Sex års väntan på behandling – ny forskning visar vägen till snabbare hjärtvård
Många patienter med plötslig hjärtklappning får vänta i flera år på rätt behandling. Det visar Ann-Katrin Nordbloms doktorsavhandling, som hon nu har försvarat efter drygt sex och ett halvt års forskning vid Skaraborgs Sjukhus.
– Medeltiden för att få remiss till specialistvård är sex år. Samtidigt får vissa hjälp inom några månader. Det pekar på stora skillnader i vårdprocessen, säger Ann-Katrin Nordblom, specialistsjuksköterska vid Hjärtmedicin.
Vården splittrad
Avhandlingen handlar om personer med supraventrikulär takykardi (SVT), en rytmrubbning som orsakar plötslig hjärtklappning. Forskningen visar att vården ofta upplevs som splittrad och att patienter lämnas i ovisshet om framtiden.
Genom fyra delstudier framkommer att det är vanligt förekommande att söka hjälp för plötslig hjärtklappning i primärvård och på akutmottagningar, bristande kontinuitet gör att patienterna ofta får upprepa sin berättelse, vilket minskar delaktigheten
Återkommande fråga
– Patienterna har återkommande frågat varför de inte fått höra talas om kateterablation tidigare, säger hon.
Avhandlingen ger en ökad förståelse för patienter som lever med plötslig hjärtklappning och deras vårdbehov.
-För att patienterna ska få snabbare och mer effektiv hjälp behöver vården utvecklas, särskilt i det inledande skedet när de söker hjälp för sina symtom. Idag saknas bra diagnostiska redskap för att identifiera orsaken till patientens hjärtklappning där de söker hjälp, vilket oftast är i primärvården, säger Ann-Katrin Nordblom.
Avhandlingen har identifierat behov av en strukturerad sammanhållen vårdkedja med tydliga nästa steg samt individanpassad information och kännedom om olika behandlingsalternativ.
Ny mottagning ska korta väntetiderna
Resultaten har redan lett till förändringar. Skaraborgs Sjukhus har startat en sjuksköterskeledd ablationsmottagning som förbereder patienter inför behandling och ger individuellt stöd.
– Det har minskat sena avbokningar och gör att vi kan utnyttja ablationstiderna optimalt, berättar Ann-Katrin Nordblom.
Forskning som gör skillnad
För henne är forskningen ett sätt att skapa en mer sammanhållen vårdkedja och samtidigt frigöra resurser.
– Vi som arbetar nära patienterna ser behoven och kan utveckla vården så att den blir både patientnära och evidensbaserad, säger hon.
Ann-Katrin Nordblom försvarade sin doktorsavhandling 5 december