Specialistläkare kartlägger njurcancer – kan avgöra vem som behöver behandling
Rasmus Jakobsson, specialistläkare i urologi vid Skaraborgs Sjukhus, har disputerat för doktorsexamen med en avhandling om njurcancer. Forskningen kan på sikt leda till mer individanpassad behandling – och minska risken för att patienter får vård de inte behöver.
Avhandlingen omfattar flera studier som belyser njurcancerns biologiska egenskaper och hur sjukdomen kan delas in i olika subtyper. Målet är ökad precision i både diagnostik och behandling.
– Vi behöver bli bättre på att förstå vilka tumörer som är aggressiva och vilka som inte är det. Den kunskapen är helt avgörande för att kunna ge rätt behandling till rätt patient, säger Rasmus Jakobsson.
Började i klinisk vardag
Forskningsprojektet startade 2019 och tog sin början i den kliniska vardagen. Som urolog möter han regelbundet patienter med njurcancer – en cancerform som länge varit mindre beforskad än exempelvis prostata- och blåscancer.
– Det var helt enkelt ett område där det fortfarande fanns många obesvarade frågor. Jag såg ett tydligt behov och en möjlighet att bidra med ny kunskap, säger han.
Kan påverka framtidens behandling
En ökad förståelse för njurcancerns biologi kan få stor betydelse för patienterna. På sikt kan forskningen bidra till nya behandlingsstrategier, men också till att vissa patienter slipper behandling som inte ger nytta.
– Alla behandlingar innebär en belastning för patienten. Om vi kan identifiera vilka som faktiskt behöver behandling och vilka som inte gör det, är det en stor vinst både för individen och för sjukvården, säger Rasmus Jakobsson.
Ett konkret resultat av studierna är förbättrade möjligheter att bedöma ärftlig risk för njurcancer, exempelvis om en förälder eller ett syskon har drabbats.
Kortare väg från forskning till klinik
För Skaraborgs Sjukhus innebär disputationen mer än en akademisk merit. Enligt Rasmus Jakobsson stärker forskningen kopplingen till de nätverk som formar framtidens cancervård i Sverige.
– Många av dem som bedriver njurcancerforskning är också de som tar fram nationella vårdprogram. Det gör att avståndet mellan ny forskning och klinisk tillämpning blir kortare, säger han.
En resurs för kollegor
Han menar också att forskning bidrar till engagemang och kompetensutveckling i verksamheten.
– När man forskar håller man sig uppdaterad, blir en resurs för kollegor och får en mer stimulerande arbetsvardag. Framför allt ser man hur ny kunskap faktiskt kan göra skillnad för patienterna – och det är väldigt motiverande.
Till kollegor som funderar på att börja forska skickar han med ett tydligt råd:
– Forskning är roligt, men krävande. Tänk igenom vad du vill forska om, välj handledare med omsorg och gör en ordentlig plan. Då ökar chansen att det blir både givande och hållbart i längden.