Kurs i universell utformning ger ökat intresse och kunskap på norska bibliotek

Universell utformning handlar om att från början utforma samhället på ett sätt att så många människor som möjligt kan delta på samma villkor, utan speciallösningar. På tillvalskursen i universell utformning på Oslo Metropolitan University lär sig blivande bibliotekarier och arkivarier om teorierna kring universell utformning och om konkreta åtgärder som gör digitala och fysiska tjänster tillgängliga för flertalet.

- Vi pratar också mycket om brukargrupperna. Om könsidentiteter, funktionsvariationer, läggning, kulturell bakgrund – allt det som gör människor olika. Vi går även igenom lagstiftningen, universell utformning är en central del i norsk lagstiftning. Det viktigt att man lär sig att det här är inget som man bör göra utan att det faktiskt är lagstadgat, berättar Gerd Berget, professor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för arkiv-, biblioteks- och informationsvetenskap på OsloMet. 

Träna upp ögonen och se lösningar

Eftersom universell utformning är ett lagkrav i Norge är begreppet välkänt och Gerd Berget upplever ett ökande intresse både från folkbibliotek, universitetsbibliotek och fylkesbibliotek som vill jobba med det. Att de norska biblioteken skulle vara mönsterbibliotek i dagsläget stämmer ändå inte. Gerd Berget har hittills inte sett ett helt perfekt bibliotek, exempelvis kan hon konstatera att det splitternya Deichmann-biblioteket i Oslo har för smala rulltrappor för den som är stor eller har barn med sig. Men utvecklingen går ändå framåt och universell utformning på bibliotek handlar om mer än byggnadsdesign.

- Bibliotekssamlingarna och hur vi förmedlar litteratur också är en stor del. Vi ska ha böcker som är möjliga att läsa för personer som har olika läsnivåer, gör du exempelvis en bokutställning bör du inkludera böcker som är mer lättillgängliga.

Gerd Berget tycker att det viktigaste på utbildningen är att studenterna tränar upp ögonen och kan se när saker utformade på ett dåligt sätt och hur man kan lösa det. Studenterna får bland annat uppgiften att ta bilder på bra och dåliga exempel på universell utformning i den offentliga miljön. Exemplen diskuterar de sedan gemensamt.

- Det är nyttigt att man sätter sig in i “hur hade varit för mig här om jag inte kunde höra eller varit dement – hade jag klarat den här miljön”, förklarar Gerd Berget.

Biblioteksbesök kan vara utmanande

Ett moment i utbildningen där studenterna alltid får en aha-upplevelse är när de får reda på att döva personer ofta har en läsnedsättning. Andra grupper som ofta glöms bort är de med de osynliga funktionsvariationerna såsom kognitiva funktionsvariationer. Där kan biblioteksbesöket ta stopp redan i entrén när man inte kan reda ut vad som står på informationstavlan.

- Personer med dyslexi använder sig gärna av biblioteket, men drar sig för att fråga bibliotekarierna om hjälp. Man kan ha dåliga erfarenheter från exempelvis skolan och har kanske inte lust att visa att man inte klarar av saker. De som har dyskalkyli har i sin tur inte en chans att hitta en bok i ett Dewey-system.

I Norge kan det bli höga böter för den som bryter emot principerna med universell utformning. Frågan är om lagstiftningen alltid är bra eller om den kan leda till att en del drar sig för att publicera exempelvis bilder och filmer eftersom det måste syntolkas och textas.

- Det kan nog bli så, men måste vara lite realist också. Att få allt tillgängligt till absolut alla, det kommer vi inte att klara. Målet är att flest möjliga ska kunna använda huvudlösningen, sedan får man då och då göra några speciallösningar, konstaterar Gerd Berget.

På rätt väg mot visionen

Det är ofta många som tjänar på universell utformning, att exempelvis texta en film eller att använda mikrofon när man talar har majoriteten nytta av menar Gerd Berget. Hon upplever också att det finns missförstånd kring universell utformning i många yrkesgrupper. I ett samtal med webbdesigners framgick att man trodde att man inte kunde använda bilder, att det skulle bli ”fult” och det kändes som en plikt som ödelade deras designvisioner. Det finns dock inget i universell utformnings-tanken som säger att det ska vara på det viset.

- Att man ska ha bra konstrast på bakgrund och text innebär inte att man måste ha svart text på vit bakgrund. Om du har grön text på röd bakgrund bryter du mot universell utformningstanken, men det är också svårt att läsa för alla.

Norge har en vision att landet ska vara universellt utformat innan 2025. Det börjar att bli kort om tid konstaterar Gerd Berget och skrattar, men hon ser ljust på framtiden. Kursen som hon själv håller i tror hon kan ha en effekt på de norska biblioteken.

- Många väljer att skriva Bacheloruppsats om universell utformning och flera studenter har fått jobb tack vare att de har kompentens i universell utformning. Det kommer att ta tid innan allt är universellt utformat, men jag tycker att vi är på rätt väg.

Text: Annsofie Andersson

Läs om det ålders- och demensvänliga biblioteket Deichman Oppsal i Oslo här  

Läs om den nya universitetskursen "Konsten att läsa" här

Läs Mitt biblioteksminne med Charlotte Kalla här

Läs om hur metoden Lesersørvis ger nya verktyg i litteraturförmedlandet här