Milla Leskinen, legitimerad psykolog, skribent och en av drivkrafterna bakom Bögbibblan
Kulturproducenten, skribenten och pedagogen Makz Bjuggfält startade Bögbibblan när han under ett år läste enbart queerlitteratur. Utbudet av hbtqi+-litteratur visade sig vara större än han hade väntat sig och han ville få fler att upptäcka det. Sedan 2020 är även Milla Leskinen en del av Bögbibblan och hon lyfter särskilt vikten av att mötas och samtala kring litteraturen.
Vad är Bögbibblan för någonting?
- Vi brukar beskriva det som en plattform för queer litteratur. Det började som ett Instagramkonto som grundaren och min vän Makz Bjuggfält startade 2018. Det utökades så småningom till en hemsida men också till en podd - Bögbibblan Podcast. Vi är väldigt intresserade av att mötas kring litteratur och har därför arrangerat många samtal, deltagit i paneler och anordnat evenemang kring litteratur. Läsning kan vara en ganska solitär erfarenhet när man sitter på sin kammare och läser en bok. När man har läst något som har berört en kan man vilja dela med sig av det och därför vill vi skapa möten kring litteratur. Bögbibblan ägnar sig helt enkelt åt queerlitteratur på olika sätt i olika kanaler.
Ni är två personer som driver Bögbibblan och ni gör allt från podcast och fanzine, till evenemang och queerlitterära sommarprat. Vilken är er främsta drivkraft?
- Det började med att Makz gjorde ett experiment där han enbart ville läsa hbtqi+- litteratur under ett år. Han funderade på om han skulle ta sig igenom ett år utan att börja läsa annat, men upptäckte att utbudet var större än han trodde. En av drivkrafterna blev då att berätta för andra om den rika flora queerlitteratur som finns, att bli en slags vägvisare in i litteraturens värld. För mig har en av drivkrafterna varit att skapa möten och evenemang kring queerlitteratur och att ta litteraturen till platser som man kanske inte associerar med litteratur i första hand. Vi har bland annat ordnat samtal på barer, klubbar och Pride-evenemang och försökt ta den queera litteraturen där queera personer finns.
- En annan drivkraft är också att ingen ska behöva växa upp utan berättelser. Nu kan man söka boktips exempelvis i databasen Queerlit, men länge fanns det ingen sådan hemsida eller databas. Om man själv letar efter hbtqi+- litteratur lär det vara Jonas Gardell och Mian Lodalen man först får upp. De i all ära, men vi tänker att det finns många andra berättelser som inte får samma utrymme i mediebruset och som därför kan vara svårare att hitta till.
Vad har ni fått för reaktioner på ert arbete med Bögbibblan?
- Väldigt positiva, vi har i stort varit förskonade från hot och hat. Jag tror att vi helt enkelt är så pass små att vi kan glida under radarn. Nackdelen med att vi inte har några finansiärer och gör det mesta ideellt är att vi jobbar mycket gratis och inte kan göra allt som vi drömmer om, som att till exempel bjuda in och stå för omkostnader för internationella författare. Fördelen är att vi kan ta oss in överallt - på bokmässor, Pride-evenemang, hos de stora förlagen och på de mindre förlagen. Vi har kunnat nästla oss in i nästan alla delar av litteraturens universum.
- Det bästa vi vet är när folk hör av sig och säger att de blev inspirerade att läsa mer eller uppskattade något samtal vi har haft. Via vårt Instagramkonto har vi även hjälpt personer att starta bokcirkel i olika städer. Det har varit jättekul när vi har haft fullsatta evenemang, men minst lika roligt att få höra att någon har startat en ny bokcirkel någonstans.
Om du fick önska - hur skulle du vilja att folkbiblioteken och skolbiblioteken arbetade med hbtqi+-litteratur?
- Vi älskar bibliotek! Vi tycker regnbågshyllor är jättebra eftersom det gör det lätt att hitta till queer litteratur. Men vi vill slå ett slag för att man har dubbletter så att de böckerna inte försvinner från de andra hyllorna, då blir det lättare för fler att hitta dem. Det finns också fina initiativ på bibliotek där man har arbetat med fokusgrupper för att nå målgruppen, det är toppen. Jag tror också mycket på att jobba kring samtal och möten kring litteraturen och att bjuda in författare och att ta litteraturen där människorna är. Biblioteken är många gånger för dem som redan läser.
Finns någon typ av berättelser som du saknar inom queerlitteraturen?
- Jag skulle tycka att det var roligt att läsa böcker om äldre queera personer. Det finns biografier som har följt queera personers liv, men jag skulle vilja läsa en riktigt sexig skildring av äldre queera personers liv. Sex och drama på något queert ålderdomshem - det vore roligt! Det finns exempel på böcker som skildrar queera relationer mellan samer men vi har inte fått läsa liknande berättelser om de andra nationella minoriteterna. Utifrån en svensk kontext saknar jag också böcker som belyser mångfald och utsatthet, exempelvis fler queera migrationsberättelser. Det hade varit jättefint att få ta del av.
Text: Annsofie Andersson
Läs om hur Transbibblan tillgängliggör och samlar translitteraturen här
Läs om universitetskursen som fokuserar på läsningen som konstart här
Millas bästa boktips just nu:
Eurogirls av Sofia Rönnow Pessah
”Det är en ny bok som kom i juli. Den skildrar politiskt spel i ett queert Bryssel bland tjänstemän i EU-parlamentet. Det var rolig läsning. Lite som Paradise Hotel med svek, pakter och lögner och det var en typ av berättelse som jag inte hade läst innan”.
