Gemensamma riktlinjer ger mer jämlik behandling mot illamående vid cancer
Illamående i samband med cytostatikabehandling är en av de mest påfrestande biverkningarna för cancerpatienter. Trots att effektiva läkemedel finns har behandlingen länge sett olika ut beroende på var i landet patienten vårdas. Ett omfattande förbättringsarbete har nu tagit sikte på just detta: att skapa en jämlik, evidensbaserad och personcentrerad behandling mot illamående – oavsett vårdplats.
Bakom arbetet står ett brett samarbete mellan flera professioner och regioner. Regionalt i Västra Götalandsregionen har bland andra hematologen Herman Nilsson-Ehle, apotekaren Ielaf Alwan, specialistsjuksköterskorna Lena Solitander och Maria Karlman bidragit. Parallellt har ett nationellt nätverk via Regionala cancercentrum(RCC) i samverkan bildats, där deltagare från bland annat Umeå, Uppsala och RCC Syd har medverkat.
– Det har varit en fantastisk arbetsgrupp där alla strävat mot samma mål, säger Maria Karlman, specialistsjuksköterska vid onkologimottagningen vid Skaraborgs Sjukhus Lidköping. Styrkan har varit blandningen av kompetenser – läkare, sjuksköterskor, samordnare Nationella regimbiblioteket och apotekare – som tillsammans kunnat skapa ett helhetsperspektiv.
Starten: behov av gemensamma riktlinjer
Arbetet tog fart i samband med införandet av ordinationssystemet Cytobase i Västra Götalandsregionen. I processen blev det tydligt att det saknades enhetliga, evidensbaserade rutiner för hur antiemetika – läkemedel mot illamående – skulle ordineras och ges.
Skillnaderna i praxis innebar att patienter riskerade att få olika god lindring beroende på klinik. Det blev startskottet för ett strukturerat förbättringsarbete med fokus på jämlik vård, kvalitetssäkring och patientdelaktighet.
Konkreta resultat – från rutin till nationellt stöd
Arbetet har resulterat i flera viktiga förändringar, både regionalt och nationellt:
I Västra Götalandsregionen har en regional medicinsk riktlinje (RMR) tagits fram: Antiemetika – administrering vid antitumoral läkemedelsbehandling.
Nationellt har RCC i samverkan/Nationella regimbiblioteket publicerat ett stöddokument för vuxna patienter.
Nationella rekommendationer för antiemetika till alla cytostatika regimer har utarbetats.
Patientinformation om antiemetika på flera språk har utvecklats för ökad förståelse och delaktighet.
Samtidigt har behandlingen moderniserats. Kortisondoser har kunnat minskas genom tillägg av läkemedlet olanzapin, ett läkemedel som ursprungligen används inom psykiatrin men som i låga doser har mycket god effekt mot illamående och därför numera rekommenderas i europeiska riktlinjer. Där det är möjligt ges antiemetika dessutom i tablettform i stället för intravenöst.
En viktig nyhet är också kopplingen till Cytobase: varje cytostatika regim får ett automatiskt förslag på antiemetikabehandling, baserat på nationella rekommendationer. Samtidigt finns utrymme för individuell anpassning.
– Sjuksköterskan kan justera behandlingssteget utifrån patientens riskfaktorer och egen dokumentation, till exempel en illamåendedagbok. Det gör behandlingen mer träffsäker, säger Karlman.
Patienten i centrum
En central del i arbetet är att stärka patientens roll. När patienten är välinformerad, får en individanpassad behandling som systematiskt följs upp blir patienten mer delaktig vilket stärker patientens mående och vården blir personcentrerad. Detta innebär att illamående kan följas upp på samma sätt som tumörbehandling.
Minskat illamående handlar inte bara om välbefinnande – det är en avgörande faktor för den totala nyttan av cancerbehandlingen. Ett ökat välbefinnande bidrar till möjligheten att fullfölja sin cancerbehandling enligt plan, vilket i förlängningen kan förbättra behandlingsresultaten.
Vinster för vårdpersonalen
För vårdpersonalen innebär de nya riktlinjerna en tydlig lättnad. I stället för att varje enhet utvecklar egna rutiner finns nu gemensamma, lättillgängliga riktlinjer att luta sig mot.
Det ger inte bara en mer jämlik vård utan också en mer effektiv användning av resurser. Arbetssättet är både kostnadseffektivt och tidsbesparande, samtidigt som det bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Det skapar en säkerhet i arbetet och frigör tid som kan användas till patientnära vård.
Ett arbete som fortsätter
Trots de konkreta resultaten är arbetet långt ifrån avslutat. Riktlinjerna ses som levande dokument som kontinuerligt uppdateras i takt med ny forskning.
För att hålla kunskapen aktuell har en större nationell referensgrupp bildats. Den samlas regelbundet två gånger per termin och inkluderar deltagare från hela landet. Här diskuteras aktuella frågor, ny evidens och erfarenheter från klinisk vardag. Gruppen arrangerar även föreläsningar och utbildningsinsatser, både fysiskt och digitalt.
Den regionala arbetsgruppen arbetar samtidigt vidare med implementering, bland annat genom utbildningar och webbaserade kurser för vårdpersonal.
Mot en mer jämlik cancervård
Sammanfattningsvis visar projektet att det är fullt möjligt att skapa nationell och regional samordning inom ett så komplext område som antiemetikabehandling. Med tydliga strukturer, gemensamma riktlinjer och ett starkt fokus på patienten har man tagit ett viktigt steg mot en mer jämlik cancervård.
Och kanske viktigast av allt: för patienterna innebär det en konkret förbättring i vardagen – mindre illamående ger bättre livskvalitet och ökar möjligheten att genomföra behandlingen som planerat och skapar större trygghet under cancerbehandlingen.