Måltidsinformation
Måltidsinformation, en förteckning över de måltider inklusive näringsinnehåll och allergener, som serveras i olika offentliga skolor och omsorgsverksamheter är en datamängd som hamnade på plats 18 i prioriterade lista på särskilt viktiga datamängder, som dataverkstaden arbetar med.
I denna vägledning kommer vi utgå från den specifikation som togs fram 2020 av projektet Nationell Skalning Öppna Data (NSÖD) och som finns publicerad på den nationella dataportalen, dataportal.se. För att följa specifikationen måste de obligatoriska fälten fyllas i och vi rekommenderar att även de icke-obligatoriska fälten fylls i så stor utsträckning som möjligt, för att öka värdet av denna data hos datakonsumenterna.
Det finns möjlighet att kombinera data om måltider med andra relevanta datamängder som exempelvis Livsmedelsverkets data om näringsinnehåll för olika livsmedel - förutsatt att samma semantiska modell används.
Insamling av data
Idag används i synnerhet tre olika system för kostplanering och måltidsinformation i offentliga Sverige. Beroende på version som ni har av systemen så finns det en möjlighet att använda det så kallade Open Meal API:t för att hämta och tillgängliggöra data om måltider öppet enligt specifikationen;
Open Meal API:et
Saknas förutsättningen att använda API:et så är rekommendationen att tillgängliggöra en statisk JSON-fil med jämna mellanrum som följer specifikationen. För datakonsumenterna är det viktigt att informationen är aktuell, därför är det önskvärt med frekvent uppdatering av den statiska JSON-filen, exempelvis veckovisa uppdateringar.
Tänk på att den statiska JSON-filen eller utdata från API:et ska vara UTF-8 kodade.
Det är också viktigt att informationen blir synlig på Sveriges dataportal, dataportal.se. För att åstadkomma detta bör du som dataproducent säkerställa att ni följer DCAT-AP-SE standarden vid beskrivning av metadata - en rekommendation för hur detta ska göras för måltider finns i tidigare nämnde specifikation.
Intressenter
Att tillgängliggöra och återanvända data om måltider kan vara ett sätt för kommunerna att förenkla uppföljningen av vad som serveras i de offentliga köken och hur måltiderna kan utvecklas till mer näringsrika och hållbara måltider. Exempelvis genom att undersöka andelen vegetariskt eller närproducerat som serveras, eller för den delen näringsinnehållet på måltiderna utifrån Livsmedelsverkets råd.
Om flera kommuner tillgängliggör detta som öppna data skapas möjligheten att följa utvecklingen över tid i den enskilda kommunen men också jämförelse med andra kommuner för att identifiera vilka delar man är bra respektive mindre bra på.
Måltidsinformationen är även av intresse för vårdnadshavare för att se vilken mat som serverats i skolan och underlätta planeringen av vilken mat som ska lagas i hemmet. Likväl kan det vara intressant för anhöriga att följa vad som serverats på äldre- och vårdboendet.
Koppling till de globala hållbarhetsmålen
Utöver de nyttor som diskuteras ovan hos intressenterna så finns det en koppling mellan öppen måltidsinformation och våra globala hållbarhetsmål i Agenda 2030. Att tillgängliggöra och återanvända data om måltider förväntas bidra till att stimulera flertal globala mål genom att öka kunskapen om hållbara livsstilar, äta mer vegetariskt och närodlat samt att köpa fler certifierade livsmedel:
2.1 - Tillgång till säker och näringsriktig mat för alla
2.2 - Utrota alla former av felnäring
12.3 - Halvera matsvinnet i världen
12.8 - Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar
Fredrik Eriksson
