Banned Books Week – en vecka om rätten att läsa

Banned Boks Week startade 1982 i USA då man upplevde ökade problem med att kunna sprida böcker i bland annat skolor och bibliotek. I Sverige startade Banned Books Week som ett samlat initiativ 2023 och det arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. I fjol deltog över 800 bibliotek, bokhandlar och andra verksamheter med program och aktiviteter under veckan, i år är intresset ännu större berättar Jens Zingmark.

- Vi kommer att ha fler deltagare än vad vi hade i fjol, hittills har vi över 900 anmälda verksamheter.

Fokus på nobelpristagare och skola

Mellan den 6-12 oktober kommer Banned Books Weeek Sverige synas och höras på en rad olika sätt i hela landet. Jens Zingmark berättar att man exempelvis i Malmö kommer att uppmärksamma att staden firar 15 år som fristad och i Umeå kommer konstnären Shubigi Rao ha en utställning på Bildmuseet där hon undersöker förstörelsen av böcker. Ett tema som lyfts lite extra i år är Nobelpristagare som har drabbats av censur.

- I år har vi även lagt fokus på material till lärare och skolor. Tidigare har vi gjort lärarhandledningar, men nu har vi även tagit fram material som tipsrundor, quiz och inspirationspaket till bibliotek och skolor om olika typer av aktiviteter.

Dawit Isaak-biblioteket samlar förbjudna böcker, men sedan i våras finns även en databas med förbjuden och censurerad litteratur från hela världen, The Dawit Isaak Database of Censorship, DIDOC. Databasen är ett samarbete med bland andra Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora på Göteborgs universitet, som sedan innan har gjort Queerlit-databasen. Än så länge är DIDOC under uppbyggnad, men den långsiktiga tanken är att databasen ska vara en interaktiv databas för bibliotekarier, lärare, forskare, studenter och en intresserad allmänhet.

- Nu har vi fått ett bidrag av Svenska Akademien och ska fokusera kommande år på att göra digitala utställningar i DIDOC. Tanken är att göra det i ett format så att man kan skriva ut det som en liten utställning att sätta upp på sitt bibliotek eller i sitt klassrum. Den första digitala utställningen vi ska bygga handlar om censurerad barn- och ungdomslitteratur, berättar Jens Zingmark.

Regimkritik vanligaste motivet till censur

När man samlar all förbjuden och censurerad litteratur blir mönstren tydligare. Motiven till att förbjuda och censurera böcker kan vara olika i olika tider konstaterar Jens Zingmark. Det finns dock gemensamma nämnare som hänger med över tid och i olika geografiska och kulturella kontexter.

- Det är exempelvis väldigt vanligt att man vill skydda barn. I stora delar av världen handlar det mycket om hbtq, att man vill skydda barn från att ta del av den typen av material. Annars, om man ska hårdra det globalt, är det vanligaste motivet olika former av regimkritik.

Att det finns ett stort behov av Banned Books Week i exempelvis USA är tydligt. Amerikanska PEN och den amerikanska biblioteksföreningen har i flera rapporter pekat på hur böcker årligen plockas bort från klassrum, skolbibliotek och bibliotek säger Jens Zingmark. Men även om Sverige har en hög status för yttrandefriheten tycker han att det är viktigt att samtala om de här sakerna även här.

- Det är egentligen inget nytt att politiker eller grupper ur allmänheten vill styra vad som finns på bibliotek eller vad barn får läsa. Men alla ska få läsa vad de vill och bilda sig sin egen uppfattning. Även om man kan tycka att problemen i Sverige inte är så stora är det ändå viktigt att prata om.

Text: Annsofie Andersson

Läs om samarbetsprojektet som vill inspirera unga till nya perspektiv och läslust här

Läs om Transbibblan som tillgängliggör och samlar translitteraturen här

Läs om Gröna biblioteket som engagerar och inspirerar i Huddinge här

Läs Mitt biblioteksminne med Mikael Niemi här