Ny handbok ska stärka bibliotekens arbete med romska besökare
Folkbiblioteken ska nå många målgrupper men tiden att sätta sig in i varje grupps behov är ofta knapp. Nu släpps metodhandboken ”Röster som bär” som ska ge bibliotekspersonal kunskap, metoder och konkreta tips i arbetet med den romska minoriteten. "Jag hoppas att den ska göra att man känner sig mer bekväm och vågar lite mer", säger Senka Islamović medieansvarig vid Resursbiblioteket för romani chib.
På Resursbiblioteket för romani chib i Malmö får man många frågor från bibliotekarier som vill arbeta med den romska målgruppen. Det är inte alltid enkelt att veta hur man kan arbeta med ett språk som har många varieteter och där utgivningen av litteratur är skral. När Samernas bibliotek släppte metodhandboken ”Nya stigar” väcktes idén att göra en liknande guide för bibliotekspersonal.
- Vi har velat göra något som är kort, enkelt och pedagogiskt som man kan ta fram och använda vid behov, förklarar Senka Islamović.
Historien spelar roll för arbetet i dag
Tillsammans med kollegor från de romska läsambassaderna har resursbiblioteket arbetat fram ”Röster som bär” under det gångna året. För att skapa en förståelse för de romska grupperna som finns i Sverige tar boken upp romsk historia. Här beskrivs också antiziganism, romantiseringen av romer och den förtryckande myndighetsutövningen som romerna har utsatts för i Sverige. Allt som har skett tidigare i historien har påverkar och är en viktig pusselbit att ha med sig i arbetet som ska utföras i dag säger Senka Islamović.
- Vårt arbete på biblioteken sker inte i ett vakuum utan det är en fortsättning på det som har hänt tidigare. Det känns angeläget att man får en förståelse för det.
Boken handlar också om romernas nationella minoritetsstatus och de lagar och förordningar som biblioteken behöver förhålla sig till i relation till den romska målgruppen. Då och då uppkommer fortfarande frågan om varför biblioteken ska arbeta med den romska målgruppen. Därför är det viktigt att bibliotekarier och biblioteksanställda är medvetna om att det inte är någonting man kan välja att jobba med om man vill, utan att det faktiskt är lagstadgat säger Senka Islamović.
- Många säger att de inte vet om de har romer i sitt upptagningsområde och avstår kanske från att jobba med målgruppen, men det spelar ingen roll om de finns eller inte. Det är dessutom få som kommer in på ett bibliotek och deklarerar sin etnicitet och det kan finnas en rädsla att vara öppen med sin etnicitet.
”Det kan vara väldigt små saker som gör skillnad”
I ”Röster som bär” kan man läsa om romska författarskap, berättartraditionen och om romernas språk med dess många olika varieteter. På en illustrerad karta över Europa kan man se var de olika dialekterna av härstammar från och hur de har utvecklats. Handboken bjuder också på konkreta tips och råd kring hur man kan arbeta med allt från hylluppställning och katalogisering, till aktiviteter och arbetssätt.
- Vi har tagit fram konkreta metoder hur man kan göra för att skapa en språkaktivitet för barn i skolåldern eller hur man kan fira den romska nationaldagen. Det är metoder som har tagits fram av de romska läsambassaderna och som är beprövade och funkar, berättar Senka Islamović.
Från och med december finns den nya metodhandboken att beställa från resursbibliotek för romani chib och det kommer även finnas en webbversion av boken. Senka hoppas att den ska ge lite mer trygghet hos personal och mod att jobba med målgruppen. Hon säger att man kanske inte alltid ser resultatet direkt men att det är viktigt att inte ge upp.
- Man kan kanske undra vad gör för nytta om böckerna inte lånas ut. Men om det finns någon som vill låna den boken eller om man gjort någon nyfiken på sitt ursprung, det kan vara väldigt små saker som gör skillnad.
Vilket är ditt bästa tips till folkbibliotek som vill jobba med den romska målgruppen?
- Att ha personal som pratar romani och som redan är en del av ett community. Det är inget som biblioteken enkelt kan lösa, men det är viktigt att betona att det är den största framgångsfaktorn, avslutar Senka Islamović.
Text: Annsofie Andersson
Läs om Queerrörelsens Arkiv och Bibliotek och deras arbete över gränserna här
Läs om Kritiklabbets Magnus William-Olsson som vill se mer kritik på biblioteket här
Läs om hur konst och poesi gav mindre stök och större lugn på biblioteket i Alingsås här