU:s direktiv (den 5 juli 2023) ska matsvinnet från tillverkning och beredning av livsmedel minska med 10% till 2030.
Om datamodellen och att samla in data
Datamodellen är tabulär vilket innebär att varje rad motsvarar exakt en inrapportering (en post) av matsvinn och varje kolumn motsvarar ett datafält (ett attribut) för det inrapporterade matsvinnet. Totalt är 20 attribut definierade där de första 4 är obligatoriska och 4 attribut är starkt rekommenderade.
De obligatoriska och de starkt rekommenderade fälten är viktiga för att kunna göra en relevant bedömning över det faktiska matsvinnet. Att bara mäta mängden matsvinn utan att sätta det i relation till antalet matgäster eller antalet serverade portioner blir intetsägande. Därför är det viktigt att båda väga själva svinnet och hur många portioner som serverats, vilket gjort att dessa fält är starkt rekommenderade.
Det finns två olika typer av kök; tillagningskök och mottagningskök.
- Tillagningskök är kök som lagar mat från grunden och i vissa fall enbart producerar och levererar mat till andra kök utan att ha egen servering.
- Mottagningskök är kök med begränsad möjlighet att tillaga mat och i vissa fall enbart tar emot och serverar mat från ett tillagningskök.
Det leder till att att de tre övergripande svinntyperna – serverings-, tallriks- & kökssvinn – inte kan vara obligatoriska i datamodellen, eftersom alla typerna inte kan mätas i båda fallen.
En av utmaningarna med att mäta matsvinn är att ange antalet matgäster och/eller serverade portioner. Att veta det exakta antalet matgäster kan vara svårt, inte minst då en person kan ta flera portioner eller använda flera tallrikar. Det finns olika sätt att mäta och samtliga är intressanta för att få någon form av uppfattning av kg svinn per portion.
- Mät antalet portioner som serverats.
- Räkna tallrikar i disken. Räkna antalet tallrikar som får plats i en diskback, fyll diskbackarna fulla och räkna antalet diskbackar för att få ut antalet ätande.
- För skolor, ange antalet registrerade elever, vilket ofta är ett konstant tal under läsåret.
Idag finns det systemstöd för såväl vägning som inrapportering av matsvinn, men om en organisation saknar ett systemstöd för ändamålet, så är tanken att den tabulära datamodellen ska kunna användas för att sammanställa denna data löpande manuellt.
Specifikationen för matsvinn är publicerad på Sveriges dataportal;
Koppling till de globala målen
Genom att dela och återanvända data om matsvinn bidrar vi till att regionala och kommunala verksamheter ska kunna arbeta med att halvera det globala matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, i enlighet med målen i Agenda 2030. Dessutom bidrar det till att ställa om till en hållbar konsumtion och en cirkulär ekonomi.
Mål som stimuleras i agenda 2030:
12.3 Halvera matsvinnet i världen
12.5 Minska mängden avfall markant
Fredrik Eriksson
