Autism Ung

Innehållsförteckning

1. Vad är autism?
2. När autism börjar märkas
3. Rutiner och diagnossättning
4. Autism och flickor

 Vecka 1 - Vad är autism? 

Autism är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som har sin grund i hur hjärnan fungerar. Det är något man föds med och som man har hela sitt liv men vilka uttryck det tar sig kan variera under livet, mycket beroende på hur personen lärt sig att hantera sitt sätt att fungera.

Cirka 1-2 procent av befolkningen har en autismdiagnos. Exakt varför man får autism är oklart, men ärftlighet har en betydelse. Det innebär att föräldrar och släktingar ofta har liknande svårigheter. Utöver en ärftlig komponent vid autism har också en del miljöfaktorer visat sig vara förknippade med diagnosen.

Exempelvis har virusinfektioner hos mamman under graviditeten visat sig öka sannolikheten för autism hos barnet. Detsamma gäller om mamman tagit vissa mediciner eller utsatts för gifter eller bekämpningsmedel under graviditeten. Sannolikheten för autism ökar också om föräldrarna har en högre ålder. 

[Video 1 - VGR Player]

Alla med autism är olika, även om vissa saker är gemensamma. Svårigheterna vid autism är av olika grad och kallas därför ibland för ett spektrum. De gemensamma kännetecknen för autism finns i två huvudgrupper. I diagnoskriterier beskrivs de som: 

• varaktiga begränsningar i förmågan till social kommunikation och socialt samspel 

• begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter. 

Det är vanligt att personer med autism har svårt att kommunicera och anpassa sig i socialt samspel med andra människor, särskilt med jämnåriga, och det är också vanligt att man har svårt att hantera förändringar eller situationer som är otydliga eller inte följer någon planering eller överenskommelse. 

Egen reflektion:

• Märker du att ditt barn är extra känsligt för ljud, ljus, känsel, doft och smak?

 

När autism börjar märkas

Hos barn kan autism märkas i samband med att barnet börjar förskolan eller skolan, då kraven på att vara social, fungera i grupp och prestera pedagogiskt ökar. Många som har autism upplever att det är svårt att förstå sig på andra människor.

Till exempel kan det vara svårt att förstå vad andra människor förväntar sig om de inte säger det rakt ut. Ansiktsuttryck, kroppsspråk, ögonkontakt och annan ordlös kommunikation är svåra för många med autism att uppfatta och använda på ett förväntat sätt. Hos små barn kan en frånvarande eller annorlunda ögonkontakt vara det som föräldrarna märker först.

Hos yngre barn visar sig svårigheter med det sociala samspelet genom att barnet tar få eller inga initiativ till samspel, det delar inte känslor med andra och härmar sällan eller inte alls andras beteende. Barn som pratar använder språket mer ensidigt och ber exempelvis enbart om saker i stället för att samtala och dela känslor och upplevelser med andra. 

[Video 2 - VGR Player]

Egen reflektion:

• Har ditt barn svårt att samspela med jämnåriga?

Rutiner och diagnossättning

Begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter kan till exempel vara upprepade rörelser som gungande med kroppen eller viftande med händer eller fingrar.

Det kan vara ensidigt eller upprepande tal, allt från så kallad ekolali, där personen bara upprepar det som den hört, till att hålla långa ensidiga monologer. Det kan också vara ett ensidigt användande av föremål. Ett barn med autism kanske till exempel radar upp eller snurrar på leksaker i stället för att leka med dem på ett förväntat sätt.

En del barn leker inte spontana låtsas- eller rollekar. En stark rutinbundenhet kan innebära att man sitter på samma plats på bussen och i klassrummet, följer regler till punkt och pricka samt talar och tänker på ett sätt med litet utrymme för variation, till exempel ställer samma frågor om och om igen fast man vet svaren. Det kan också innebära att man äter exakt samma frukost varje dag.

Rutiner och upprepning är ofta mycket viktigt för personer med autism, de trivs i regel med att veta vad som kommer att hända och får svårt när det inte blir som de har förväntat sig. De kan uppleva stress även vid små förändringar. Det kan till exempel vara svårt att koppla ihop det som händer nu med minnen och tidigare situationer.

Ofta klarar man av att göra saker i en miljö men inte i en annan. Så man kanske kan klä sig själv när man är ensam hemma men inte tillsammans med andra människor någon annanstans. 

[Video 3 - VGR Player]

Egen reflektion:

•          Hur viktigt är det med rutiner för ditt barn?

Autism och flickor

[Video 4 - VGR Player]

Egen reflektion:

• Om ditt barn är en flicka, upplever du att hon har maskerat svårigheter?

 

Innehållsförteckning

1. Vad finns för hjälp i samhället?
2. Stöd och ansvar
3. Anpassningar och åtgärder del 1
4. Anpassningar och åtgärder del 2
5. Två nivåer av stöd
6. Stöd i samhället

Vecka 2 - Vad finns för hjälp i samhället?

I denna modul går vi igenom hjälp och stöd från samhället som ni som vårdnadshavare och ert barn kan dra nytta av. Allt från vårdbidrag från Försäkringskassan, hjälp från socialtjänsten, hjälp i skolan, och specialisthjälp från hälso- och sjukvården.

Det är omöjligt att specificera vilken typ av hjälp man kan få av de olika instanserna som vårdnadshavare och att bara be om hjälpen man behöver kan vara svårt, jobbigt och känslosamt.

Hjälp och stöd för ert barn kan skilja sig drastiskt åt beroende på var ni bor, vilket gör kunskap om vad som kan erbjudas till er största fördel för att kunna navigera och se till att ert barn får rätt stöd.

Skola – Stöd och ansvar

Skolgången kan vara en påfrestande tid för barn med autism och utmaningarna kan börja redan i förskolan. Kraven som ställs under skolgången kan bli ett stort berg att bestiga då svårigheter med att hantera skolmiljön samt svårigheter med socialt samspel försvårar barnets möjlighet till både självständigt arbete och att interagera med andra barn och vuxna.

[Video 5 - VGR Player]

Egen reflektion:

• Har ni varit med om situationer när skolan försökt lägga över ansvaret på er som vårdnadshavare? 
• Har ni upplevt liknande problem själva när ni gick i skolan? 

Skola – Anpassningar och åtgärder del 1

Det är värdefullt att även barnet är delaktigt i samarbetet mellan hem och skola och att det förbereds och förstår vad som händer. Man måste även tydliggöra ansvarsfördelningen mellan skola och vårdnadshavare.

Ge er bild av barnet som vi pratade om tidigare men ha förståelse för att bilden av barnet som skolan har kan vara annorlunda jämfört med er egen. För att underlätta samarbete krävs regelbunden kommunikation från båda parter. Ta inte alla konflikter som dyker upp med skolan utan välj de som är absolut viktigast. 

Ett bra och anpassat bemötande är ovärderligt för barnet. I skolan behöver barnet bli bemött, ej med tjat och irritation, utan med uppmuntran, stöd och en balanserad mängd stimulans. Tydliga och avgränsade uppgifter utan långa instruktioner har visat sig vara en effektiv anpassning. Att dela upp ett större arbete i mindre delar ökar sannolikheten för att barnet ska göra uppgiften.

I stället för att arbeta i form av ett maratonlopp så behöver barnen snarare intervaller där arbetspassen är kortare, tänk 100 meter sprint. Även stöd i uppstart (startpistol) och avslut (mållinje) kan vara värdefullt. Tänk dock på att alla barn är olika och att det finns barn med autism som tycker om att arbeta länge med en och samma uppgift utan att bli avbrutna. 

När det kommer till läxor och hemuppgifter kan dessa behöva begränsas något under tuffa perioder för att barnet inte ska bli överväldigat. De hemuppgifter som ges bör vara av det kortare slaget och syftet med uppgiften måste göras tydligt för barnet.

Det kan även vara bra att ha dubbelt upp av exempelvis skolböcker så att boken inte glöms, det vill säga att man har en hemma och en på skolan. En vanlig anpassning om det visar sig att läxor återkommande leder till konflikter i hemmet är att barnet inte får sådana. Många barn med autism är dessutom fast bestämda att skolarbete enbart görs i skolan och inte i hemmet och den uppfattningen kan vara svår att rubba. 

Egen reflektion:

• Har ert barn fått några anpassningar i skolan och om ja, har du koll på vilka dessa är?

Skola – Anpassningar och åtgärder del 2

[Video 6 - VGR Player]

Två nivåer av stöd

Om en elev befaras inte nå de kunskapskrav som gäller ska extra anpassningar sättas in. Dessa ska ges skyndsamt inom ramen för den ordinarie undervisningen och beslut om dessa kan tas av läraren.

Om extra anpassningar inte visar sig vara tillräckliga för att möta elevens behov så ska en utredning om särskilt stöd göras. Det är rektorns skyldighet att detta görs. Om eleven visar sig vara i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram skrivas. I åtgärdsprogrammet ska det vara tydligt vilket behov som anses finnas för särskilt stöd, hur behovet ska mötas, när insatserna ska följas upp och utvärderas samt vem som är ansvarig för detta.

Skolans beslut om åtgärdsprogram kan överklagas.

Egen reflektion:

• Tror du att ditt barn är i behov av stöd och anpassningar i skolan? Om ja, i så fall vad?

Stöd i samhället

En familj med ett barn med autism har ofta behov av mer stöd än en familj utan ett autistiskt barn. Vårdnadshavare kan exempelvis söka ekonomiskt stöd via Försäkringskassan för merkostnader eller för omvårdnad.

Merkostnadsersättning är ett bidrag till vårdnadshavare med ett barn med funktionsnedsättning då barn med funktionsnedsättning kan behöva särskild kost, hjälpmedel eller kläder på grund av ökat slitage. Läkarintyg behövs. Sök mer information hos Försäkringskassan.

Omvårdnadsbidrag är också ett bidrag till vårdnadshavare som har barn med funktionsnedsättning. Bidraget är tänkt att kompensera för den omvårdnad som ett barn med funktionsnedsättning kan behöva. Man har rätt att exempelvis förkorta sin arbetstid med upp till 25 % om man har beviljats omvårdnadsbidrag. För detta bidrag krävs läkarintyg, mer information finns hos Försäkringskassan.

Om ditt barn har en autismdiagnos kan du söka stöd för ditt barn enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Detta stöd är mer omfattande än det som barn kan få genom socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen. LSS har ett tiotal insatser att söka, till exempel korttidsvistelse och kontaktperson, och mer information om dem går att hitta på din kommuns hemsida.

Du som har ett barn som omfattas av LSS har rätt att ta ut kontaktdagar. Dagarna är till för att du som förälder ska få ökad kunskap om hur du kan stötta ditt barn. Du kan få ersättning för 10 kontaktdagar per barn och år. Kontaktdagar kan som längst betalas ut till och med att barnet fyller 16 år. Läs mer på Försäkringskassans hemsida.

Omfattas barnet av LSS kan du som huvudregel också få VAB upp till 21 år.

[Video 7 - VGR Player]

Egen reflektion:

• Tror du att stödet som socialtjänsten eller LSS kan erbjuda är relevant för er situation?
• Känner du att stöd som denna utbildning är ett bra sätt att få information?

Innehållsförteckning

1. Vårdnadshavare till ett barn med autism
2. Din roll som vårdnadshavare
3. Hur undviker man upprepning?
4. Levnadsvanor
5. Stötta dig själv
6. Få andra att förstå

Vecka 3 - Vårdnadshavare till ett barn med autism

Det är ofta utmanande som vårdnadshavare att ha ansvar för ett barn med autism. Det är därför väldigt viktigt att du som vårdnadshavare försöker hitta sätt och strategier att orka med denna utmaning.

Din roll som vårdnadshavare

När ens barn har autism så kan detta innebära påfrestningar men det finns även glädje att hämta. Tänk på att alla barn fungerar olika och att såväl positiva som negativa drag kan vara helt personliga hos just ditt barn.

Det kan vara svårt som vårdnadshavare att förstå och acceptera att ens barn inte alltid fungerar och utvecklas på samma sätt som sina jämnåriga. Och barnets dagsform kan vara helt avgörande för vad barnet klarar av, vissa dagar kan barnet klara av en sak med lätthet medan samma sak under en sämre dag är omöjlig. Att hitta en lagom kravnivå för barnet är inte lätt och oavsett om man har ett barn med diagnos eller inte så är det vanligt att som vårdnadshavare känna sig otillräcklig. Detta är alltså inte ett unikt fenomen utan drabbar de flesta vårdnadshavare.

Men barn med autism behöver i regel mer vägledning och stöd från sina vårdnadshavare än barn som inte har autism. Den vägledningen och det stödet kan ge en tydligare riktning för barnet och därigenom både förbättra er relation samt göra ert barn mer välfungerande. Vårdnadshavare kan dock uppleva frustration över att deras barn inte blir ”självgående” utan är i ständigt behov av påminnelser, styrning och tillsägelser. Detta kan barnet uppfatta som tjat, vilket ofta resulterar i att barnet motsätter sig vårdnadshavarens hjälp.

Egen reflektion:

• Behöver du vägleda ditt barn?
• Hur brukar du vägleda ditt barn?

Hur undviker man upprepning?

Tillsägelser och påminnelser riskerar att uppfattas som tjat av barnet vilket resulterar i en negativ inställning från barnets sida och detta kan i sin tur leda till upprepning och upptrappning av en konflikt, det vill säga en ond cirkel. I värsta fall resulterar detta i att vårdnadshavaren tappar fattningen eller ger upp. Barnet kan då dra slutsatsen att det lönar sig att protestera och konflikten förstärks.

För att undvika detta scenario eller ta sig ur det så behöver vårdnadshavaren:

• Försöka behålla lugnet
• Inte ta saker personligt
• Välja sina strider
• Försöka ta barnets perspektiv
• Använda sig av lågaffektivt bemötande
• Ge barnet erfarenheter av att lyckas
• Förlåta sig själva när det blir fel

Försök att se vad ditt barn klarar av i stället för att hålla fast vid vad du tidigare tänkt att hen borde klara av. Tänk på att ställa krav som är rimliga för ditt barns förutsättningar. Om en flygplanspilot ska kunna flyga behöver denna ett flygplan, det är orimligt att ge denne en ambulans och förvänta sig att den ska lyfta. Barnets förmågor kan variera från dag till dag vilket också gör att kravens rimlighet varierar.

Ambitionen är att ni som vårdnadshavare inte återkommande ska göra uppgifter åt barnet “för annars blir det aldrig gjort” utan att ni ska ställa barnet inför krav och situationer som hen kan hantera. Resultatet blir då inte att ni har ”curlat” utan i stället att ni ställt ett rimligt krav som barnet kan uppnå.

Det är viktigt att fundera över vilken förmåga ert barn har att klara av olika situationer och hur man som vårdnadshavare kan stötta barnet i att hantera ett krav eller situation.

Egen reflektion:

• Brukar du hamna i en ond cirkel med ditt barn?
• Hur brukar du försöka förebygga detta?

Levnadsvanor

Vad kan man som vårdnadshavare göra för att upprätthålla eller förbättra positiva levnadsvanor hos sitt barn. Det kommer vi gå igenom här i filmen nedan.

[Video 8 - VGR Player]

Egen reflektion:

• Känner du att du har skapat fungerande rutiner för ditt barn?

Stötta dig själv

För att kunna ta hand om ditt barn på bästa sätt behöver du även ta hand om dig själv. Om du någonsin flugit så kanske du minns säkerhetsdemonstrationen där flygvärdarna gör en poäng av att du, vid olycka, först ska sätta på en syrgasmask på dig själv innan du hjälper ditt barn.

Bra sätt att ta hand om sig själv:

• Få tillräckligt med sömn
• Ägna sig åt sina egna intressen
• Tänka på sina egna kostrutiner
• Hitta sätt att stressa av (exempelvis meditation eller träning)
• Ventilera, att prata av sig med någon

Det kan vara svårt att få tiden att räcka till för alla familjemedlemmar. Om man har ett barn med autism kan det leda till ökad stressnivå vilket kan påverka alla relationer som du har i ditt liv.

Oavsett om det är andra syskon till barnet, din partner, dina arbetskollegor eller andra familjemedlemmar. Det är därför alltid viktigt med kommunikation och att försöka ta sig tid för att ta hand om relationer, både till dig själv och andra i ditt liv. 

Egen reflektion:

• Har du några strategier för att ta hand om dig själv?

Få andra att förstå

Som vårdnadshavare är man sitt barns främsta talesperson, detta innebär att man tydligt visar att man står på barnets sida och inte skäms för det. I videon nedan kommer du få mer information om hur du kan hantera detta.

[Video 9 - VGR Player]

Egen reflektion:

• Hur upplever du att din omgivning bemöter dig och ditt barn?

Innehållsförteckning

1. Strategier för att hjälpa ditt barn och hantera konflikter
2. Kommunikation
3. Dags- och veckoscheman
4. Aktivitetsscheman
5. Ritprat, seriesamtal och sociala berättelser
6. Skapa struktur i vardagen
7. Ge tydliga uppmaningar
8. Uppmuntra beröm
9. Ta vara på det goda
10. Förbered
11. Öka och underhåll motivation
12. Hitta en balans mellan stress och återhämtning
13. Analysera problem
14. Planera och underlätta
15. Ta inte onödiga konflikter
16. Lös problem tillsammans
17. Utagerande beteende

Vecka 4 - Strategier för att hjälpa ditt barn och hantera konflikter

Alla vårdnadshavare hamnar då och då i konflikter med sina barn men det kan vara särskilt ansträngande med barn med autism. I denna modul ska ni få strategier som ni förhoppningsvis kommer ha nytta av i er vardag.

Målet med dessa strategier är att hjälpa barnet att fungera bättre i vardagen. Positiva effekter man kan få av detta är exempelvis mindre stress, färre konflikter och ett mer positivt samspel. Som vårdnadshavare till barn med autism är det lätt att återkommande hamna i situationer som skapar ett ekorrhjul av tillsägelser, påminnelser, konflikter, stress och frustration.

Detta kan nöta på relationen man har till sitt barn och detta i sin tur föder ännu mer tjat. Därför är det viktigt som vårdnadshavare reflektera och fundera över hur man möter och tilltalar sitt barn i olika situationer.

Kommunikation

Kommunikation är både språklig och icke-språklig förståelse; det som sägs plus gester, mimik, röstläge och ögonkontakt. För att kommunikation ska bli framgångsrik behöver man läsa av den man talar med för att se så att budskapet går fram.

Ibland beskrivs människors förmåga att läsa av andra som en ”social kompass” som är mer eller mindre utvecklad. Vissa människor har en mycket god förmåga att intuitivt tolka andras kroppsspråk medan andra kan behöva lära in detta mer medvetet och återkommande i situationer ägna kraft åt tolkandet. Sociala situationer med många personer blir i regel svårare att hantera för att det då finns fler människor att läsa av.

I sociala situationer krävs dessutom ofta flexibilitet och snabbhet. Det är mycket vanligt att personer med autism har svårt att läsa av andra människor och att anpassa sin kommunikation efter mottagaren.

Turtagning, att förstå när det är ens tur att bidra till samtalet, är också svårt för många med autism vilket kan leda till att man pratar länge utan att bjuda in den andre, att man inte svarar när det väntas eller att man avbryter den andre.

Tips:

• Försök att i kommunikation vara så tydlig och konkret som du kan, helst med få ord.
• Hitta en situation som är så bekväm som möjligt för barnet när du vill prata med hen. Det kan vara under en biltur, under en promenad med hunden eller under en bestämd tid på kvällen.
• Försök att förstå barnets perspektiv. Många gånger är det lättare för dig att förstå barnet än det är för barnet att ta ditt perspektiv.

Tänk på att det är viktigt att använda bilder för att tydliggöra. Visuell information kan vara enklare att ta till sig än talade ord.

• Digitala verktyg kan vara till hjälp, besök till exempel följande sidor för tips:

https://appsok.regionstockholm.se/

https://bildstod.vgregion.se/

https://papunet.net/sv/bildverktyg/

Dags- och veckoscheman

Dags- och veckoscheman kan vara värdefulla verktyg för att öka tydlighet och förutsägbarhet samt minska oro. Alla barn är olika så för att skapa ett schema som passar just ditt barn så är det viktigt att du tänker på vilken information som är lagom just för hen.

Vill barnet se och veta vad som händer en vecka framåt eller räcker det med en dag i taget? Räcker det med en mer allmän bild på vad som ska hända eller behöver hen mer detaljerad information? Var schemat ska finnas är också en viktig fråga. Vissa barn vill ha det uppsatt på en tavla medan andra vill ha det i digital form.

Aktivitetsscheman

Aktivitetsscheman kan också vara hjälpsamma för att skapa ökad tydlighet och självständighet. Ett aktivitetsschema beskriver vad som ska ske under en viss aktivitet, till exempel att duscha, att städa sitt rum eller att göra sig klar att gå till skolan på morgonen.

I exemplet med att duscha kan schemat stötta barnet med i vilken ordning de olika delmomenten ska göras och visa hur mycket schampo som är lagom, vilka delar av kroppen som ska tvättas och hur lång tid man bör duscha.

Aktivitetsschemat bör finnas i närheten av platsen där aktiviteten ska genomföras men för vissa barn fungerar det att ha det i mobilen.

Ritprat, seriesamtal och sociala berättelser

Ritprat, seriesamtal och sociala berättelser är andra typer av verktyg för kommunikation. Vid ett ritprat samtalar föräldern och barnet om en situation som hänt eller ska hända samtidigt som föräldern eller barnet ritar.

Det viktigaste är inte hur vackra eller verklighetstrogna teckningarna blir utan att föräldern tillsammans med sitt barn får möjlighet att prata om händelser med stöd av bilder.

Ritprata är ett sätt att hjälpa barnet att bearbeta en situation i efterhand eller att förberedas inför en kommande. En händelse kan på detta sätt göras mer förståelig för barnet. 

Seriesamtal är en variant av ritprat där händelsen illustreras i form av en serie där momenten ritas i rutor, likt Kalle Anka eller manga, och där prat- och tankebubblor används.

En social berättelse har sin grund i ett problem som barnet upplever att det har och har som mål att hitta en lösning på en situation som är svår, den kan till exempel handla om att stå i kö.

Situationen beskrivs i jag-form ur barnets perspektiv, utan att värderas, och därefter vad situationen leder till och varför det blir ett problem för barnet. Sedan skrivs ett gemensamt förslag på lösning och vilket positivt resultat det skulle kunna leda till för barnet.

Observera att man i texten bör skriva att ”jag ska försöka” i stället för ”jag ska”. Dessa sociala berättelser kan plockas fram och gås igenom med jämna mellanrum, och förändras vid behov.

Samtliga verktyg kan användas i alla åldrar men behöver anpassas efter barnets mognadsnivå och förmågor.

Skapa struktur i vardagen

Barn med autism har oftast mycket svårt att på egen hand skapa en struktur i vardagen och behöver därför hjälp med det utifrån. Skillnaden mellan barn som har autism och som inte har autism kan på detta område vara väldigt påtaglig.

Försök att slå fast rutiner som gäller för olika delar av dagen, till exempel fasta morgonrutiner: Stig upp när larmet ringer, gå på toaletten, borsta tänderna, duscha, klä på sig, gå till köket och ät frukost. Även vad man äter till frukost kan man göra som en fastslagen rutin, dvs, att man alltid äter havregrynsgröt med en smörgås.

Viktigt när man skapar en rutin är att både du och ditt barn faktiskt tror på rutinen ni skapat och att ni är överens om vad som ska ingå. Ge inte upp, att skapa rutiner som sitter är väldigt svårt men väldigt tillfredsställande när de väl är i gång.

Scheman, kalendrar och bildstöd kan tillföra väldigt mycket struktur och tydlighet. Tidshjälpmedel i form av exempelvis en ”Time Timer” kan ge barnet stöd i att strukturera sin tid.

Ge tydliga uppmaningar

Barn med autism har lättare att ta till sig information som ges i korta meningar. När meningar blir långa, när språket blir långrandigt och väldigt förklarande så tappar barnet ofta mycket av informationen vilket kan leda till missuppfattningar eller att barnet inte gör det vårdnadshavaren uppmanar till. Detta leder väldigt lätt till konflikter.

Exempel 1: Säg barnets namn  -"Jonna! Ta ut soporna till komposten." 
Då fångar du barnets uppmärksamhet med att säga dess namn, följt av en tydlig och enkel uppmaning.

Exempel 2: -"Hej hjärtat, skulle du kunna tänka dig att vara snäll med mamma och ta ut den här soppåsen, den som är vit, den har börjat lukta så mycket nu och ja, jag hinner inte det riktigt nu så kan du tänka dig att göra det?"
Genom att försöka vara väldigt trevlig så blir uppmaningen otydlig och det blir svårare för barnet att sålla mellan alla ord och förstå vad hen blir ombedd att göra.

Risken är att uppmaningen behöver upprepas, vilket kan leda till konflikter.

Uppmuntra och beröm

Visa uppskattning för saker som ni som vårdnadshavare kan tycka ska vara självklara! Som vårdnadshavare bör man försöka träna på att uppmärksamma saker som barnet gör och inte enbart fokusera på det som barnet inte gör eller inte klarar av. Genom att uppmärksamma det som går rätt kan uppmuntra barnet att försöka igen och fortsätta att jobba på det som inte fungerar lika bra.

Ett exempel är att ditt barn kommer ihåg att hänga upp jackan på kroken i stället för att den slängs på golvet eller att borsta tänderna på kvällen innan läggdags kan ses som väldigt små saker men kan vara en väldig utmaning för ditt barn, när denne då lyckas så är det smart att som vårdnadshavare både uppmuntra och berömma detta.

Genom att agera på detta vis så förstärker vi beteenden som är önskade och lägger grunden till att förändra beteenden som är oönskade.

Ta vara på det goda

För att hålla en god relation till sitt barn är det viktigt att ha positiva stunder tillsammans med det. Barnet behöver en vårdnadshavare som ger det uppmärksamhet, bekräftelse och kärlek.

Som vårdnadshavare är det ens uppgift att vägleda och påminna men relationen får inte enbart bestå av det. För barnet betyder det mycket om du som vårdnadshavare visar intresse för vad hen gör, ställer frågor om det och frågar om du får vara med.

Ibland kanske hen vill vara för sig själv men andra gånger kan barnet vara öppet för samvaro och det kommer att bygga en positiv relation, något som också kan göra det lättare för barnet att acceptera vägledning av dig.

Förbered

Att växla mellan aktiviteter är en vanlig svårighet för barn med autism och särskilt svårt brukar det vara att avsluta något som hen tycker är roligt. Att ställa om mentalt är lättare för vissa och svårare för andra men ofta är förberedelse ett viktigt stöd för barnet.

Försök att vara så tydlig som möjligt vad gäller tid, till exempel genom att ge ett exakt klockslag eller att ställa en Time Timer så att barnet får en bild av hur mycket tid som återstår. Hjälp också barnet genom att ge det påminnelser ett par gånger innan det är dags att byta aktivitet.

Om exempelvis middagen är klar om 30 minuter så kan det vara bra att påminna barnet när det är 20 minuter och fem minuter kvar. Förberedelser garanterar inte att övergångar sker utan protester men det har visat sig vara framgångsrikt för många vårdnadshavare och barn.

Öka och underhåll motivation

Det är vanligt att barn med autism har svårt att framkalla motivation för aktiviteter som de inte ser någon mening med eller inte tycker är roliga eller intressanta. En värdefull strategi som vårdnadshavare kan då vara att hjälpa barnet att hitta motivation för dessa aktiviteter. Till exempel genom att ge dem belöningar.

Det är skillnad på mutor och belöningar. Mutor ger man i förhand, belöningar ger man efter genomförd aktivitet eller uppgift. Det fungerar som en uppmuntran eller en positiv följd av att man gjort något. Belöningen behöver då vara tillräckligt motiverande för att uppgiften ska bli slutförd på ett tillfredsställande sätt.

Till exempel: -”När du städat ditt rum så får du spela dator ikväll”. Belöning kan vara konkret så som pengar, glass, utflykt eller biobiljett men kan också vara positiva kommentarer.

Hitta en balans mellan stress och återhämtning

Det finns mycket i livet som kan vara stressande för ett barn med autism. Att oväntat mötas av en lärarvikarie i skolan, att inte veta vad man ska göra på rasten, att ha en idrottslektion med bollspel eller att göra ett prov som lovades vara muntligt men sedan måste göras skriftligt för att skolan saknar personal är några vanliga skolrelaterade saker som höjer stressnivån hos barn med autism. 

Om ditt barn väcks på morgonen av ett yngre syskon som skriker, upptäcker att favoritmärket på chicken nuggets har bytt recept och därför smakar annorlunda, efter skolan höra ens förälder ropa åt en för tusende gången att skolväskan måste hängas upp på kroken när man är för trött för att göra något annat än att lägga sig i sängen eller att bli tillsagd att man mitt i en match på dataspelet omedelbart måste avsluta för annars stängs internet av är exempel på påfrestningar i hemmet.

Hur barn hanterar liknande situationer är individuellt, oavsett om de har autism eller inte, men många barn med autism har sämre förutsättningar att hantera stress. De har vanligen svårt att reglera och uttrycka de känslor som uppstår i kroppen i stressande situationer.

Som förälder är det värdefullt att fundera på vad som tar energi från barnet respektive vad som ger energi och att försöka hitta en balans. Vad behöver till exempel ditt barn efter skolan? Är det att varva ner på sitt rum med valfri aktivitet eller är det att ha en idrotts- eller en kulturaktivitet utanför hemmet? Vilken energi har barnet på helgerna, mår hen bättre av att återhämta sig efter skolveckan eller av att delta i aktiviteter? Har barnet tömt sitt energiförråd på de sociala kontakterna i skolan eller han hen energi kvar till kontakter på fritiden?

Egen reflektion: 

• Har du egna strategier som du anser fungerar väl hemma?
• Använder ni er redan av något i filmerna?

Analysera problem

Det är viktigt att börja med att kartlägga varför konflikter och problem uppstår; vilka situationer eller moment som skaver mest och sedan jobba med dessa. Börja med att identifiera en eller två sådana moment och fundera över vilka orsaker som kan finnas till att de verkar vara svåra för barnet att hantera. Vad i situationen kan trigga barnets beteende?  

Reflektera över vilka stressande faktorer som finns i situationen och fundera över vad barnet skulle behöva i denna situation för att hantera de krav som ställs.

Planera och underlätta

Idealet vore att konflikter inte alls uppstår men det kan vara svårt att uppnå. Vi kan dock arbeta för att minimera risken för konflikter eller att en konflikt blir ohanterlig.

Som vårdnadshavare behöver du då fundera över vad barnet behöver för att kunna möta de krav du ställer. Behöver barnet exempelvis fler förberedelser? Behövs ökat visuellt stöd till exempel via Time Timer eller bilder via bildscheman? Vad behöver du som vårdnadshavare för att du själv inte ska gå in i konflikt? Bättre sömn? Mindfulness eller en stunds nedvarvning efter jobbet?

Reflektera.

Ta inte onödiga konflikter

Alla konflikter är inte värda att bli konflikter. Som vårdnadshavare så bör du för din och barnets skull inte ”bråka om allt”. Det kan vara viktigare att ta en konflikt om det som verkligen är nödvändigt än om vilken färg på tröjan barnet ska ha på morgonen.

Försök att sortera och bestämma dig för vilka konflikter som är viktiga. Hur viktigt är det för dig att barnet går ut med soporna, är det värt en konflikt? Hur viktigt är det att barnet äter tillsammans med familjen? Hur viktigt är det att barnet faktiskt kommer hem direkt efter skolan om inget annat avtalats? Försök att göra en mental eller fysisk lista över områden som verkligen är viktiga för dig.

Lös problem tillsammans

Bäst resultat får man om man kommer överens om lösningar och strategier tillsammans med barnet. Det känner sig då delaktigt, lite mer ”vuxet” och får en känsla av visst självbestämmande. Barnet kan dessutom ha förslag på lösningar som du själv inte tänkt på.

Bara för att ditt barn kan ha svårt med vissa uppgifter bör du inte underskatta dess uppfinnesrikedom i att hitta lösningar på gemensamma problem. Om barnet exempelvis har svårt att komma upp på morgonen, fråga barnet hur hen skulle vilja bli väckt eller hur morgonrutinen ska se ut.

Utagerande beteende

Ett barn med autism som utsätts för stress får oftast ännu svårare att samspela med andra människor än det redan har och blir ännu mindre flexibelt än det redan är. Kommunikation och hanterande av känslor kan bli övermäktigt.

Som förälder är det viktigt att så långt som möjligt försöka förhindra att barnet tappar kontrollen över sig självt. Pröva att påminna barnet om överenskommelser ni gjort eller försök att avleda det genom att få det att tänka på något annat. Hur ett barn reagerar på en skarp tillsägelse eller återkommande ”nej” är individuellt men med barn med autism blir resultatet ofta att affekten trappas upp.

Barnets känslor blir ännu starkare och det får ännu svårare att behålla kontrollen över sig själv. Om barnet får ett utbrott så är det för sent att resonera med det utan förälderns uppgift blir då att så långt som möjligt behålla kontrollen över sina egna känslor och se till att barnet inte skadar sig självt eller andra.

Undvik att prata mycket med barnet men visa att du finns där och ha en avslappnad kroppshållning. Denna kaosfas går över och efteråt kan barnet behöva tröst och stöd. Att förstå vad som hände kan vänta till senare men detta är minst lika viktigt som att hantera utbrotten; om man som förälder kan förstå vad som var orsaken så kan man också arbeta med att försöka förebygga utbrotten. Det optimala är att låta barnet vara med och fundera över hur saker kan göras annorlunda.

Som förälder är det plågsamt att se sitt barn tappa kontrollen och utbrott är destruktiva för såväl barnet som föräldern. Det kan uppstå situationer som är svåra att hantera för både barn och förälder men oftast går det förändra svåra situationer så att de fungerar bättre.

Egen reflektion: 

• Tror du att du kan implementera någon eller några av strategierna i filmerna i denna modul?
• Om du redan gör något av detta nu, hur svårt upplevde du att det var att implementera?