Tio år med ERAS: ”Uthållighet och teamarbete är grunden till framgången”

Publicerad:
Anna Johansson, kontaktsjuksköterska/ stomiterapeut vid kirurgi- och urologimottagningen och Björn Frisk, överläkare vid kirurgkliniken.
Anna Johansson, kontaktsjuksköterska/ stomiterapeut vid kirurgi- och urologimottagningen och Björn Frisk, överläkare vid kirurgkliniken.
Fotograf: Peter Johansson

Det har gått drygt tio år sedan Skaraborgs Sjukhus införde arbetssättet ERAS – Enhanced Recovery After Surgery – och sju år sedan kirurgkliniken belönades med den prestigefyllda utmärkelsen Guldskalpellen. Mycket har hänt sedan dess.

– ERAS har blivit tydligare i takt med att ny forskning tillkommit och riktlinjerna uppdaterats. Arbetssättet är idag betydligt mer etablerat än när vi började, säger Björn Frisk, överläkare vid kirurgkliniken.

”Uthålligheten är avgörande”

När sjukhuset införde ERAS i april 2016 innebar det ett stort förändringsarbete. Enligt Björn Frisk är det framför allt en sak som visat sig helt avgörande:

– Det viktigaste är uthålligheten. Man måste ha en dedikerad grupp som driver arbetet långsiktigt, och ser till att alla enheter som arbetar med tarmkirurgi får återkommande utbildning. Personal byts ut över tid – därför måste kunskaperna hållas levande.

Sjukhuset arbetar också aktivt med återkoppling från det nationella ERAS-registret.

– Feedback är en nyckel. Vi behöver veta vad vi gör bra och vad som kan förbättras. Utan den återkopplingen tappar man lätt riktningen, säger Björn Frisk.

Tydliga resultat – för både patienter och verksamhet

Effekterna för patienterna har varit tydliga.

– ERAS leder till färre komplikationer, kortare vårdtider och snabbare återhämtning. Det är i slutändan det allra viktigaste, säger Anna Johansson, konmtaktsjuksköterska/stomiterapeut vid kirurgi- och urologimottagningen.

Även personalen märker skillnaden.

– Det blir ett mer standardiserat och säkert arbetssätt inför, under och efter operation. Det minskar risken för misstag och skapar trygghet både för medarbetare och patienter, säger hon.

Enligt klinikens egna siffror genomförs omkring 280 planerade kolorektala ingrepp varje år. Med ERAS innebär detta en besparing på nära 1 000 vårddygn årligen, motsvarande ungefär 10 miljoner kronor per år.

– Grov uppskattning är att vi sparat omkring 10 miljoner per år de senaste fem åren – troligen i underkant. Exakta beräkningar från starten för tio år sedan är svåra att ta fram, men det är helt klart betydande besparingar, säger Björn Frisk.

Kontaktsjuksköterskan – en nyckelroll

I ERAS-arbetet spelar kontaktsjuksköterskorna en särskilt viktig roll.

– Det är ett effektivt och standardiserat arbetssätt som gör att man inte behöver uppfinna hjulet varje gång. Det ger struktur i både utredning och förberedelser, säger Anna Johansson.

För patienterna är kontaktsjuksköterskan ofta den fasta punkten i processen.

– De samordnar utredningar, håller ihop allt som behöver göras och har löpande kontakt med patienterna. De är helt oumbärliga – det är de som skapar tryggheten och helhetsgreppet, säger Björn Frisk.

Blickar framåt – dagskirurgi i framtiden?

Trots de stora framstegen ser kliniken fortsatt utvecklingspotential.

– Kunskapsläget inom området förändras hela tiden. Vi är övertygade om att omhändertagandet kommer att fortsätta förbättras och förenklas. Kanske sker tarmkirurgiska ingrepp som dagsjukvård i framtiden – det är inte otänkbart, säger Björn Frisk.