Så kan sjukvården investera i strålsäkerhet mer effektivt
Hur säkert är tillräckligt säkert? Den frågan står i centrum för Andreas Engströms doktorsavhandling vid Göteborgs universitet. Genom att utveckla metoder för kostnadsnyttoanalyser visar han hur sjukvården kan fatta smartare beslut om strålskydd – och använda resurser där de gör mest nytta.
Andreas Engström är sjukhusfysiker på Bild- och Funktionsmedicin vid Skaraborgs Sjukhus och har under 4,5 år som halvtidsdoktorand forskat kring personalstrålskydd och disputerade 28 november 2025. I sin forskning har han kombinerat strålsäkerhet med hälsoekonomi för att ta fram underlag till mer effektiva prioriteringar.
Utvecklat metoder
–Jag har ställt mig frågan: Hur säkert är tillräckligt säkert? Jag har bland annat studerat detta genom att utveckla metoder för kostnadsnyttoanalyser, säger han.
Syftet med forskningen är att ge sjukvården underlag för välgrundade prioriteringar när det gäller investeringar i strålsäkerhet – i relation till andra vårdbehov.
– Min förhoppning med forskningen var att ta fram metoder för att kunna bedöma nyttan med dessa investeringar i jämförelse med priset, förklarar Andreas.
Redan fått betydelse
Forskningsresultaten har redan fått praktisk betydelse vid Skaraborgs Sjukhus. Andreas har tagit fram ett styrdokument som ger riktlinjer för hur kostnadsnyttoanalyser kan användas och vad som kan anses vara en rimlig kostnad per sparad stråldosenhet.
– Om en investering i strålsäkerhet kostar mindre än 500 kronor per sparad millisievert (enhet för stråldos) kan den ses som fördelaktig ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Om den däremot överstiger 1 500 kronor per sparad millisievert är den för dyr, eftersom pengarna troligen skulle göra större nytta någon annanstans i sjukvården. Mellan 500 och 1 500 kronor är det mer osäkert hur fördelaktig investeringen egentligen är.
Beredd att betala
– Dessa råd baseras både på vad människor är beredda att betala för att undvika små risker, men också på de sjukvårdskostnader och produktionsförluster som tillkommer för samhället vid konstaterade cancerdiagnoser, säger Andreas.
Han betonar att kostnadsnyttoanalyser inte handlar om att begränsa inköp av skydd, utan om att fatta välgrundade beslut:
– En kostnadsnyttoanalys kan peka både på att en viss investering är samhällsekonomiskt lönsam och att den inte är det.