Ny metod ska stärka barn att samtala om film- och spelupplevelser
Shared reading är sedan länge en etablerad metod som via högläsning banar väg för samtal. I Skåne har man tagit avstamp i metoden och applicerat den på film och gaming. Förhoppningen är att den nya metoden ska bli ett verktyg för att få barn att samtala och dela sina upplevelser. "Många kanske tycker att barn spelar för mycket och tittar för mycket på YouTube, men man tränar dem inte i att prata om det", säger Carolina Falk, Utvecklare Barn & Unga på Film i Skåne.
När Carolina Falk gick en uppdragsutbildning på Lund universitet introducerades hon till Shared reading. Det fanns flera delar i metoden som tilltalade henne, inte minst att den har så låga trösklar och kan underlätta för att få in film i skolan.
- Man kanske inte har tid att visa en hel film, med den här metoden kan man visa en scen och prata om någonting som berör. Jag tyckte även att läsledarens roll påminde väldigt mycket om filmpedagogers roll, berättar hon.
Vill förbättra barns medie- och informationskunnighet
Idén att anpassa metoden till film och spel ledde till att projektet ”Att läsa och dela berättelser” startade. Måns Billing, talangutvecklare på Game Habitat, blev involverad och både han och Carolina Falk utbildade sig till läsledare inom Shared reading. Det främsta syftet med att utveckla en ny metod handlar om MIK, medie- och informationskunnighet.
- Jag känner att man inte alltid vet hur man ska prata om det som ens barn tittar på eller upplever när de sitter med sin telefon. När det kommer till spel blir det ännu svårare tycker jag, säger Carolina Falk.
Måns Billing har tidigare arbetat mycket med spelpedagogik där det handlar om att få barn att skapa och prova på spel. I metoden Shared Gaming & Film Stories ligger vikten vid samtalet och han har fått prova metoden i praktiken i en fjärdeklass i Eslöv. Rent praktiskt påminner upplägget mycket om Shared reading, klassen har delats i två där den ena halvan har tittat på utdrag ur en film eller en kortfilm medan den andra halvan har spelat spel.
- Placeringen är viktig, vi har testat halvcirkel så att alla ser skärmen eller projektorn. Vid givna och planerade tillfällen, precis som en läsledare, har vi pausat och öppnat upp för samtal kring vad händer här, vad upplevde vi, vad tänkte vi, berättar Måns Billing.
Ser flera ingångar till bibliotek
När man valde spel och film till testerna ansträngde man sig för att välja sådant som eleverna inte sett förut, både för att det ska vara likvärdigt och för möjligheten att introducera något nytt. Måns Billing trycker mycket på att det ska vara kravlöst och på barnets villkor, vill man inte säga någonting under samtalet behöver man inte.
- Det viktiga som uppstod var inte nödvändigtvis vad det samtalades om, utan att det fanns ett sammanhang där elevernas intressen eller livsvärld kunde få göra sig hörd, säger han.
Även om metoden främst har utvecklats för skolan ser både Carolina Falk och Måns Billing flera olika ingångar till biblioteksvärlden. En tanke är att skolbibliotekarien skulle kunna vara ett stöd när man provar samtalsmetoden och att man skulle kunna koppla ihop det med läsning. I stället för att se ett konfliktförhållande mellan spel och läsning kan man hitta sätt hur man kan använda spel som ett verktyg för att inspirera till läsning tycker Måns Billing.
- Många bibliotek har Shared reading-grupper eller spelcirklar som träffades regelbundet, man skulle kunna ha en sådan grupp där man kombinerar spel, filmer och böcker och blandar. Om man som vuxen känner sig osäker kanske det finns ungdomar som hade tyckt det var jättekul hålla i den här typen av cirklar, tror Carolina Falk.
Viktigt att hitta sätt att prata om spel och film
Att skolan och biblioteket plockar in ungas intresse för spel och film i sina verksamheter har många vinster tycker både Carolina och Måns. När barn och unga får komma till tals med sina erfarenheter, berättelser och livsvärldar uppstår engagemang och något att bygga vidare på. Ofta förväntas också att barnen själva ska hitta sätt att prata om det de spelar, klippen de tittar på och vad de upplever. Många gånger stannar dock diskussionen om att det blir för många timmar med skärmtid.
- Man pratar inte om det ur ett filmanalytiskt perspektiv som man gör med texter, du lär dig inte bara skriva eller läsa utan att du pratar om det. Jag tror att det också skulle behövas när det gäller film och spel, säger Carolina Falk.
Måns Billing skickar även med rådet att det är värdefullt att fundera kring syftet när man plockar in spel och film i sina verksamheter. Man kanske vill öppna upp för någonting, köper in teknik och sedan kan det bli lite oklart vad man ska ha det till.
- Är det tänkt som en plats där unga kan hänga och spela eller vill man använda det på ett mer strukturerat sätt? En bra början är att fundera över vad målet är inom den verksamhet som man bedriver.
Text: Annsofie Andersson
Läs om hur gaming gör biblioteket till barnens mötesplats i Kungshamn här
Läs om hur Shared reading ger litterära samtal på Falköpings skolor här
Läs om hur utbildning i universell utformning ger ökat intresse i Norge här
Fakta om Shared Gaming & Film Stories
Samtalsmetoden Shared Gaming & Film Stories är sprunget ur projektet ”Att läsa och dela berättelser – film och digitala spel”. Projektet har drivits av Eslövs kommun och genomförts i samarbete med Film i Skåne och Game Habitat, som är en icke vinstdrivande community och klusterorganisation. Projektet är ett av sex i Region Skånes utlysning Kulturresidens för lärande.
Syftet med att utveckla metoden är att stärka barns medie- och informationskunnighet (MIK) och att ge lärare verktyg för att koppla ihop film och digitala spel i skolan. Projektet har dokumenterats och en handledning har tagits fram för att exempelvis pedagoger eller bibliotekarier ska kunna använda metoden på ett enkelt sätt.
Källa: Film i Skåne
Fakta om Shared reading
Shared reading är en metod för högläsning och samtal i grupp som organisationen The Reader i Liverpool, England står bakom men som nu är väl etablerad i Sverige. En utbildad läsledare har förberett en text som delas ut när gruppen samlats. Läsledaren högläser texten, som kan vara en novell eller en dikt och sedan börjar samtalet. Ett gemensamt utforskande börjar, en stöttande och aktiv läsning där samtalet kretsar kring de tankar, associationer, reflektioner och känslor som texten väcker. Den som själv vill läsa högt får göra det.
Källa: Kulturförvaltningen, Västra Götalandsregionen