Donation räddar liv – men fortfarande är behovet större än tillgången
Organdonation kan vara avgörande för människor vars liv inte går att rädda utan ett nytt organ. Vid Skaraborgs Sjukhus är det främst personalen på intensivvårdsavdelningen som identifierar möjliga donatorer. Just nu finns en donationsansvarig läkare (DAL) och två donationsansvariga sjuksköterskor (DAS) som arbetar särskilt med frågan.
– Donation räddar liv, men tyvärr är behovet av organ större än tillgången, säger Jacob Helenius, donationsansvarig läkare vid Skaraborgs Sjukhus.
För att kunna bli donator krävs att man avlider på en intensivvårdsavdelning under pågående livsuppehållande behandling. Då kan organen bevaras i gott skick för att kunna transplanteras vidare.
När livet inte går att rädda
– Det är först när livet inte går att rädda trots stora intensivvårdsåtgärder som frågan om donation blir aktuell, förklarar Helenius.
Donationsviljan är hög i Sverige – 8 av 10 är positiva – men bara 2 av 10 har registrerat sin vilja. Att prata med sina anhöriga är därför viktigt.
– Vi ser att organdonation ofta har stor betydelse även för de anhöriga. Att veta att någon annan får en chans till liv kan mildra sorgen något, säger Helenius.
Vid Skaraborgs Sjukhus sker i snitt 2–4 donationer per år. Arbetet har utvecklats mycket de senaste åren, bland annat genom lagändringar och införandet av två donationsprocesser (DBD och DCD), vilket ökat möjligheterna att donera.
Råd till allmänheten
Våga ta upp och diskutera donation med dina närmsta. Sätt er ned vid frukostbordet och diskutera vad ni i familjen vill. Det viktiga är att göra sin vilja och inställning till organdonation hörd. Det räcker med att man talat om sin vilja för sina närstående, men man kan också anmäla sig till Socialstyrelsens donationsregistret, Anmäl dig till donationsregistret - Socialstyrelsen detta oavsett ålder och sjukdom.
Ett känt ställningstagande underlättar både för närstående och vården om man skulle hamna i det som inte får ske, en donationssituation.