Ny studie ska kartlägga tiden till livräddande behandling vid sepsis
En ny nationell studie ska undersöka hur snabbt patienter med sepsis får läkemedlet noradrenalin när de kommer in till akutmottagningen. Studien, som heter NEAT – NorEpinephrine Administration Timing, startar den 16 mars och ska pågå i upp till åtta veckor. Skaraborgs Sjukhus är ett av fyra svenska sjukhus som deltar.
– Sepsis är en mycket allvarlig infektion som drabbar hela kroppen och gör att livsviktiga organ sviktar. Vid sepsis rekommenderas idag att man ger noradrenalin tidigt i sjukdomsförloppet för att stabilisera cirkulationen, säger Katarina Šašić, ST‑läkare i akutsjukvård vid Skaraborgs Sjukhus och lokal studieansvarig.
Följer patientens första timmar på akuten
NEAT är en prospektiv observationell kohortstudie som ska följa sepsispatienter från att de anländer till akuten med lågt blodtryck. Forskarna vill ta reda på hur lång tid det tar innan noradrenalin sätts in och hur mycket intravenös vätska som ges under tiden.
– Vi vill undersöka tiden från ankomst till akuten till att noradrenalin ges, och mängden vätska som hinner ges innan dess, säger Katarina Šašić.
Nationellt samarbete
Huvudprövare för studien är IVA-läkarna Maria Cronhjort och Mikael Hallengren vid Karolinska Institutet Danderyds Sjukhus. Förutom Skaraborgs Sjukhus deltar tre sjukhus i Stockholm: Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och Capio S:t Görans sjukhus.
På Skaraborgs Sjukhus leds arbetet av Katarina Šašić tillsammans med forsknings- och Iva-sjuksköterskan Elin Buhre, överläkare och läkarchef Erik Backhaus samt ST-läkare Adam Oscarson.
Totalt ska omkring 204 sepsispatienter ingå i studien, varav minst 61 ska ha behandlats med noradrenalin.
Kan leda till förändrade rutiner
Sepsislarm är den vanligaste larmtypen på Skaraborgs Sjukhus, med i genomsnitt tre larm per dag. Trots tydliga riktlinjer kring när antibiotika ska ges vid sepsis saknas tydliga rekommendationer kring när noradrenalinbehandling bör starta.
– Fördröjd behandling kan göra att patienten får onödigt stora mängder intravenös vätska, vilket i sin tur kan leda till komplikationer som lungödem eller akut njursvikt, säger Katarina Šašić.
Forskarna tror att patienter som får noradrenalin senare också får större mängder vätska. NEAT ska ge en aktuell bild av hur behandlingen ser ut i svensk sjukvård idag.
– Målet är att se om det finns ett samband mellan tiden till noradrenalin och mängden vätska som ges. Resultaten kan visa om rutinerna behöver ändras, säger hon.
Ingen risk för deltagarna
Studien bygger enbart på journaldata från den vård som redan ges.
– Det innebär att studien inte medför någon ökad risk för skada, smärta eller obehag. Det ser vi som en styrka, säger Katarina Šašić.
Hon hoppas att resultaten kan bidra till förbättrad akutvård för sepsispatienter.
– Vi hoppas att NEAT kan belysa utmaningar i dagens sepsisvård och att patienterna i framtiden får ett ännu bättre omhändertagande.