Markant minskning av operationsköerna – strukturerat arbetssätt ger resultat

Bakgrunden är ett långvarigt tillgänglighetsproblem till operation. När arbetet inleddes i januari 2024 fanns över 300 patienter på Skaraborgs Sjukhus som väntat mer än ett år på operation, och många fler hade passerat det medicinska måldatumet. Långa köer genererar inte bara frustration för patienter utan skapar också en stor administrativ belastning för personalen.

Bara patienter med bekräftat behov

– Tesen har varit enkel: minskade förluster ger ökad produktivitet. Genom att bara ha patienter med ett aktuellt och bekräftat operationsbehov på väntelistan kan vi använda salstiderna bättre, säger Anders Plantin, strateg och tidigare kärlkirurg vid Skaraborgs Sjukhus.

Arbetet har skett i tätt samarbete mellan sjukhusets operationsplanerare, processchefer och ansvariga läkare. Varje specialitet har fått riktade listor över sina väntande patienter, där varje fall har granskats individuellt. Nya riktlinjer har också införts för när och hur patienter ska anmälas till operation, vilket bidragit till ett mer rättvist och effektivt system.

Kortare väntetider

Resultaten talar sitt tydliga språk: Samtliga mätpunkter visar på minskade operationsköer och kortare väntetider. Till exempel har antalet patienter som väntar på operation med passerat måldatum minskat med 75 procent.

För patienterna innebär en förbättrad planering och prioritering att rätt person opereras vid rätt tidpunkt – en mer jämlik vård. För medarbetarna har det lett till färre onödiga samtal och en arbetsmiljö där bokningsprocessen blivit tydligare och mer förutsägbar. För verksamheten ser man minskade förluster av outnyttjad operationskapacitet och mindre administrativt arbete.

Bättre ordning

– Vi har inte opererat fler patienter under den här perioden. Det handlar i grunden om bättre ordning, tydliga riktlinjer och att vi bara har patienter i kö som är redo för kirurgi inom tre månader, säger Anders Plantin.

Arbetet fortsätter nu med löpande uppföljning, implementering av riktlinjer och fortsatt dialog med vårdens olika verksamheter.

Detta är ett exempel på hur organisatoriskt fokus, samarbete och strukturerade processer kan göra skillnad – inte bara i statistiken, utan i vardagen för både patienter och medarbetare.

Fakta